| YouTube Channel

सङ्ग्राम (saGgrAma)

 
शब्दसागरः
English
सङ्ग्राम r. 10th cl. (सङ्ग्रामयति-ते)
1. To fight.
2. To make war.
सङ्ग्राम
m.
(-मः) War, battle.
E.
सङ्ग्राम to fight,
aff.
अच्
Capeller Eng
English
संग्राम॑
m.
popular assembly, host, troop
hostile
encounter, fight, war, contest with (instr. ±समम्, सह, or
सार्धम्, & —°).
Yates
English
सङ्ग्राम (क) सङ्ग्रामयति, ते 10.
c. To fight.
सङ्ग्राम (मः) 1.
m.
War, battle.
Spoken Sanskrit
English
सङ्ग्राम - saGgrAma -
m.
- troop
सङ्ग्राम - saGgrAma -
m.
- war
सङ्ग्राम - saGgrAma -
m.
- combat
सङ्ग्राम - saGgrAma -
m.
- hostile encounter with
सङ्ग्राम - saGgrAma -
m.
- assembly of people
सङ्ग्राम - saGgrAma -
m.
- host
सङ्ग्राम - saGgrAma -
m.
- army
सङ्ग्राम - saGgrAma -
m.
- battle
सङ्ग्राम - saGgrAma -
m.
- fight
सङ्ग्राम - saGgrAma -
m.
- battle
सङ्ग्राम - saGgrAma -
m.
- conflict
सङ्ग्राम-वेष - saGgrAma-veSa -
m.
- battle dress
सङ्ग्राम-सुख - saGgrAma-sukha -
n.
- battle front
सङ्ग्राम-योग्या - saGgrAma-yogyA -
f.
- battle drill
सङ्ग्राम-क्षेत्र - saGgrAma-kSetra -
n.
- battle field
सङ्ग्राम-रचना - saGgrAma-racanA -
f.
- battle formation
सङ्ग्राम-परिधि - saGgrAma-paridhi -
m.
- battle zone
मेघोपरि-सङ्ग्राम - meghopari-saGgrAma -
m.
- battle above clouds
सङ्ग्राम-व्यूहरचना - saGgrAma-vyUharacanA -
f.
- battle array
Wilson
English
सङ्ग्राम r. 10th cl. (सङ्ग्रामयति-ते)
1 To fight.
2 To make war.
सङ्ग्राम
m.
(-मः) War, battle.
E.
सङ्ग्राम to fight,
aff.
ण.
Apte 1890
English
संग्रामः War, battle, fight
संग्रामांगणमागतेन भवता चापे समारोपिते K. P. 10.
Comp.
जित् a. conquering in battle.
पटहः a large military drum.
Monier Williams Cologne
English
सं-ग्राम॑
m.
(and
n.
,
Siddh.
cf.
, ग्राम) an assembly of people, host, troop, army,
AV.
battle, war, fight, combat, conflict, hostile encounter with (instr. with and without समम्, सक, सार्धम्, or comp. ), ib.
&c.
&c.
N.
of various men,
Rājat.
Cat.
Monier Williams 1872
English
सङ्ग्राम, अस्, m. war, battle, fighting
a proper
N.
—सङ्ग्राम-जित्, त्, त्, त्, conquering in battle
(त्), m., N. of a son of Kṛṣṇa.
—सङ्ग्राम-प-
टह, अस्, m. a large military drum.
Macdonell
English
संग्राम saṃ-grāma,
m.
assembly, host (V., 🞄rare)
V., C.: hostile encounter, battle, fight, 🞄with (samam, saha, sārdam, —°)
N. (C.): 🞄-karman,
n.
battle
-gupta,
m.
N.
-jít,
a.
victorious 🞄in battle
-tulā,
f.
ordeal of battle
🞄-tūrya,
n.
battle-drum
-datta,
m.
N. of a 🞄Brāhman
-deva,
m.
N. of a king
-nagara, 🞄n. N. of a town
-pāla,
m.
N.
-bhūmi,
f.
🞄battle-field
-mūrdhan,
m.
van of battle
🞄-rāja,
m.
N. of two kings
-vardhana,
m.
🞄N.
-varṣa,
m.
N.
-siṃha,
m.
N.: -siddhi,
m.
N. of an elephant
-agra,
n.
van of 🞄battle
-aṅgana,
n.
battle-field
-āpīḍa, 🞄m. N. of two kings.
Benfey
English
संग्राम संग्राम, i. e. सम्-ग्रह् +
म,
m.
1. War, battle, Hit. 75, 17
fighting, Pañc. 238, 22.
2. A proper
name, Rājat. 5, 305
423.
Hindi
Hindi
लड़ाई युद्ध के मैदान,
Apte Hindi
Hindi
सङ्ग्रामः
पुं*
- सङ्ग्राम् + अच्
"रण, युद्ध, लड़ाई"
L R Vaidya
English
saMgrAma {% m. %} War, battle, निर्वर्तेन संग्रामात् M.vii.87.
Bopp
Latin
सङ्ग्राम m. (ut mihi videtur, a r. क्रम्, mutato क् in ग्,
praef. सम्, s. अ, vid. समिति, समर) pugna. DR. 8. 46.
Anekartha-Dvani-Manjari
Sanskrit
समिति
स्त्री
समिति, सभा, संयुग, अवनि, समय, सङ्ग्राम
सभा समितिरित्युक्ता समितिः संयुगावनी
समितिः समयो ज्ञेयः सङ्ग्रामः समितिर्मतः ७६
verse 1.1.1.76
page 0006
आजि
स्त्री
आजि, समभूभाग, सङ्ग्राम
आजिः स्यात् समभूभागः सङ्ग्रामोऽप्याजिरुच्यते ३८
verse 2.1.1.38
page 0010
सङ्गर
पु
सङ्गर, प्रतिज्ञा, सङ्ग्राम
प्रतिज्ञा सङ्गरो ज्ञेयः सङ्ग्रामः सङ्गरो मतः
verse 2.1.1.39
page 0010
Kridanta Forms
Sanskrit
सङ्ग्राम (स꣡ङ्ग्रा꣡म॒ युद्धे अयमनुदात्तेत् - चुरादिः - सेट्)
ल्युट् = सङ्ग्रामणम्
अनीयर् = सङ्ग्रामणीयः - सङ्ग्रामणीया
ण्वुल् = सङ्ग्रामकः - सङ्ग्रामिका
तुमुँन् = सङ्ग्रामयितुम्
तव्य = सङ्ग्रामयितव्यः - सङ्ग्रामयितव्या
तृच् = सङ्ग्रामयिता - सङ्ग्रामयित्री
क्त्वा = सङ्ग्रामयित्वा
ल्यप् = प्रसङ्ग्राम्य
क्तवतुँ = सङ्ग्रामितवान् - सङ्ग्रामितवती
क्त = सङ्ग्रामितः - सङ्ग्रामिता
शानच् = सङ्ग्रामयमाणः - सङ्ग्रामयमाणा
धातुपाठः (Krishnacharya)
Sanskrit
धातुः:
सङ्ग्राम्
मूलधातुः:
सङ्ग्राम
धात्वर्थः:
युद्धे
गणः:
चुरादिः
कर्मकत्वं:
अकर्मकः
इट्त्वं:
सेट्
उपग्रहः:
उभयपदी
रूपम्:
सङ्ग्रामयति-ते
अभिधानचिन्तामणिः
Sanskrit
--source--
प्राणः स्थाम तरः पराक्रमबलद्युम्नानि शौर्यौजसी
शुष्मं शुष्म शक्तिरूर्जसहसी युद्धं तु संख्यं कलिः
p{0033}
संग्रामाहवसंप्रहारसमरा जन्यं युदायोधनं
संस्फोटः कलहो मृधं प्रहरणं संयद्रणो विग्रहः ७९६
द्वन्द्वं समाघातसमाह्वयाभिसंपातसंमर्दसमित्प्रघाताः
आस्कन्दनाजिप्रधनान्यनीकमभ्यागमश्च प्रविदारणं ७९७
समुदायः समुदयो राटिः समितिसंगरौ
अभ्यामर्दः संपरायः समीकं सांपरायिकम् ७९८
आक्रन्दः संयुगश्चाथ नियुद्धं तद्भुजोद्भवम्
-wordlist-
प्राण (पुं), स्थामन् (क्ली), तरस् (क्ली), पराक्रम (पुं), बल (पुंक्ली), द्युम्न (क्ली), शौर्य (क्ली), ओजस् (क्ली), शुष्म (क्ली), शुष्मन् (क्ली), शक्ति (स्त्री), ऊर्ज (पुंस्त्री), सहस् (क्ली), युद्ध (क्ली), सङ्ख्य (पुंक्ली), कलि (पुं), सङ्ग्राम (पुं), आहव (पुं), सम्प्रहार (पुं), समर (पुंक्ली), जन्य (पुंक्ली), युध् (स्त्री), आयोधन (क्ली), संस्फोट (पुं), कलह (पुं), मृध (क्ली), प्रहरण (क्ली), संयत् (क्ली), रण (पुंक्ली), विग्रह (पुं), द्वन्द्व (क्ली), समाघात (पुं), समाह्वय (पुं), अभिसम्पात (पुं), सम्मर्द (पुं), समिध् (स्त्री), प्रघात (पुं), आस्कन्दन (क्ली), आजि (स्त्री), प्रधन (पुं), अनीक (पुंक्ली), अभ्यागम (पुं), प्रविदारण (पुं), समुदाय (पुं), समुदय (पुं), राटि (स्त्री), समिति (स्त्री), सङ्गर (पुं), अभ्यामर्द (पुं), सम्पराय (पुंक्ली), समीक (क्ली), साम्परायिक (क्ली), आक्रन्द (पुं), संयुग (पुंक्ली), नियुद्ध (क्ली)
अभिधानरत्नमाला
Sanskrit
सङ्ग्राम
सङ्ग्राम, समिति, समित्, समर, संख्य, समीक, रण, युद्ध, युध्, प्रधन, मृध, समुदय, संयत्, कलि, संयुग, द्वन्द्व, आयोधन, सम्प्रहार, कलह, आक्रन्द, आहव, अभ्यागम, संस्फोट, प्रविदारण, प्रहरण, अनीक, आजि, सङ्गर, सम्पराय, समाघात, प्रघात, समाह्वय, जन्य, अभिसम्पात, सम्मर्द, विग्रह
सङ्ग्रामः समितिः समिच्च समरं संख्यं समीकं रणं,
युद्धं युत्प्रधनं मृधं समुदयः संयत्कलिः संयुगम्
द्वन्द्वायोधनसम्प्रहारकलहाक्रन्दाहवाभ्यागमाः,
संस्फोटप्रविदारणप्रहरणानीकाजयः सङ्गरः ४५३
सम्परायः समाघातः प्रघातश्च समाह्वयः
जन्यं स्यादभिसम्पातः सम्मर्दो विग्रहस्तथा ४५४
verse 2.1.1.453
page 0052
Vedic Reference
English
Saṃ-grāma denotes primarily, it seems, ‘assembly’ either in
peace^1 or in war, ^2 when it means an ‘armed band.’ Its normal
sense in the Atharvaveda^3 and later^4 is ‘war, ‘battle.’
Little is known of Vedic warfare, but it seems to have been
simple. A body of foot soldiers with charioteers composed
every army, the two going together, ^5 and the foot soldiers being
often overthrown by the charioteers, ^6 who were doubtless
the Kṣatriyas and their foremost retainers. Probably the
foot soldiers bore little armour, and used only the bow for
offence, as is suggested by the account that Herodotus gives of
the Indian contingent of the army with which Xerxes invaded
Greece.^7 The nobles, on the other hand, may have had cuirass
(Varman), helmet (Śiprā), and hand-guard (Hastaghna) as a
protection from the friction of the bowstring. On the car was
the charioteer, and on his left the warrior (Sārathi, Savyaṣṭhā).
Riding is never mentioned in war, ^8 and would hardly have
been suited to Vedic ideas, for the warrior mainly depended on
his bow, which he could not have used effectively from horse-
back. The offensive weapon (Āyudha) was practically the
bow
spear and sword and axe were very seldom used.
Whether there was a strict tribal organization of the host,
such as is once alluded to in the Homeric poems, ^9 and is also
recognized in Germany by Tacitus, ^10 is uncertain (cf. Vrāta),
but in the Epic relations (Jñāti) fight together, ^11 and this rule,
no doubt, applied more or less in Vedic times also.
Cities were besieged and invested (upa-sad, pra-bhid), ^12
probably as a rule by blockade, since the ineffective means of
assault of the time would have rendered storming difficult and
expensive. Hillebrandt^13 thinks that the pur cariṣṇū of the
Rigveda^14 was a kind of chariot
it may like the Trojan
horse have been an Indian anticipation of the Roman means
of assaulting a town.
Besides ordinary wars of defence and conquest, raids into
neighbouring territory seem to have been frequent and normal, ^15
no doubt because of the booty (Udāja, Nirāja) which was to be
won, and which the king had to share with the people.
Banners (Dhvaja) were borne in war, and musical instru-
ments (Dundubhi, Bakura)^16 were used by the combatants.
1) Av. xii. 1, 56, where it is joined
with Samiti. We might see in this
passage, and that cited in n. 2, the
technical name of the village assembly
as opposed to the larger assemblies of
the people, but there is no good warrant
for so doing.
2) Av. iv. 24, 7, where saṃgrāmān is
read
but the parallel passages (Tait-
tirīya Saṃhitā, iv. 7, 15, 2
Maitrāyaṇī
Saṃhitā, iii. 16, 5) have saṃgrāmani.
3) v. 21, 7
xi. 9, 26.
4) Taittirīya Samhitā, ii. 1, 3, 1
8, 4,
etc.
5) Rv. ii. 12, 8.
6) Av. vii. 62, 1. Cf. Muṣṭihan
7) Herodotus, vii. 65.
8) Zimmer, Altindisches Leben, 296,
where he admits riding to be men-
tioned elsewhere
Whitney, Journal
of the American Oriental Society, 3,
312.
9) Ibid, ii. 362.
10) Germania, 7.
11) Hopkins, Journal of the American
Oriental Society, 13, 193.
12) Cf. Taittirīya Saṃhitā, vi. 2, 3, 1
Śatapatha Brāhmaṇa, iii. 4, 4, 3-5
Aitareya Brāhmaṇa, i. 23, 2, etc.
Gopatha Brāhmaṇa, ii. 2, 7
Hille-
brandt, Vedische Mythologie, 1, 300, n.
13) Op. cit. 3, 289, n.
14) viii. 1, 2-8, where it is attributed
to the demon Śuṣṇa.
15) Cf. Rv. x. 142, 4, as interpreted
by Sāyaṇa and by Hillebrandt, op. cit.,
2, 64, n. 5
Taittirīya Brāhmaṇa, i. 8,
4, 1 (of the model Kuru kings).
16) So, later, Arrian, Indica, vii. 9.
The shouts of either side are shown
in the word krandas (Rv. ii. 12, 8
cf.
vi. 25, 6
x. 121, 6), which came to
mean the ‘shouting host.’ Cf. also
Tacitus, Germania, 2.
Cf. Muir, Sanskrit Texts, 5, 469-
472
Weber, Proceedings of the Berlin
Academy, 1898, 564
Zimmer, Altin-
disches Leben, 293-301. See also Iṣu,
Dhanvan, Ratha. Hopkins, Journal of
the American Oriental Society, 13, 281
et seq., gives a full account of the
later Epic armour and warfare. See
also his note, ibid., 15, 265, 266. For
sacrifice in battle, cf. Purohita.
शब्दकल्पद्रुमः
Sanskrit
सङ्ग्राम, त् युद्धे इति कविकल्पद्रुमः
(अदन्त चुरा०-आत्म०-उभ०-च-अक०-सेट् ।)अससंग्रासत् ङ, संग्रामयते ङ, संग्रामयतिसंग्रामयते ञितैवोभयपदसिद्धौ ङित्करणंअफलवत्कर्त्तरि आत्मनेपदार्थम् एवं सर्व्वत्र ।किन्तु अयमात्मनेपदीति प्राञ्चः कदाचित्परस्मैपदार्थो ञकारः इति दुर्गादासः
सङ्ग्रामः,
पुं,
(सङ्ग्राम + णिच् + भावे घञ् ।)युद्धम् इत्यमरः
(यथा, मनुः ८७ ।“न निवर्त्तेत संग्रामात् क्षात्त्रं धर्म्ममनुस्मरन्
”)
वाचस्पत्यम्
Sanskrit
सङ्ग्राम युद्धे अद०
चु०
उभ०
सक०
सेट् सङ्ग्रामयति सेअससङ्ग्रामत् अस्याफलवत्कर्त्तर्य्यपि आ० इत्येके
सङ्ग्राम
पु०
सङ्ग्राम--भावे अच् युद्धे अमरः
कृदन्तरूपमाला
Sanskrit
1 {@“सङ्ग्राम युद्धे”@} 2 अदन्तः।
“-- ‘भृशादिभ्यः--’ 3 इत्यत्र कैयटे-- ‘संग्रामयतिरनुदात्तेद् बोद्धव्यः’ इति।
पदमञ्जर्यां ‘अनुदात्तेदयं संग्रामयतिरिष्यते’ इति।
तथा तत्र भाष्यमपि ‘असंग्रामयत शूरः’ इति।
संग्रामशब्दात् ‘तत्करोति’ 4 इति णिचापि सिद्धाविह संग्रामस्य पाठः--सोपसर्गात् संघातात् प्रत्ययार्थः, तेन असंग्रामयत इत्युपसर्गात् पूर्वमङ् भवति।
तथा संग्रामयित्वा इत्यत्राधीत्येत्यादिवल्ल्यब् भवति।
सिसंग्रामयिषते इत्यत्र समो द्वित्वं भवति।
नन्वयमनुदात्तेत्त्वार्थमवश्यं पठनीयः इति कथं संघातादुत्पत्त्यर्थः ? एवमपि ‘ग्राम युद्धे’ इत्येतावति पठ्यमानेऽप्यर्थस्वाभाव्यादिङिकोरधिवत् संपूर्वत्वे लब्धे संघातपाठस्योपसर्गादुत्पत्त्यर्थ एव।
अत एव संघातादुत्पत्ति- वचनादन्यत्र धातूपसर्गसमुदायात् प्रत्यये विधित्सिता उपसर्गाः पृथक् क्रियन्त इति ज्ञाप्यते” इति माधवः।
सर्वाण्यपि रूपाणि ग्रामयतिवत् 5 ज्ञेयानि।
प्रासङ्गिक्यः
01
=>
(१८९७)
02
=>
(१०-चुरादिः-१९२२। अक। सेट्। आत्म।)
03
=>
(३-१-१२)
04
=>
(ग। सू। चुरादिः)
05
=>
(४४२)
Capeller
German
संग्राम॑
m.
Volksversammlung, Schar,
Heer
Zusammentreffen, Kampf,
Schlacht.
Burnouf
French
सङ्ग्राम सङ्ग्राम
m.
(? क्रम्) combat, bataille.
सङ्ग्रामपटह
m.
gros tambour de guerre.
सङ्ग्रामयामि (dén. ) combattre.
Stchoupak
French
सं-ग्राम-
m.
collision entre deux armées, combat, bataille.
°जित्- a. victorieux dans le combat
m.
n.
d'un homme.
°तूर्य- nt. tambour de combat.
°दत्त-
m.
n.
d'un Brâhmane.
°भूमि-
f.
champ de bataille.
°मूर्धन्-
m.
avant-garde, première ligne du combat.
°मृत्यु-
m.
la mort dans le combat.
°वर्धन- °वर्ष-
m.
n.
de 2 hommes.
°शिरस्- nt. = °मूर्धन्-।
°सिंह-
m.
n.
d'un fonctionnaire dans la région infernale.
°सिद्धि-
m.
n.
d'un éléphant.
संग्रामाग्र-
m.
= °मूर्धन्-।
संग्रामाङ्गन- nt. = °भूमि-।