शुक्त (zukta)
This section shows the AI summary for the selected word, generated by referencing all available dictionaries. This feature is available only for logged-in users.
Warning!
This feature is only for logged in users. Please login to have full access to Kosha.
In this section, you'll find information about the dhatus (verbal roots) related to your search. This includes details like dhatu information, forms, and any available commentaries.
Warning!
This feature is only for logged in users. Please login to have full access to Kosha.
शब्दसागरः
Englishशुक्त (-क्तः-क्ता-क्तं)
1. Sour, acid.
2. Pure, clean.
3. Harsh, hard.
4.
Lovely.
5. United, joined.
(-क्तं)
1. Flesh.
2. Sour-gruel.
3.
Vinegar, acid, or an acid preparation made from roots or fruits,
by steeping them in oil and salt, drying them, and then leaving
them in water, where they undergo the acetous fermentation: the
fluid produce is used as vinegar.
4. Crabbed or harsh speech.
5.
A hymn of the Vedas.
(-क्ता) A sort of sorrel.
शुच् to be pure,
&c., क्त ।
Help us improve! Let us know about any improvements, bugs, or suggestions you have. Thanks.Click here for Feedback Form
Spoken Sanskrit
English शुक्त zukta clean
शुक्त zukta rough
शुक्त zukta harsh
शुक्त zukta void of men
शुक्त zukta become acid or sour
शुक्त zukta putrid
शुक्त zukta united
शुक्त zukta astringent and sour
शुक्त zukta pure
शुक्त zukta stinking
शुक्त zukta lonely
शुक्त zukta deserted
शुक्त zukta joined
शुक्त zukta brusque
शुक्त zukta sourness
शुक्त zukta hard or harsh speech
शुक्त zukta flesh
शुक्त zukta anything fermented or become sour
शुक्त zukta any sour liquor or gruel
शुक्त zukta brusque
परुष paruSa brusque
Wilson
Englishशुक्त
(-क्तः-क्ता-क्तं)
1 Sour, acid.
2 Pure, clean.
3 Harsh, hard.
(-क्तं)
1 Flesh.
2 Sour-gruel.
3 Vinegar, acid, or an acid preparation made from roots or fruits, by steeping
them in oil and salt, drying them, and then leaving them in water, where they
undergo the acetous fermentation: the fluid produce is used as vinegar.
4 Crabbed or harsh speech.
5 A hymn of the Vedas.
(-क्ता) A sort of sorrel.
शुच to be pure, &c., क्त.
Apte
Englishशुक्त [śukta], p. p. [शुच्-क्त]
Bright, pure, clean
बलिषष्ठेन शुक्तेन दण्डेनाथापराधिनाम् * 12.71.1.
Acid, sour
स्त्रीक्षीरं चैव वर्ज्यानि सर्वशुक्तानि चैव हि 5.9
2.177.
Harsh, rough, hard, severe.
United, joined.
Deserted, lonely. -क्तम्
Flesh.
Sour gruel.
A kind of acid liquid. -पाकः acidity of stomach.
Apte 1890
EnglishMonier Williams Cologne
EnglishMonier Williams 1872
Englishशुक्त शुक्त, अस्, आ, अम् (in some senses fr.
rt. 3. शुच्, in others perhaps fr. rt. 1. शुच्), bright,
pure, clean
harsh, hard
sour, acid, (perhaps con-
nected with rt. शुच्य्)
united, joined (= श्लिष्ट)
lonely, deserted, = निर्-जन
(अम्), n. flesh
sour
gruel (= काञ्जिक)
vinegar or a kind of acid liquid
(prepared from roots and fruits by first steeping them
in oil and salt, then drying them, and afterwards
leaving them in water to undergo acetous fermenta-
tion
in this sense probably connected with rt. शुच्य्),
any sour sauce
crabbed or harsh speech
(आ), f. a
sort of sorrel (= चुक्रिका).
Macdonell
EnglishBenfey
EnglishApte Hindi
Hindiशुक्त
भू* क* कृ* - शुच् + क्त
"उज्ज्वल, विशुद्ध, स्वच्छ"
शुक्त
भू* क* कृ* - शुच् + क्त
"अम्ल, खट्टा"
शुक्त
भू* क* कृ* - शुच् + क्त
"कर्कश, खरखरा, कड़ा, कठोर"
शुक्त
भू* क* कृ* - शुच् + क्त
"संयुक्त, जुड़ा हुआ"
शुक्त
भू* क* कृ* - शुच् + क्त
"परित्यक्त, एकाकी"
शुक्तम्
- -
मांस
शुक्तम्
- -
कांजी
शुक्तम्
- -
"एक प्रकार का खट्टा तरल पदार्थ, (सिरका आदि)"
L R Vaidya
EnglishKridanta Forms
Sanskritशुच् (ईँ꣡शु꣡चिँ॑र् पूतीभावे - दिवादिः - सेट्)
ल्युट् = शोचनम्
अनीयर् = शोचनीयः - शोचनीया
ण्वुल् = शोचकः - शोचिका
तुमुँन् = शोचितुम्
तव्य = शोचितव्यः - शोचितव्या
तृच् = शोचिता - शोचित्री
क्त्वा = शोचित्वा / शुचित्वा
ल्यप् = प्रशुच्य
क्तवतुँ = शुक्तवान् - शुक्तवती
क्त = शुक्तः - शुक्ता
शतृँ = शुच्यन् - शुच्यन्ती
शानच् = शुच्यमानः - शुच्यमाना
अभिधानचिन्तामणिः
Sanskritकाञ्चिकं काञ्जिकं धान्याम्लारनाले तुषोदकम् ।
कुल्माषाभिषुतावन्तिसोमशुक्तानि कुञ्जलम् ॥ ४१५ ॥
चुक्रं धातुघ्नमुन्नाहं रक्षोघ्नं कुण्डगोलकम् ।
महारसं सुवीराम्लं सौवीरं म्रक्षणं पुनः ॥ ४१६ ॥
तैलं स्नेहोऽभ्यञ्जनं च वेषवार उपस्करः ।
काञ्चिक (क्ली), काञ्जिक (क्ली), धान्याम्ल (क्ली), अरनाल (क्ली), तुषोदक (क्ली), कुल्माष (क्ली), अभिषुत (क्ली), अवन्तिसोम (क्ली), शुक्त (क्ली), कुञ्जल (क्ली), चुक्र (पुंक्ली), धातुघ्न (क्ली), उन्नाह (क्ली), रक्षोघ्न (क्ली), कुण्डगोलक (क्ली), महारस (क्ली), सुवीराम्ल (क्ली), सौवीर (क्ली), म्रक्षण (क्ली), तैल (क्ली), स्नेह (पुंक्ली), अभ्यञ्जन (क्ली), वेषवार (पुं), उपस्कर (पुं)
अभिधानरत्नमाला
Sanskritधान्याम्ल
धान्याम्ल, आरनाल, सन्धान, काञ्जिक, सौवीर, अभिषव, अवन्तिसोम, तुषोदक, शुक्त
धान्याम्लमारनालं सन्धानं काञ्जिकं च सौवीरम् ।
अभिषवमवन्तिसोमं तुषोदकं शुक्तमिच्छन्ति ॥ ३१८ ॥
verse 2.1.1.318
page 0038
शब्दकल्पद्रुमः
Sanskritशुक्तं, (शुच क्लेदे + क्तः ।) मांसम् । इतिशब्दचन्द्रिका ॥
काञ्चिकम् । इति हारावली ॥
द्रवद्रव्यविशेषः । यथा, --“कन्दमूलफलादीनि सस्नेहलवणानि च ।यत्तद्द्रव्येऽभिसूयन्ते तच्छ्रक्तमभिधीयते ॥
”अस्य गुणाः ।“शुक्तं तीक्ष्णोष्णलवणं पित्तकृत् कटुकं लधु ।रूक्षं कृम्युदरानाहशोथार्शोविषकुष्ठनुत् ॥
”इति राजनिर्घ ण्टः ॥
* ॥
शुक्त यन्मधुरं कालवशादम्लतां गतम् । इतिप्रायश्चित्तविवेकः ॥
तस्य भक्षणनिषेधो यथा ।यमः ।“अपूपाश्च करम्भाश्च धाना वटकशक्तवः ।शाकं मांसमपूपञ्च सूपं कृशरमेव च ॥
यवागुं पायसञ्चैव यच्चान्यत् स्नेहसम्भवम् ।सर्व्वं पर्य्युषितं भक्ष्यं शुक्तञ्च परिवर्ज्जयेत् ॥
”तत्प्रतिप्रसवो यथा । मनुः ।“दधिभक्ष्यञ्च शुक्तेषु मर्व्वञ्च दधिसम्भवम् ॥
”इति तिथ्यादितत्त्वम् ॥
(यथा च मनुः । २ । १७७“वर्ज्जयेन्मधुर्मासञ्च गन्धं माल्यं रसान् स्त्रियः ।शुक्तानि यानि सर्व्वाणि प्राणिनाञ्चैव हिंसनम् ॥
”“यानि स्वभावतो मधुरादिरसानि कालवशेनउदकवासादिना चाम्लवन्ति तानि शुक्तानि ।”इति तट्टीकायां कुल्लूकभट्टः
वाचस्पत्यम्
Sanskritशुक्त शुच--क्त । १ मांसे शब्दच० । २ काञ्जिके हारा० ।३ अमिषूतद्रपद्रव्यभेदे “कन्दमूलफलादीनि सस्नेहलवणानिच । यद्द्रव्ये अभिसूयन्ते तच्छुक्तमभिधीयते” “शक्तंतीक्ष्णोष्णलवणं पित्तकृत् कटुकं लघु । रूक्षं कृम्युदरानाहशाथार्शोविषकुष्ठनुत्” राजनि० “शुक्तं यन्मधुरंकालवशादम्लत्वमागतम्” इत्युक्ते ४ पदार्थे च ।शुक्तभक्षणनिषेधो यथा “अपूपाश्च करम्भाश्च धानावटकस-क्तवः । शाकं मांसमपूपं च सूपं कृशरमेव च । यवागूःपायसश्चैव यच्चान्यत् स्नेहसम्भवम् । सर्वं पर्युषितं मक्ष्यंशुक्तञ्च परिवर्जयेत्” यमः । तत्प्रतिसवो यथा “दधिशुक्तेषु भोक्तव्यं सर्वञ्च दधिसम्भवम्” मनुः । ६ निष्ठूरेत्रि० मेदि० ७ पूते ८ अम्ले विश्वः । ९ श्लिष्टे १० निर्जनेशब्दच० ११ चुक्रिकायां स्त्री शब्दर० ।
Burnouf
FrenchNo entries for this word is found.
What is this? (Hidden Dictionary)
To avoid the clutter in the app, the unwanted dictionaries can be hidden to have clear view while browsing. This section shows entries from those hidden dictionaries if any.
How to hide/unhide dictionary?
Every dictionary entry will have top right corner menu . From there, you can hide or unhide dictionary. You must login to use this feature. So, KST can remember your preferences of hidden dictionaries.
