| YouTube Channel

रुक्म (rukma)

 
शब्दसागरः
English
रुक्म
n.
(-क्मं)
1. Gold.
2. Iron.
f.
(-क्मा) Bright.
E.
रुच् to shine, Unādi
aff.
मक्
Capeller Eng
English
रुक्म॑
m.
(n. ) ornament of gold
n.
gold.
Yates
English
रुक्म (क्मं) 1.
n.
Gold
iron.
Spoken Sanskrit
English
रुक्म rukma
m.
ornament of gold
रुक्म rukma
m.
Indian rose chestnut [ Mesua Roxburghii - Bot. ]
रुक्म rukma
m.
golden chain or disc
रुक्म rukma
m.
thorn-apple
रुक्म rukma
m.
what is bright or radiant
रुक्म rukma
n.
iron
रुक्म rukma
n.
kind of lotion or wash for eyes
रुक्म rukma
n.
gold
Wilson
English
रुक्म
n.
(-क्मं)
1 Gold.
2 Iron.
E.
रुच to shine, Uṇādi
aff.
मक्.
Apte
English
रुक्म [rukma],
a.
[रुच्-मन् नि˚ कुत्वम्
Uṇ.*
1.135]
Bright, radiant.
Golden
गरुडो रुक्मपक्षो वै
Rām.*
1.14.29.
क्मः A golden ornament
परितश्च धौतमुखरुक्मविलसत्
Śi.*
15.78.
A thorn-apple.
क्मम् Gold
निक्षेपस्याप- हरणं ...... रुक्मस्तेयसमं स्मृतम्
Ms.*
11.57.
Iron.
Comp.
-अङ्गद
a.
wearing golden armlets. -आभ
a.
shining like gold, bright
Ms.*
12.122. -कारकः a goldsmith.-पात्री a golden dish
भुञ्जते रुक्मपात्रीषु युधिष्ठिरनिवेशने
Mb.
* 3.233.42. -पुङ्ख
a.
gold-shafted. -पृष्ठक
a.
gilded, coated with gold. -रथः, -वाहनः
N.
of Droṇa.
Apte 1890
English
रुक्म a. [रुच्-मन् नि° कुत्वम्] Bright, radiant.
क्मः 1 A golden ornament
Śi. 15. 78.
2 A thornapple.
क्मं 1 Gold.
2 Iron.
Comp.
अंगद a. wearing golden armlets.
कारकः a goldsmith.
पृष्ठक a. gilded, coated with gold.
रथः,
वाहनः N. of Droṇa.
Monier Williams Cologne
English
रुक्म a रुक्मिन् See next page.
रुक्म॑ b
m.
‘what is bright or radiant’, an ornament of gold, golden chain or disc,
RV.
AV.
(here
n.
),
VS.
Br.
ŚrS.
Mesua Roxburghii,
L.
the thorn-apple,
L.
N.
of a son of Rucaka,
BhP.
रुक्म॑
n.
gold,
L.
iron,
L.
a kind of collyrium,
L.
Monier Williams 1872
English
रुक्म रुक्म, रुक्मिन्, &c. See below.
रुक्म, अस्, आ, अम्, bright, radiant, clear
(अस्),
m. an ornament of gold, golden chain, (perhaps
also) an ornament of precious stones (Ved.)
the
plant Mesua Roxburghii
the thorn-apple
N. of a
son of Rucaka
(अम्), n. gold
iron.
—रुक्म-
कवच, अस्, m., N. of a grandson of Uśanas.
—रुक्म-कारक, अस्, m. a worker in gold, gold-
smith.
—रुक्म-केश, अस्, m., N. of a son of
Bhīṣmaka.
—रुक्म-पाश, अस्, m., Ved. a string
on which golden ornaments are worn.
—रुक्म-पुर,
अम्, n. ‘city of gold, N. of the city inhabited by
Garuḍa.
—रुक्म-पृष्ठ, अस्, आ, अम्, having a
gold surface, coated or overlaid with gold, gold-
plated, gilded.
—रुक्म-प्रस्तरण, अस्, आ, अम्,
Ved. having an outer garment decorated with gold.
—रुक्म-बाहु, उस्, m., N. of a son of Bhīṣmaka.
—रुक्म-मय, अस्, ई, अम्, made of gold, golden.
—रुक्म-मालिन्, ई, m., N. of a son of Bhīṣmaka.
—रुक्म-रथ, अस्, m. a golden car or chariot
the
chariot of Rukma-ratha, i. e. of Droṇa
(अस्, आ, अम्),
having a golden chariot
(अस्), m., N. of Droṇa
of
a son of Śalya
of a son of Mahat
of a son of
Bhīṣmaka.
—रुक्म-वक्षस्, आस्, आस्, अस्, Ved.
golden-breasted, having golden ornaments on the
breast (said of the Maruts).
—रुक्म-वत्, आन्, अती,
अत्, possessing gold, golden, ornamented with gold
(आन्), m. a proper N., = रुक्मिन्
(अती), f. a parti-
cular metre, four times ¯˘˘¯¯¯˘˘¯¯
N. of
a granddaughter of Rukmin and wife of Aniruddha.
—रुक्म-वाहन, अस्, आ, अम्, golden-carred, hav-
ing a golden chariot
(अस्), m., N. of Droṇa.
—रुक्म-स्तेय, अम्, n. stealing gold.
—रुक्माङ्-
गद (°म-अङ्°), अस्, आ, अम्, wearing a golden
bracelet on the upper arm
(अस्), m., N. of various
kings.
—रुक्माभ (°म-आभ्°), अस्, आ, अम्, shining
like gold, bright as the purest gold.
—रुक्मेषु
(°म-इषु), उस्, m. ‘golden-arrowed, N. of a king.
Macdonell
English
रुक्म ruk-má,
m.
(n. AV.) gold ornament 🞄(V.)
disc of gold (Br.)
n.
gold (C.): -pura, 🞄n. Gold-town, N. of Garuḍaʼs city
-maya, 🞄a. made of gold, golden
-aṅgada,
m.
N..
Benfey
English
रुक्म रुक्म, i. e. रुच् + म,
I.
adj.
Clear, bright.
II.
n.
(ved.
m.
, Chr.
293, 2 = Rigv. i. 88, 2).
1. Gold.
2.
Iron.
III.
m.
A golden chain, Chr.
290, 4 = Rigv. i. 64, 4.
Apte Hindi
Hindi
रुक्म
वि* - "रुच् + मन्, नि* कुत्वम्"
"उज्ज्वल, चमकदार"
रुक्मः
पुं*
- -
सोने का आभूषण
रुक्मम्
नपुं*
- -
सोना
रुक्मम्
नपुं*
- -
लोहा
रुक्म
वि* - "रुच्+मन्, नि* कुत्वम्"
"उज्जवल, चमकदार"
रुक्म
वि* - -
सुनहरी
रुक्मः
पुं*
- -
स्वर्णाभूषण
रुक्मः
पुं*
- -
धतूरा
Shabdartha Kaustubha
Kannada
रुक्म
पदविभागः - > नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಸುವರ್ಣ /ಚಿನ್ನ
निष्पत्तिः - > रुच (दीप्तौ) - "मक्" कुश्च (उ० १-१४३)
व्युत्पत्तिः - > रोचते शोभते
रुक्म
पदविभागः - > नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಸ್ವರ್ಣಾಭರಣ /ಚಿನ್ನದ ಒಡವೆ
प्रयोगाः - > "परितश्च धौतमुखरुक्मविलसदहिमांशुमण्डला"
उल्लेखाः - > माघ० १५-७८
रुक्म
पदविभागः - > नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಲೋಹ /ಕಬ್ಬಿಣ
रुक्म
पदविभागः - > पुल्लिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಉಮ್ಮತ್ತಿ ಗಿಡ
रुक्म
पदविभागः - > पुल्लिङ्गः
कन्नडार्थः - > ನಾಗಕೇಸರ ವೃಕ್ಷ
रुक्म
पदविभागः - > पुल्लिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಒಂದು ವಿಧ ಅಂಜನ
रुक्म
पदविभागः - > विशेष्यनिघ्नम्
कन्नडार्थः - > ಪ್ರಕಾಶಮಾನವಾದ
विस्तारः - > "रुक्मं हेम सुलोहं च" - हेम०
L R Vaidya
English
rukma {% (I) a. (f. क्मा) %} Bright, radiant.
rukma {% (II) m. %} An ornament of gold.
rukma {% (III) n. %} 1. Gold
2. iron.
Anekartha-Dvani-Manjari
Sanskrit
निष्क
पु
निष्क, पल, मण्डन, दीनार, रुक्म
पलमण्डनयोर्निष्को निष्को दीनाररुक्मयोः १६
verse 2.1.1.16
page 0009
रुक्म
क्ली
रुक्म, हेमन्, रजत
रुक्मं हेम विजानीयाद् रुक्मं रजतमुच्यते ७५
verse 2.1.1.75
page 0012
Lanman
English
rukmá, m. ornament of gold
as n. gold.
[√ruc, 1166, 216. 5.]
अभिधानरत्नमाला
Sanskrit
हेमन्
हेमन्, स्वर्ण, जातरूप, सुवर्ण, भर्मन्, रुक्म, हाटक, शातकुम्भ, गाङ्गेय, गैरिक, भूरि, चन्द्र, रै, कल्याण, निष्क, अष्टापद, जाम्बूनद, हिरण्य, कनक, महारजत, काञ्चन, कार्तस्वर, चामीकर, कर्बुर, तपनीय
हेम स्वर्णं जातरूपं सुवर्णं,
भर्मं रुक्मं हाटकं शातकुम्भम्
गाङ्गेयं स्याद्गैरिकं भूरि चन्द्रं,
राः कल्याणं निष्कमष्टापदं १७३
जाम्बूनदं हिरण्यं कनकमहारजतकाञ्चनानि स्युः
कार्तस्वरचामीकरकर्बुरतपनीयनामानि १७४
verse 2.1.1.173
page 0022
Mahabharata
English
Rukma, a prince. § 233 (Svayaṃvarap.): I, 188, †7051. Cf. the foll.
Vedic Reference
English
Rukma in the Rigveda^1 denotes an ornament, probably of
gold, usually worn on the breast. Being in several passages
used of the sun, it probably had the form of a disk. In the
Brāhmaṇas^2 it designates a gold plate. See also Rajata.
1) i. 166, 10
iv. 10, 5
v. 53, 4
56, 1, etc. So rukma-vakṣas, ‘wearing
golden ornaments on the breast, ii. 34,
2. 8
v. 55, 1
57, 5, etc.
rukmin,
i. 66, 6
ix. 15, 5. Cf. Taittirīya Saṃ-
hitā, ii. 3, 2, 3
v. 1, 10, 3
Vājasaneyi
Saṃhitā, xiii. 40, etc.
2) Śatapatha Brāhmaṇa, iii. 5, 1, 20
v. 2, 1, 21
4, 1, 13
Taittirīya Brāh-
maṇa, i. 8, 2, 3
9, 1, etc. So rukmin
in Śatapatha Brāhmaṇa, xiii. 5, 4, 2
Aitareya Brāhmaṇa, viii. 21, 3.
Cf. Zimmer, Altindisches Leben, 260,
263
Geldner, Rigveda, Glossar, 160,
who suggests as a possible sense ‘gold
coin’
Max Müller, Sacred Books of the
East, 32, 112, 299.
शब्दकल्पद्रुमः
Sanskrit
रुक्मं,
क्ली,
(रोचते शोभते इति रुच् + “युजि-रुचितिजां कुश्च उणा० १४५ इतिमक् कवर्गश्चान्तादेशः ।) काञ्चनम् (यथा, रामायणे ७० २१ ।“रुक्मनिष्कसहस्रे द्धे षोडशाश्वशतानि ।सत्कृत्य केकयीपुत्त्रं कैकेयो धनमादिशत्
”)धुस्तूरम् इत्यमरः
लोहम् इति मेदिनी ।मे, २८
(अस्य पर्य्यायो यथा, --“कृष्णायसं काललोहं रुक्मं तत्तीक्ष्णमप्यथ
”इति वैद्यकरत्नमालायाम्
)नागकेशरम् इति राजनिर्घण्टः
(वर्णे, पुं इति उज्ज्वलदत्तः १४५
दीप्तिशीले, त्रि वथा, ऋग्वेदे ६१ १२ ।“दिवि रुक्म इवोपरि
”“दिवि द्युलोके रुक्मो रोचमान आदित्य इव ।”इति तद्भाष्ये सायणः
)
वाचस्पत्यम्
Sanskrit
रुक्म
न०
रुच् मन् नि० कुत्वम् काञ्चने, धस्तूरेः अमरः३ लौहे, मेदि० नागकेसरे राजनि०
Capeller
German
रुक्म
m.
(n. ) Goldschmuck, Geschmeide.
Grassman
German
rukmá, a., m. [von ruc], 1〉 glänzend, strahlend von Agni
2〉 m., Gold
insbesondere 3〉 wird die Sonne als das Gold oder der Goldschmuck des Himmels (divás) oder am Himmel (diví) bezeichnet
4〉 m. pl., Geschmeide, Goldschmuck, als Schmuck, den die Marutʼs an Brust [vákṣaḥsu {64, 4}
{166, 10}
{408, 11}
{572, 13}] oder Armen [bāhúṣu {640, 11}] tragen. Siehe ádhi-rukma, su-rukmá.
-ás 1〉 {96, 5} (ví bhāti)
{871, 8} (ví adyaut). 2〉 {88, 2} (citrás)
{519, 6} (〰 rocase)
{306, 5}. _{306, 6} (〰 rocate). 3〉 divás {492, 1}
{579, 4}
diví {415, 12}.
-ám 2〉 {117, 5} (darśatám níkhātam). 3〉 diví {355, 12}.
-ā́s 4〉 {166, 10}
{408, 11}
{572, 13}.
-ā́sas 4〉 {640, 11}.
-ā́n 4〉 {64, 4}.
-ébhis 4〉 {410, 1}.
-aís 4〉 {406, 6}
{573, 3}.
-ésu 4〉 {407, 4}.
Burnouf
French
रुक्म रुक्म
n.
(रुच्
sfx. म) or
fer (?).
रुक्मकारक
m.
(कृ) orfèvre.
रुक्मिन् a. (sfx. इन्) fait d'or
qui a de l'or. -- S.
m.
np.
d'un prince. -- S.
f.
रुक्मिनी Lakṣmī
princesse, sœur de
Rukmin, épousée par Kṛṣṇa.
रुक्मिदर्प (दृप्), रुक्मिदारिन् (दृ),
रुक्मिभिद् (भिद्)
m.
Balarāma, meurtrier de Rukmin.
Stchoupak
French
रुक्म-
m.
ornement d'or
nt. or
-मयई- a. d'or
-वती-
f.
femme de Pradyumna.
°केश-
m.
n.
d'un prince.
°पुङ्ख- a. (flèche) à pointe d'or.
°पुर- nt. cité de Garuḍa.
°पृष्ठ- a. recouvert d'or, doré.
°बाहु- °मालिन्-
m.
n.
de princes.
°रथ- (au char d'or)
m.
ép. de Droṇa
autres personnages.
°स्तेय- nt. vol d'or.
रुक्माङ्गद-
m.
n.
d'hommes.
रुक्माभ- a. brillant comme l'or.
रुक्मेषु-
m.
n.
d'un prince.