| YouTube Channel

रण् (raN)

 
शब्दसागरः
English
रण् r. 1st cl. (रणति)
1. To sound.
2. To go, to move.
Yates
English
रण् रणति 1.
a. To sound
to go.
Apte
English
रण् [raṇ], 1
P.
(रणति, रणित)
To sound, ring, tinkle, jingle (as anklets
&c.
)
रणद्भिराघट्टनया नभस्वतः पृथग्विभिन्न- श्रुतिमण्डलैः स्वरैः
Śi.*
1.1
चरणरणितमणिनूपुरया परिपूरितसुरत- वितानम्
Gīt.*
2.
To go.
Ved.
To rejoice.
Apte 1890
English
रण् {c1c} P. (रणति, रणित) 1 To sound, ring, tinkle, jingle (as anklets &c.): रणद्भिराघट्टनया नभस्वतः पृथग्विभिन्नश्रुतिमंडलैः स्वरैः Śi. 1. 10
चरणरणितमणिनूपुरया परिपूरितसुरतवितानं Gīt. 2.
2 To go.
3 Ved. To rejoice.
Monier Williams Cologne
English
1. रण् or रन् (cf. रम्)
cl.
1. 4.
P.
र॑णति, र॑ण्यति (2.
du.
रण्य॑थः,
RV.
i, 112, 18
pf. रारण,
RV.
aor.
अराणिषुः, रणिष्टन, ib.),
to rejoice, be pleased, take pleasure in (loc. , rarely
acc.
),
RV.
to gladden, delight, gratify, ib. :
Caus.
रण्ड्यति, °ते, to cheer, gladden, exhilarate with (instr. or
loc.
),
RV.
to be at ease, be pleased or satisfied with, delight in (loc. ), ib.
TS.
AV.
:
Intens.
(Subj. रार॑णत्, रार॑न्
Impv.
रारन्धि, रारन्तु)
=
Caus.
(as well in the trans. as in the intrans. meanings),
RV.
2. रण्
cl.
1.
P.
(Dhātup. xiii, 2) रणति (Gr. also pf. रराण fut. रणिता
&c.
), to sound, ring, rattle, jingle,
Kāv.
Pur.
:
Caus.
रणयति (aor. अरीरणत् or अरराणत्,
Pat.
on
Pāṇ.
vii, 4, 3), to make resound,
BhP.
:
Desid.
रिरणिषति
Gr.
:
Intens.
रंरण्यते, रंरण्टि, ib.
3. रण्
cl.
10.
P.
रणयति, to go,
Dhātup.
xix, 33
56.
Monier Williams 1872
English
रण् रण् (thought by some to be deve-
loped out of a base रम्णा, fr. rt. रम्),
cl. 1. P. (Ved. also cl. 4. P.) रणति (रण्यति),
रराण, अराणीत् (Ved. forms रारण or in Pada-
pāṭha ररण, रणिष्टन्), रणितुम्, to rejoice,
exult
to take pleasure in (with loc., rarely with acc.,
Ved.)
to delight (Ved.)
to sound, ring, rattle,
jingle
to shout: Caus. P. A. रणयति, रणयते,
यितुम्, Aor. अरीरणत् or अरराणत् (Ved. forms
रारणत्, अरारणुस्, रारन्धि, रारन्तु, ररा-
णत), to cause to rejoice
cause to be pleased,
delight
to rejoice or be pleased at, delight in (with
loc., Ved.)
to make to sound, cause to sound forth
to praise
to go (P.): Desid. रिरणिषति: Intens.
रंरण्यते, रंरण्टि
[cf. Hib. ran, ‘a squeal,
roar
ranach, ‘a roaring.’]
Benfey
English
रण् रण् (developed out of रम्-
णा, i. e. रम्, ii. 9), i. 4, and i. 1, Par.
i. 4,
1. To shout.
2. To rejoice, Chr.
292, 10 = Rigv. i. 85, 10. i. 1, To sound,
Śiś. 1, 10. Ptcple. of the pf. pass.
रणित, Sounding, Lass. 21, 1.
n.
Sound. i. 10, रणय, To go. -- With
the prep. नि नि, i. 4, To rejoice, Chr.
297, 18 = Rigv. i. 112, 18.
Apte Hindi
Hindi
रण्
"भ्वा* पर* , " - -
"ध्वनि करना, टनटनाना, झुनझुनाना, झनझनाना (पायजेब आदि का)"
L R Vaidya
English
raR {% vi. 1P (pp. रणित
pres. रणति) %} To sound, to ring, to gingle, चरणरणितमणिनूपुरया परिपूरितसुरतवितानम् Git.G.ii.
Bopp
Latin
1. रण् 1. P.
1) sonare, clamare, inclamare. In dial. Vêd.
cl. 4. RIGV. 38. 2.: क्व वो गावो रण्यन्ति «ubi
vos, vaccae veluti, inclamant?»
10. 5.: शक्रो यथा सु-
तेषु नो रारणत् «ut potens ille inter filios nostros reso-
net». (Intens. in dial. Vêd. रारण् pro रंरण् sicut रारम्
a रम् q. v.). -- रणित n. sonitus. UR. 67. 7. infr.
2) gau-
dere (cf. रम्). RIGV. 91. 14.: यः सोम सख्ये तव रा-
रणद् देव मर्त्यः «Lucide Soma! qui consortio tuo
gaudet mortalis». (Cf. ध्रण्, भ्रण्, ध्वण्, hib. ran «a
squeal, a roar», ranach «a squealing, roaring».)
2. रण् 1. P. ire. (Cf. goth. RANN currere, fluere
rinna,
rann, runnum
nostrum renne, rinne.)
Kridanta Forms
Sanskrit
रण् (र꣡णँ꣡ गतौ मित् इति भोजः ०९३२ - भ्वादिः - सेट्)
ल्युट् = रणनम्
अनीयर् = रणनीयः - रणनीया
ण्वुल् = राणकः - राणिका
तुमुँन् = रणितुम्
तव्य = रणितव्यः - रणितव्या
तृच् = रणिता - रणित्री
क्त्वा = रणित्वा
ल्यप् = प्ररण्य
क्तवतुँ = रणितवान् - रणितवती
क्त = रणितः - रणिता
शतृँ = रणन् - रणन्ती
रण् (र꣡णँ꣡ शब्दार्थः मित् इति भोजः ०९३२ - भ्वादिः - सेट्)
ल्युट् = रणनम्
अनीयर् = रणनीयः - रणनीया
ण्वुल् = रणकः - रणिका
तुमुँन् = रणितुम्
तव्य = रणितव्यः - रणितव्या
तृच् = रणिता - रणित्री
क्त्वा = रणित्वा
ल्यप् = प्ररण्य
क्तवतुँ = रणितवान् - रणितवती
क्त = रणितः - रणिता
शतृँ = रणन् - रणन्ती
धातुपाठः (Krishnacharya)
Sanskrit
धातुः:
रण्
मूलधातुः:
रण
धात्वर्थः:
शब्दे, गतौ
गणः:
भ्वादिः
कर्मकत्वं:
शब्दे अकर्मकः, गतौ सकर्मकः
इट्त्वं:
सेट्
उपग्रहः:
परस्मैपदी
रूपम्:
रणति
अनुबन्धादिविशेषः:
काण्यादिः
Abhyankara Grammar
English
रण् same as रञ् being only a variant, See रञ्.
Grassman
German
√raṇ siehe √ran.
√ran, (√raṇ) [mit ram verwandt], 1〉 sich an etwas [L., {372, 1}
{428, 3}] od. I. ({171, 1}) erlaben, gütlich thun, oder etwas [A.] gerne annehmen. 2〉 an jemand [L.] Gefallen finden, gerne bei ihm sein, auch mit dem L. hṛdí
3〉 sich ergötzen. Das Causale und Intensiv zeigen dieselben Bedeutungen und ausserdem 4〉 jemand [A.] sich woran [L.] erlaben lassen
5〉 wodurch [I.] erquicken.
Mit ni Pass. ergötzt werden durch [I.].
aufhören vgl. á-viraṇa.
Stamm I. ráṇa:
-anti 1〉 yátra (yásmin sā́man) {823, 2}
yásmin (suté) {701, 20}.
-an 1〉 ātithyé {329, 7}
gā́vas yávase {407, 16}
{851, 1} (te sakhyé).
(Pad. -a Prāt. 〔465, 19〕) {719, 7} yás asya dhármabhis
es scheint ráṇe (= ramate Sāy.) gelesen werden zu müssen.
raṇa:
-anti 1〉 bradhnásya śā́sane {241, 5}.
-at 1〉 suté sácā {702, 20}.
-a 1〉 suté {405, 8}
{632, 17}
{633, 9}.
-anta 1〉 kṛté {573, 5}.
Stamm II. ráṇya:
-asi 1〉 ukthé {632, 18}.
-ati 1〉 havyā́ {372, 1}
śāstré anyásya {653, 16}
sávaneṣu {869, 6}.
-anti 2〉 yásmin (índre) {636, 2} (ukthā́ni).
raṇya:
-ati 1〉 tásya (grāvṇás) abhipitvéṣu {83, 6}. 2〉 devéṣu {819, 18} (sómas).
-athas 1〉 kásya bráhmāṇi {428, 3}.
-anti 3〉 kúa {38, 2} (vas gā́vas).
Perf. rāran [Pad. raran]:
-ṇa [1. s.] 1〉 táva sakhyé {819, 19}. 3〉 ná‿ ahám sákhyus vṛṣā́kapes ṛté {912, 12}.
rarāṇa:
-átā [2. p. Co.
auch Pad. hat ā], 1〉 vediā́bhis {171, 1}. Nur versuchsweise ist diese seltsame Form hierhergestellt.
Aor. arāṇis:
-ṣus 2〉 índre víśas {633, 16}.
ráṇis:
-ṣṭana 3〉 {227, 3} (barhíṣi).
Stamm des Pass. raṇyá:
-áthas ni yā́bhis {112, 18}. [Page1145]
Stamm des Caus. raṇáya:
-antu 2〉 asmé {469, 1}.
-anta 1〉 sā́man {147, 1}
asyām {291, 2}
ṛtásya dhā́man {303, 7}. 5〉 sómais {974, 3}.
raṇaya:
-āmasi 4〉 tvā ukthéṣu {701, 12} (gā́vas yávaseṣu ā́).
-an 4〉 tám śū́rasātau {100, 7} (ūtáyas).
1〉 ukthéṣu {654, 11}.
-anta 1〉 te sáṃdṛṣṭau {442, 4}.
Impf. des Caus. áraṇaya:
-an 1〉 sakhyé asya {914, 2}.
Stamm des Int. rārán, rāran [vgl. radh]:
-áṇas [Co.] 1〉 suté {652, 6}.
-áṇat 1〉 sutéṣu sakhiéṣu ca {10, 5}
sakhié táva {91, 14}.
-án [3. s. Co.] 1〉 yéṣu (dyumnéṣu) {122, 12} (vasútātis).
-andhí 1〉 sávaneṣu {275, 4}. 1〉 u. 2〉 nas hṛdí gā́vas yávaseṣu ā́ {91, 13}. 4〉 nas sū́riasya saṃdṛ́śi {885, 5}.
-antu [3. s.] 2〉 te hṛdí {276, 8}.
Impf. des Int. arāran:
-ṇus 1〉 me abhipitvé {624, 21} (Pad. araraṇus).
Part. III. ráṇitṛ:
1〉 yás sutéṣu {705, 19}.
Verbale rán
siehe d. folg.
Burnouf
French
*रण् रण्। रणामि 1
vd. रण्यामि 4
p.
रराण
etc. Rendre un son, retentir
Vd. appeler par des
cris.
Se réjouir, cf. रम्।
*रण् रण्। रणामि 1 et रणयामि 10. Aller.
Goth. rann
germ. renne.
Stchoupak
French
रण्-
{%raṇati
raṇayati
raṇita- %} -- résonner, tinter
caus. faire
retentir
a. v. qui tinte
nt. tintement
bourdonnement.
रणत्-कार-
m.
cliquetis
-ण- nt. id.