| YouTube Channel

प्रा (prA)

 
शब्दसागरः
English
प्रा r. 2nd cl. (प्राति) To fill. अदा० पर० सक० अनिट्
Capeller Eng
English
1 प्रा
pp.
प्रात॑ = 1 पृ.
2 प्रा = 2 प्र (—°).
Yates
English
प्रा (ल) प्राति 2.
a. To fill.
Spoken Sanskrit
English
प्रा prA
adj.
filling
प्रा prA
adj.
only the second member of the simple compound from which they come is given in the parentheses
प्रा prA
adj.
leaving the preposition pra to be supplied
प्राति { प्रा } prAti { prA } verb fill
प्राङ्गुल प्रा. prAGgula prA.
m.
inch in. [ length ]
स्वदेशं प्रापुनति { प्रा- पू } svadezaM prApunati { prA- pU } verb 9 repatriate
Wilson
English
प्रा r. 2nd cl. (प्राति) To fill.
Apte
English
प्रा [prā], 2
P.
(प्राति) To fill
अप्रासीदिषुभिर्मुखम् Bk.
प्रा [prā],
f.
Matted hair
Nigh. Ratna.
Monier Williams Cologne
English
1. प्रा
cl.
2.
P.
(Dhātup. xxiv, 53) प्राति (pf.
P.
पप्रौ॑ or पप्रा, 2. sg. पप्राथ,
p.
पप्रिव॑स्
f.
°प्रु॑षी,
RV.
Ā. पप्रे, 2. sg. °प्रिषे, ib.
AV.
पप्रे as
Pass.
,
Bhaṭṭ.
aor.
3. sg. अप्रात् or अप्रास्,
RV.
Subj. प्रा॑स् or प्रा॑सि, ib.
aor.
Pass.
अप्रायि,
AV.
), to fill,
RV.
AV.
Br.
Bhaṭṭ.
प्रा [cf. Gk., πλή-ρης
Lat.
plē-nus.]
2. प्रा
mfn.
filling (ifc.
=
2. प्र
cf.
अन्तरिक्ष-, काम-, क्रतु-
&c.
)
3. प्रा Vṛddhi or lengthened form of 1. प्र in comp. (cf.
Pāṇ.
vi, 3, 122). Observe in the following derivatives, only the second member of the simple compound from which they come is given in the parentheses, leaving the preposition प्र (lengthened to प्रा in the derivatives) to be supplied.
Monier Williams 1872
English
प्रा 1. प्रा [cf. rt. पॄ], cl. 2. P. प्राति,
पप्रौ, प्रास्यति, अप्रासीत् (Ved. अप्रास्),
प्रायात् or प्रेयात्, प्रातुम्, Ved. to fill: Pass. प्रा-
यते, to be filled or full.
2. प्रा, आस्, आस्, अम्, Ved. filling (at the end of
comps.
cf. अन्तरिक्ष-प्रा, क्रतु-प्रा).
Macdonell
English
प्रा PRĀ, V. (collateral form of 1. pṛ, only 🞄used in aor., pf. , and pp.) fill: pp. prātá, 🞄filled, full. ā, fulfil. vi, id..
Benfey
English
प्रा प्रा (akin to पॄ for पर् + आ),
ii. 2, Par. To fill. Ptcple. of the pf.
pass. प्राण, Full. -- Cf. πλῆμα, πλήρης, πληρότης, πλήθω, πλῆθος, πλέθρον, πλοῦτος,
etc.
Lat plenus (= प्राण), im-
plere, etc., plebes.
Lanman
English
√prā (prā́ti
papraú
áprās [889]
prātá
). fill. [Vedic collateral form of √1pṛ,
‘fill, q. v.: cf. πλή-ρης, Lat. plē-nus, ‘full.’]
+ ā, fill.
Kridanta Forms
Sanskrit
प्रा (प्रा॒ पूरणे - अदादिः - अनिट्)
ल्युट् = प्राणम्
अनीयर् = प्राणीयः - प्राणीया
ण्वुल् = प्रायकः - प्रायिका
तुमुँन् = प्रातुम्
तव्य = प्रातव्यः - प्रातव्या
तृच् = प्राता - प्रात्री
क्त्वा = प्रात्वा
ल्यप् = प्रप्राय
क्तवतुँ = प्राणवान् - प्राणवती
क्त = प्राणः - प्राणा
शतृँ = प्रान् - प्रान्ती / प्राती
धातुपाठः (Krishnacharya)
Sanskrit
धातुः:
प्रा
मूलधातुः:
धात्वर्थः:
पूरणे
गणः:
अदादिः
कर्मकत्वं:
सकर्मकः
इट्त्वं:
अनिट्
उपग्रहः:
परस्मैपदी
रूपम्:
प्राति
अनुबन्धादिविशेषः:
आकारान्तः
धातुप्रदीपः
Sanskrit
प्रा पूरणे
- प्राति पप्रौ प्रायः ।। 52 ।।
शब्दकल्पद्रुमः
Sanskrit
प्रा, पूर्त्तौ (अदा०-पर०-सक०-अनिट् ।)ल, प्राति घटं जलेन लोकः इति दुर्गा-दासः
वाचस्पत्यम्
Sanskrit
प्रा पूर्त्तौ अदा० प०
सक०
अनिट् प्राति अप्रालीत् पप्रौकविकल्पद्रुमे प्राया इति पाठः तत्रार्थे
क्षीरतरङ्गिणी
Sanskrit
प्रा पूरणे
- प्राति क्ते (द्र0 8243) प्राणः 49
धातुवृत्तिः
Sanskrit
प्रा (अर्थः) पूरणे
( प्राति ) इत्यादि ( प्राणः, प्राणवान् ) "संयोगादेरात'' इति निष्ठानत्वम् ( प्रायः ) "श्याद्व्यध'' इति णः 51
कृदन्तरूपमाला
Sanskrit
1 {@“प्रा पूरणे”@} 2 प्रायकः-यिका, प्रापकः-पिका, पिप्रासकः-सिका, पाप्रायकः-यिका
इत्यादीनि सर्वाण्यपि रूपाणि आदादिकदाप्धातुवत् 3 ज्ञेयानि।
4 प्रायः, 5 प्रान्-प्रान्तौ-प्रान्तः, 6 प्राणः 7 -प्राणवान् इति रूपाणि भवन्त्यस्येति विशेषः।
प्रासङ्गिक्यः
01
=>
(१०७०)
02
=>
(२-अदादिः-१०६१। सक। अनि। पर।)
03
=>
(८३३)
04
=>
[[३। ‘श्याऽऽद्व्यध--’ (३-१-१४१) इत्यादिना कर्तरि णप्रत्यये युगागमः।]]
05
=>
[[४। शतरि, शपि, ‘अदिप्रभृतिभ्यः--’ (२-४-७२) इति शपो लुकि, ‘पदान्तस्य’ (८-४-३७) इति निषेधात् णत्वं नेति ज्ञेयम्।]]
06
=>
[[५। ‘संयोगादेरातो धातोर्यण्वतः’ (८-२-४३) इति निष्ठानत्वे, णत्वे रूपम्।]]
07
=>
[[B। ‘ख्यान्त्यः कथाः प्राणमुदां पतीनां निर्मान्त्य इष्टानि चटुन् वचत्यः।’ धा। का। २। ५०।]]
Capeller
German
प्रा = 1. पर् füllen. u. वि erfüllen.
Grassman
German
√prā, aus par = pur erweitert und mit ihm gleichbedeutend: etwas oder jemand [A.] füllen, anfüllen mit [I.], auch ohne diese Casus.
Mit ā́ 1〉 etwas [A.] erfüllen mit [I.], auch ohne Instr.
2〉 einen Wunsch [kā́mam] erfüllen.
nach allen Seiten erfüllen, ausbreiten [A.].
Perf. paprá, schwach vor Vokalen papr:
-ā́tha [2. s.] ā 1〉 ródasī {960, 1}. kṣā́m urvī́m {458, 7}.
-ātha ā́ 1〉 ródasī mahitvā́, táviṣībhis {536, 4}
vṛ́ṣṇiā mahinā́, víśvā śávasā {679, 6}
urú antárikṣam {614, 3}
mahitvanā́ {677, 2}.
-aú [3. s.] ā́ ródasī bhānúnā {489, 6}
(rocanā́, jmás ántān) várobhis {915, 1}
urvī́ {451, 4}.
-au [dass.] ā́ 1〉 pā́rthivam rájas {81, 5}
ródasī mahitvā́ {288, 15}
{312, 5}
{645, 18}
pṛthivī́m utá dyā́m {264, 11}.
-ā́ [dass.] samīcī́ {69, 1}.
-athus [2. du.] ā́ 1〉 samudrā́ṇipurū́ṇi {513, 3}. [Page886]
-átus [3. du.] úttarāṇi {661, 9}.
-us ā́ 1〉 antárikṣam {891, 2}
{892, 9}.
-iṣe nā́ma {899, 8}.
Aor. aprās:
-s [2. s.] á 1〉 antárikṣam mahitvā́ {52, 13}.
-s [3. s.] ā́ 1〉 dyā́vāpṛthivī́ {115, 1}
{310, 2}
nivátas udvátas {953, 2}
ródasī {809, 38}
víśvā sád[a]māni {827, 1}
urú jráyas {348, 5}
rájāṃsi {349, 3}
nā́māni {900, 6} (índras)
krátūn {784, 5} (bildlich). 2〉 aśvínos kā́mam {932, 11}.
Conj. Aor. prā́ oder prā́s:
-ā́si [2. s. Co.] udá am (neben pūrdhí u. s. w.) {42, 9}.
-āsi [dass.] sáras udáram sapītíbhis, sómebhis sphirám {621, 23} (neben yāhi, mátsva).
-áas [2. s. Co. II.] yéna (śrávasā) ródasī {487, 5}.
Part. Perf. paprivás, schwach paprús:
-ivā́n ā 1〉 ródasī antárikṣam {73, 8}
{965, 2}.
-ivā́ṃsam (ā) divás rocanā́ {146, 1}.
-úṣī ā 1〉 (támas) {348, 6} (uṣā́s)
pā́rthivāni {502, 11}.
Part. II. prātá:
-ā́ íḍā ghṛtáhastā {532, 8}.
Verbale prā́ anfüllend.
enthaltend in antarikṣa-, kakṣia-, kṛṣṭi-, kratu-, carṣaṇi-, jaraṇi-, ratha-, rodasi-prā́.