Try संस्कृतवाहिनी (A word everyday) | YouTube Channel

पू (pU)

 
Shabda Sagara English

पू(

)पूङ्

r.

1st

cl.

(

पवते

)शोधे

भ्वा०

आ०

सक०

सेट्

(

)पूञ्

r.

9th

cl.

(

पुनाति-

पुनीते

)

1.

To

purify,

to

cleanse,

physically

or

metaphorically.

2.

To

clean

from

chaff,

to

winnow.

3.

To

Discriminate,

to

discern.

4.

To

invent,

to

think

out,

to

contrive.

क्र्यादि०

प्वा०

उभ०

सक०

सेट्

r.

4th

cl.

(

पूयते

)

To

grow

or

become

pure.

दिवा०

आत्म०

सक०

सेट्

Capeller Eng English

1

पू

पुना॑ति

पुनीते॑

प॑वते

(

°ति

),

participle

पूत॑

(

which see

)

cleanse,

purify,

make

clear

or

bright,

sift,

discern

contrive,

invent,

compose

middle

also

clear

itself,

flow

clear

grow

or

be

pure

(

literally

&

figuratively

).

causative

पव॑यति

or

पाव॑यति

purify.

अति

purify,

strain

over

or

through

(

accusative

)

middle

pass

through

(

the

body

).

अभि

middle

clear

itself,

flow

clear

towards

or

for

(

accusative

).

middle

flow

clear

towards

(

accusative

)

or

in

(

locative

),

bestow

by

flowing

(

also

Active

).

उद्

cleanse,

purify.

निस्

winnow.

परा

clear

off.

परि

strain,

filter,

purify

middle

flow

off

clear.

वि

cleanse

thoroughly.

सम्

cleanse,

purify

causative

the

same.

Cf.

नि॑पूत,

परिपूत.

2

पू

purifying

(

—°

).

3

पू

drinking

(

—°

).

Yates English

पू

(

ग,

)

पुनाति

नीते

9.

c.

To

puri-

fy.

(

)

पवते

1.

d.

(

)

पूयते

4.

d.

To

be

pure

or

clean.

Spoken Sanskrit English

पू

-

pU

-

Adjective

-

purifying

पू

-

pU

-

Adjective

-

drinking

पू

-

pU

-

Adjective

-

cleansing

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

1

-

sift

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

1

-

flow

off

clearly

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

1

-

discern

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

1

-

expiate

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

1

-

make

clean

or

clear

or

pure

or

bright

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

1

-

think

of

or

out

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

1

-

pass

so

as

to

purify

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

1

-

purge

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

1

-

compose

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

1

-

purify

in

passing

or

pervading

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

1

-

illume

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

1

-

purify

one's

self.

be

or

become

clear

or

bright

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

9

-

purify

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

9

-

purify

one's

self

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

9

-

illuminate

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

9

-

atone

for

पवते

{

पू

}

-

pavate

{

pU

}

-

verb

9

-

illustrate

Wilson English

पू

(

)

पूङ्

r.

1st

cl.

(

पवते

)

(

ञ्

)

पूञ्

r.

9th

cl.

(

पुनाति

पुनीते

)

To

purify,

to

cleanse,

physically

or

metaphorically.

r.

4th

cl.

(

पूयते

)

To

grow

or

become

pure.

Apte English

पू

[

],

1,

4

Ā.,

9

Ubhayapada (Parasmai. and Atmane.)

(

पवते,

पूयते,

पुनाति,

पुनीते,

पूत

caus.

पावयति

Desiderative.

पुपूषति,

पिपविषते

)

To

make

pure,

cleanse,

purify

(

Literal.

and

Figuentative.

)

अवश्यपाव्यं

पवसे

Bhaṭṭikâvya.

6.64

3.18

पुण्याश्रमदर्शनेन

तावदात्मानं

पुनीमहे

Sakuntalâ (Bombay).

1

Manusmṛiti.

1.15

2.

62

Yâjñavalkya (Mr. Mandlik's Edition).

1.58

Raghuvamsa (Bombay).

1.53

पवनः

पवतामस्मि

Bhagavadgîtâ (Bombay).

1.31.

To

refine.

To

clean

from

chaff,

winnow

पूत्वा

तृण-

मिषीकां

वा

ते

लभन्ते

किञ्चन

Mahâbhârata (Bombay).

*

12.237.4.

To

expiate,

atone

for

दुर्मित्रासो

हि

क्षितयः

पवन्ते

Rigveda (Max Müller's Edition).

7.28.4.

To

discern,

discriminate.

To

think

out,

devise,

invent.

To

become

clear

or

pure

(

Ātm.

).

पू

[

],

Adjective.

(

At

the

end

of

Compound.

)

Purifying,

cleansing,

refining

as

in

खलपू

Et cætera.

Apte 1890 English

पू

{c1c}

{c4c}

A.,

{c9c}

U.

(

पवते,

पूयते,

पुनाति,

पुनीते,

पूत

caus.

पावयति

desid.

पुपूषति,

पिपविषते

)

1

To

make

pure,

cleanse,

purify

(

lit.

and

fig.

)

अवश्यपाव्यं

पवसे

Bk.

6.

64

3.

18

पुण्याश्रमदर्शनेन

तावदात्मानं

पुनीमहे

Ś.

1

Ms.

1.

105

2.

62

Y.

1.

58

R.

1.

53

Bg.

10.

31.

2

To

refine.

3

To

clean

from

chaff,

winnow.

4

To

expiate,

atone

for.

5

To

discern,

discriminate.

6

To

think

out,

devise,

invent.

7

To

become

clear

or

pure

(

Atm.

).

पू

a.

(

At

the

end

of

comp.

)

Purifying,

cleansing,

refining

as

in

खलपू

&c.

Monier Williams Cologne English

1.

पू

class.

9.

Ā.

Parasmai-pada.

(

dhātupāṭha

xxxi,

12

)

पुना॑ति,

पुनीते॑

(

3.

plural number.

Ā.

पुन॑ते,

atharva-veda

,

पुनते॑,

ṛg-veda

2.

sg.

Imperative.

Parasmai-pada.

पुनीहि,

ṛg-veda

et cetera.

,

पुनाहि॑,

sāma-veda

)

class.

1.

Ā.

(

xxii,

70

)

प॑वते

(

of

Parasmai-pada.

only

Imperative.

-पव,

ṛg-veda

ix,

19,

3,

and

page.

genitive case.

plural number.

पवताम्,

bhagavad-gītā

x,

31

page.

Ā.

पुनान॑

below,

प॑वमान

See

page.

610,

col.

3

1.

sg.

Ā.

पुनीषे,

ṛg-veda

vii,

85,

1

pf.

पुपुवुह्.

°वे,

brāhmaṇa

अपुपोत्,

ṛg-veda

iii,

26,

8

Aorist.

अपाविषुः

Subj.

अपविष्ट,

ṛg-veda

fut.

पविष्यति,

पविता

Greek.

indeclinable, either an indeclinable participle or an adverb or a case used adverbially.

page.

पूत्वा॑,

atharva-veda

पूत्वी॑,

ṛg-veda

पवित्वा

Greek.

-पू॑य

and

-पावम्,

brāhmaṇa

et cetera.

Infinitive mood.

पवितुम्,

brāhmaṇa

),

to

make

clean

or

clear

or

pure

or

bright,

cleanse,

purify,

purge,

clarify,

illustrate,

illume

(

with

स॑क्तुम्,

‘to

cleanse

from

chaff,

winnow’

with

क्र॑तुम्

or

मनीषा॑म्,

‘to

enlighten

the

understanding’

with

हिरण्यम्,

‘to

wash

gold’

),

ṛg-veda

et cetera.

et cetera.

(

met.

)

to

sift,

discriminate,

discern

to

think

of

or

out,

invent,

compose

(

as

a

hymn

),

ṛg-veda

atharva-veda

(

Ā.

प॑वते

)

to

purify

one's

self.

be

or

become

clear

or

bright

(

especially.

)

to

flow

off

clearly

(

said

of

the

Soma

),

ṛg-veda

to

expiate,

atone

for,

ib.

vii,

28,

4

to

pass

so

as

to

purify

to

purify

in

passing

or

pervading,

ventilate,

ṛg-veda

et cetera.

(

confer, compare.

पव्

)

:

Passive voice.

पूय॑ते,

to

be

cleaned

or

washed

or

purified

to

be

freed

or

delivered

from

(

ablative case.

),

manu-smṛti

mahābhārata

et cetera.

:

Causal.

पव॑यति

or

पावयति

(

Epic, i. e. such works as the Mahā-bhārata, Rāmāyaṇa, &c.

also

°ते

Aorist.

अपीपवत्

Greek.

Passive voice.

पाव्यते,

kāvya literature

),

to

cleanse,

purify,

taittirīya-saṃhitā

brāhmaṇa

et cetera.

:

Desiderative.

,

पुपूषति,

पिपविषते

Greek.

:

Desiderative.

of

Causal.

पिपावयिषति

Greek.

पू

[

confer, compare.

Gk.

πῦρ

Umbrian.

pir

German or High-German.

Feuer

English.

fire.

]

2.

पू

Masculine, Feminine, Neuter

cleansing,

purifying

(

ifc.

confer, compare.

अन्नौद-,

घृत-

et cetera.

)

3.

पू

Masculine, Feminine, Neuter

(

1.

पा

)

drinking

(

See

अग्रे-पू॑

).

Monier Williams 1872 English

पू

1.

पू,

cl.

9.

P.

A.,

1.

A.

पुनाति,

पुनीते,

पवते

(

in

Bhagaved-gītā

X.

31,

P.

),

पु-

पाव,

पुपुवे,

पविष्यति,

-ते,

अपावीत्,

अपविष्ट,

पवितुम्,

to

make

clean

or

pure,

cleanse,

purify,

clarify,

refine

to

purge

or

cleanse

from

chaff,

winnow

to

expiate,

atone

for

to

make

clear

or

bright

to

purify

in

passing

or

by

pervading,

to

ventilate

(

as

the

wind

)

(

metaphorically

applied

to

mental

operations

),

to

sift,

discriminate,

discern,

distinguish

to

think

out,

contrive,

invent,

compose

=

अभि-गम्

(

according

to

Sāy.

on

Ṛg-veda

VII.

28,

4,

where

however,

according

to

some,

it

may

have

the

sense

of

‘to

scheme

or

plot’

)

(

A.

)

to

become

clean

or

pure,

to

become

clear,

to

flow

or

drop

clearly

(

as

Soma

)

to

form

a

clear

conception

or

distinct

notion

cl.

4.

A.

(

properly

Pass.

)

पूयते,

to

grow

or

become

pure,

to

be

pure:

Caus.

पव-

यति

or

पावयति,

-यितुम्,

Aor.

अपीपवत्,

to

cleanse,

purify:

Desid.

पुपूषति,

-ते,

पिपविषते:

Desid.

of

Caus.

पिपावयिषति

[

cf.

Gr.

ποινή,

ἄ-ποινα,

πῦρ,

πυρ-ε-τό-ς,

πυρ-ά,

πυρ-σός,

πυῤῥό-ς:

Lat.

pū-

ru-s,

pu-tu-s,

puta-re,

pœna,

pûnio,

pœnitet,

perhaps

pi-u-s,

ex-pia-re,

pia-culu-m,

prū-na:

Umbr.

pir,

‘fire:’

Goth.

fon

=

Old

Germ.

fuir

=

Angl.

Sax.

fyr

=

Mod.

Germ.

feuer

=

Eng.

fire:

Old

Germ.

bar,

‘pure:’

Lith.

pûs-tas,

‘desert

pus-tau,

‘I

sharpen:’

Bohem.

púr,

‘glowing

ashes.’

]

2.

पू,

ऊस्,

ऊस्,

उ,

cleansing,

purifying,

clarifying

(

at

the

end

of

comps.

cf.

अन्न-पू,

उद-पू,

केत-

पू,

घृत-पू

).

पू

3.

पू,

ऊस्,

ऊस्,

(

fr.

rt.

1.

पा

),

drinking

(

in

अग्रे-पू,

q.

v.

).

Macdonell English

पू

PŪ,

Ⅰ.

Ā.

páva

(

V.

),

Ⅸ.

P.

Ā.

punā́,

🞄punī,

cleanse,

clarify,

purify

make

pure,

🞄expiate

sift,

distinguish

(

V.

)

devise,

compose

🞄(

V.

)

make

clear,

enlighten

(

the

mind:

🞄V.

)

Ā.

also

purify

oneself,

flow

clear

(

water

🞄or

Soma

)

atone

move

or

blow

(

int.

)

in

a

🞄purifying

manner

blow

(

wind

)

blow

through

🞄so

as

to

purify

(

ac.

):

pr.

pt.

pávamāna,

🞄purifying

itself,

flowing

through

the

strainer

🞄(

Soma

)

ps.

pūyate,

be

washed

away

(

sin

),

🞄be

purified

from

sin

(

ab.

):

pp.

pūtá,

cleansed,

🞄purified,

pure

threshed,

winnowed

cs.

pā̆váya,

P.

purify

des.

pupūṣa,

P.

wish

to

🞄purify.

ā,

Ā.

flow

purified

to

(

ac.

)

or

into

🞄(

lc.

)

cause

anything

(

ac.

)

to

flow

to

any

one

🞄(

d.

).

ud,

cleanse

out,

purify.

nis,

winnow

🞄purify.

pari,

strain,

purify:

pp.

completely

🞄purified

husked

(

grain

).

sam,

cleanse,

🞄purify.

Benfey English

पू

पू,

ii.

9,

पुना,

पुनी,

Par.

Ātm.

i.

1,

Ātm.

(

Par.

Bhag.

10,

31

)

i.

4,

Ātm.

,

properly

Passive.

To

purify,

Man.

1,

105

to

make

pure,

8,

311.

Ptcple.

of

the

pf.

pass.

पूत,

1.

Purified,

pure.

2.

Cleaned.

3.

Threshed,

winnowed.

4.

Foul

smelling,

stinking

(

cf.

पूति

and

पूय्

).

Neuter.

Truth.

Compound

अ-,

Adjective.

impure.

शस्त्र-,

Adjective.

purified

by

arms,

absolved

from

guilt

by

dying

in

the

field

of

battle.

Caus.

पावय,

To

cause

to

be

purified,

to

purify,

Man.

3,

183.

Ptcple.

of

the

pf.

pass.

पावित,

Purified,

2,

75.

--

With

the

prep.

निस्

निस्,

निष्-पू,

To

purify,

Bhāg.

P.

6,

1,

18.

--

With

परि

परि,

प-

रिपूत,

1.

Purified

completely,

Mṛc-

ch.

159,

2.

2.

Threshed

(

winnowed?

),

Man.

8,

331.

--

With

वि

वि,

To

purify,

MBh.

2,

1150.

--

Cf.

Lat.

purus,

pŭtus,

putare

(

cf.

the

vedic

use

of

पू

),

pius,

ex-piare,

piaculum,

punio,

poena

ποινή,

ἄποινα,

νηποινῆ

Goth.

fon

(

fire,

cf.

पावक

),

probably

for

favan

with

र्

for

न्,

O.H.G.

fiur

A.S.

fyr,

πῦρ,

πυρός.

Apte Hindi Hindi

पू

"भ्वा*

आ*

,

दिवा*

आ*

,

क्या*

उभ*

,

,

प्रेर*

,

इच्छा*

,

"

-

-

"पवित्र

करना,

छानना,

शुद्ध

करना"

पू

"भ्वा*

आ*

,

दिवा*

आ*

,

क्या*

उभ*

,

,

प्रेर*

,

इच्छा*

,

"

-

-

निथारना

पू

"भ्वा*

आ*

,

दिवा*

आ*

,

क्या*

उभ*

,

,

प्रेर*

,

इच्छा*

,

"

-

-

"भूसी

साफ

करना,

फटकना"

पू

"भ्वा*

आ*

,

दिवा*

आ*

,

क्या*

उभ*

,

,

प्रेर*

,

इच्छा*

,

"

-

-

"प्रायश्चित

करना,

परिमार्जन

करना"

पू

"भ्वा*

आ*

,

दिवा*

आ*

,

क्या*

उभ*

,

,

प्रेर*

,

इच्छा*

,

"

-

-

"पहचानना,

विवेक

करना"

पू

"भ्वा*

आ*

,

दिवा*

आ*

,

क्या*

उभ*

,

,

प्रेर*

,

इच्छा*

,

"

-

-

"सोचना,

उपाय

ढूंढना,

आविष्कार

करना"

L R Vaidya English

pU

{%

vt.

1A,

4A,

9U

(

pp.

पूत

pres.

पवते,

पूयते,

पुनाति,

पुनीते

caus.

पावयति

desid.

पिपविषति

)

%}

1.

To

make

pure,

to

purify,

to

sanctify,

पुण्याश्रमदर्शनेन

तावदात्मानं

पुनीमहे

Sak.i.,

R.i.53,

Bt.vi.64

2.

to

clean

from

chaff,

to

winnow

3.

to

discriminate,

to

discern

4.

to

invent,

to

think

out,

to

contrive.

Bopp Latin

पू

9.

P.

A.

et

1.

A.

पुनामि,

पुने

(

gr.

385.

),

पवे.

Purificare,

lustrare.

R.

Schl.

prooem.

3.:

पुनाति

भुवनम्

पुण्या

रामायणमहानदी

MAH.

3.

6030.

MAN.

11.

248.:

भ्रूण-

हणम्…पुनन्ति

MAH.

3.

7081.:

कुलम्

पुनीते

BHATT.

6.

61.:

पवसे

हविः

1.

P.

BH.

10.

31.:

पवनः

पवताम्

अस्मि.

--

Pass.

MAN.

2.

62.:

हृद्गाभिः

(

अद्भिः

)

पूयते

विप्रः

पूत

lustratus.

BH.

4.

10.

9.

10.

Caus.

facere

ut

alqs

lustretur,

lustrare.

MAH.

5.

414.:

पावयिष्यामि

व-

ज्रिणम्.

(

Cf.

lat.

pû-rus,

pu-tare

lith.

pûs-tas

deser-

tus,

vastus

(

e

put-tas?

v.

gr.

comp.

102.

),

pus-tau

acuo,

v.

तिज्,

तेजस्

germ.

vet.

bar

purus,

nudus,

inanis

fortasse

a

Caus.

पावयामि

mutato

v

in

r

sicut

in

biru-

mês

sumus

=

भवामस्,

gr.

comp.

20.

V.

पावक,

प-

वित्र.

)

c.

परि

i.

q.

simpl.

MAN.

8.

330.

331.

c.

वि

id.

MAH.

2.

1150.

Lanman English

√pū

(

punā́ti,

punīté

pávate

pupā́va

ápāvīt

pūtá

-pū́ya

).

--1.

make

clear

or

bright

purify

καθαίρειν

pūtá,

pure

--2.

mid.

clear

itself,

flow

clear.

[

cf.

πῦ-ρ,

Eng.

fire

(

τὸ

πῦρ

καθαίρει

):

w.

pūtá,

cf.

Lat.

pŭtus,

‘clear,

pūrus,

‘pure.’

]

+

sam,

purify,

clean.

pū́,

vbl.

purifying,

in

cpds.

Kridanta Forms Sanskrit

पू

(

पू꣡ङ्

पवने

-

भ्वादिः

-

सेट्

)

ल्युट् →

पवनम्

अनीयर् →

पवनीयः

-

पवनीया

ण्वुल् →

पावकः

-

पाविका

तुमुँन् →

पवितुम्

तव्य →

पवितव्यः

-

पवितव्या

तृच् →

पविता

-

पवित्री

क्त्वा →

पवित्वा

/

पूत्वा

ल्यप् →

प्रपूय

क्तवतुँ →

पवितवान्

/

पूतवान्

-

पवितवती

/

पूतवती

क्त →

पवितः

/

पूतः

-

पविता

/

पूता

शानच् →

पवमानः

-

पवमाना

पू

(

पू꣡ञ्

पवने

-

क्र्यादिः

-

सेट्

)

ल्युट् →

पवनम्

अनीयर् →

पवनीयः

-

पवनीया

ण्वुल् →

पावकः

-

पाविका

तुमुँन् →

पवितुम्

तव्य →

पवितव्यः

-

पवितव्या

तृच् →

पविता

-

पवित्री

क्त्वा →

पूत्वा

ल्यप् →

प्रपूय

क्तवतुँ →

पूतवान्

/

पूनवान्

-

पूतवती

/

पूनवती

क्त →

पूतः

/

पूनः

-

पूता

/

पूना

शतृँ →

पुनन्

-

पुनती

शानच् →

पुनानः

-

पुनाना

Dhatu Pata (Krishnacharya) Sanskrit

धातुः →

पू

मूलधातुः →

पूङ्

धात्वर्थः →

पवने

गणः →

भ्वादिः

कर्मकत्वं →

सकर्मकः

इट्त्वं →

सेट्

उपग्रहः →

आत्मनेपदी

रूपम् →

पवते

धातुः →

पू

मूलधातुः →

पू

धात्वर्थः →

शोधे

गणः →

दिवादिः

कर्मकत्वं →

सकर्मकः

इट्त्वं →

सेट्

उपग्रहः →

आत्मनेपदी

रूपम् →

पूयते

अनुबन्धादिविशेषः →

टिप्पनी:

पू¦

शोधे

दि०

आत्म०

सक०

सेट्

पूयते

अपविष्ट

पुपुवे

पूत

धातुः →

पू

मूलधातुः →

पू

धात्वर्थः →

शोधे

गणः →

भ्वादिः

कर्मकत्वं →

सकर्मकः

इट्त्वं →

सेट्

उपग्रहः →

आत्मनेपदी

रूपम् →

पवते

अनुबन्धादिविशेषः →

टिप्पनी:

पू¦

शोधे

भ्वा०

आ०

सक०

सेट्

पवते

अपविष्ट

पुपुवे

पूत०

पवित्रः

धातुः →

पू

मूलधातुः →

पू

धात्वर्थः →

शोधे

गणः →

क्र्यादिः

कर्मकत्वं →

सकर्मकः

इट्त्वं →

सेट्

उपग्रहः →

उभयपदी

रूपम् →

पुनाति

पुनीते

अनुबन्धादिविशेषः →

टिप्पनी:

पू¦

शोधे

क्य्रादि०

प्वा०

उभ०

सक०

सेट्

पुनाति

पुनीते

अपावीत्

अपविष्ट

पुपाव

पुपुवे

आर्षे

क्वचित्

श्नाप्रत्ययस्य

ह्रस्वः

“स्मरणात्

पुनते

पापं

धारणात्

पूर्वसञ्चितम्”

Schmidt Nachtrage zum Sanskrit Worterbuch German

1.

पू

,

Desid.

पुपूषति

reinigen

wollen,

Śiś.

14,

7.

Mit

अव

in

नखा꣡वपूत.

Wordnet Sanskrit

Synonyms

अपक्षि,

पू

(Verb)

अङ्गानां

विगलनेन

दुर्गन्धीजनकः

क्षयानुकूलः

व्यापारः।

"फलशाकादिनि

वस्तूनि

वेगेन

अपक्षीयन्ते।"

Synonyms

निष्पू,

पू,

फलीकृ,

स्फोटय,

मृण्

(Verb)

वायुप्रचालनेन

निस्तुषीकरणानुकूलः

व्यापारः।

"क्षेत्रे

कृषकः

धान्यं

निष्पुनाति।"

Kalpadruma Sanskrit

पू,

शोधे

इति

कविकल्पद्रुमः

(

भ्वा०-आत्म०-सक०-सेट्

)

शोध

इह

शुद्धीकरणम्

ङ,

पवते

पापिनं

गङ्गा

इति

दुर्गादासः

पू,

शोधे

इति

कविकल्पद्रुमः

(

दिवा०-आत्म०-सक०-सेट्

)

अयं

कैश्चिन्न

मन्यते

ङय,

पूयते

इति

दुर्गादासः

पू,

गि

शोधे

इति

कविकल्पद्रुमः

(

क्र्या०-प्वा०-उभ०-सक०-सेट्

)

गि,

जाह्नवी

नःपुनातु

पुनीते

क्वचित्

श्नाप्रत्ययस्यापि

प्वादि-त्वात्

ह्रस्व

इति

वररुचिः

तेन

।“स्मरणात्

पुनते

पापं

धारणात्

पूर्व्वसञ्चितम्

।दर्शनाल्लभते

मोक्षमेतद्योगस्य

लक्षणम्

”इति

दुर्गादासः

Vachaspatyam Sanskrit

पू

शोधे

दि०

आत्म०

सकर्मकः

सेट्

पूयते

अपविष्ट

पुपुवे

पूत

पू

शोधे

भ्वादिः

आ०

सकर्मकः

सेट्

पवते

अपविष्ट

पुपुवे

पूत०पवित्रः

पू

शोधे

क्य्रादि०

प्वा०

उभयपदी

सकर्मकः

सेट्

पुनाति

पुनीते

अपावीत्अपविष्ट

पुपाव

पुपुवे

आर्षे

क्वचित्

श्नाप्रत्ययस्य

ह्रस्वः

।“स्मरणात्

पुनते

पापं

धारणात्

पूर्वसञ्चितम्”

Capeller German

1.

पू

पुना॑ति,

पुनीते॑,

प॑वते

(

°ति

)

reinigen,

läutern,

sühnen

klären,

erhellen

sichten,

unterscheiden.

Med.

sich

reinigen,

klar

abfließen

(

vom

Soma,

bes.

Partic.

प॑वमान

der

Rieselnde

),

büßen

auch

=

Act.

).

Pass.

यूय॑ते

gereinigt,

entsühnt

werden.

p.

p.

पूत॑

rein,

klar,

lauter.

Caus.

पव॑यति

u.

पाव॑यति

reinigen,

läutern.

Med.

geläutert

zu-

strömen,

herrieseln.

उद्

reinigen,

klären.

निस्

(

ष्

)

u.

परा

reinigend

abschütteln,

beseitigen.

सम्

reinigen,

läutern

Caus.

dass.

3.

पू

(

—°

)

reinigend,

läuternd.

2.

पू

(

—°

)

trinkend.

Grassman German

√pū

[

vergl.

Ku.

Zeitschr.

〔12,

184〕

und

das

lat.

pūrus,

pŭtus,

sowie

die

abgeleiteten

gr.

πῦρ,

umbr.

pir,

hochd.

flur

u.

s.

w.,

und

sanskr.

pāvaká

(

pavāká

)

].

[

Page839

]

Der

Grundbegriff

ist

„hell

sein“

und

trans.

„hell

machen“,

daher

„hell

leuchten,

flammen“,

ferner

„hell

glänzend

strömen“

vom

Soma

u.

s.

w.,

und

ferner

transitiv

„erhellen“,

ferner

„klären,

reinigen“

und

zwar

vorzugsweise

von

Flüssigkeiten,

aber

auch

im

allgemeineren

Sinne,

auch

aufs

geistige

Gebiet

übertragen.

1〉

hell

strahlen,

flammen

vom

Feuer,

oder

von

den

ins

Feuer

gegossenen

Strömen

der

Schmelzbutter

(

ghṛtá

),

mit

welcher

auch

(

{451,

2}

)

die

Gebete

verglichen

werden

auch

von

verschiedenen

Göttern

des

Glanzes,

die

mit

dem

sóma

pávamāna

in

Beziehung

gesetzt

werden

2〉

klar,

hell,

glänzend,

flammend

strömen

von

dem

aus

der

Seihe

rieselnden

Soma,

besonders

im

9.

Buche

die

Anschauung

des

Glanzes

tritt

an

sehr

vielen

Stellen

in

den

Vordergrund

daher

die

nahe

Beziehung

des

sóma

pávamāna

zur

Sonne

(

{714,

6}

{729,

5}

{735,

2}

{740,

5}

{749,

4}

{753,

5}

{754,

1}

{762,

4}

{766,

2}.

_{766,

3}.

_{766,

30}

{773,

8}

{775,

7}—_{775,

9}.

_{775,

13}

{776,

7}.

_{776,

30}

{777,

1}

{778,

18}.

_{778,

22}

{779,

9}

{781,

6}

{787,

1}

{796,

2}

{798,

4}.

_{798,

29}.

_{798,

32}

{808,

5}

{809,

31}.

_{809,

41}

{813,

12}

{819,

7}

{822,

3}

vgl.

Ku.

Zeitschr.

〔12,

186—188〕

)

ausserdem

tritt

die

Anschauung

des

Glanzes

deutlich

hervor

in

Stellen

wie

{773,

16}

{777,

27}

{778,

24}—_{778,

27}

{798,

21}.

_{798,

45}

{800,

5}

{808,

24}

{823,

1}

u.

s.

w.

Oft

tritt

auch

das

Ziel

des

Strömens

im

Acc.,

Loc.,

oder

durch

Präpositionen

angeknüpft,

und

der

Zweck

oder

die

Person,

der

zu

Gute

es

geschieht,

im

Dat.

hervor

doch

soll

in

den

Citaten

nur

der

Acc.

des

Zieles

mit

angegeben

werden

3〉

in

gleicher

Bedeutung:

hell,

klar

strömen

wird

es

auch

einmal

(

{954,

2}

)

vom

Winde

gebraucht,

und

in

bildlichem

Sinne

vom

Gebete,

vom

hell

tönenden

Preisgesange

(

{809,

8}

)

und

auch

in

{544,

4}

durmitrā́sas

ksitáyas

pávante

scheint

es

von

den

hell

(

d.

h.

etwa

in

glänzender

Waffenrüstung

oder

mit

lautem

Getöse

)

sich

ergiessenden

Scharen

der

Feinde

gebraucht

wie

auch

in

{800,

7}

die

Marutschar

als

eine

glänzend

sich

ergiessende

mit

dem

sóma

pávamāna

verglichen

wird

4〉

etwas

Herrliches

[

A.

]

jemandem

[

D.

]

zuströmen,

wobei

Soma

Subjekt

ist,

einmal

auch

der

mit

Soma

gleichgesetzte

Agni

(

{778,

19}

)

5〉

etwas

[

A.

]

hell

machen,

entflammen

z.

B.

das

Brennholz

oder

die

Schmelzbutter

durch

Hineingiessen

ins

Feuer,

hell

machen,

erhellen

(

z.

B.

die

Welten

)

6〉

eine

Flüssigkeit

[

A.

]

klären,

läutern

7〉

etwas

[

A.

]

reinigen,

rein

machen,

z.

B.

Korn

mit

dem

Siebe

oder

den

Leib

mit

Wasser

8〉

die

Einsicht

oder

den

Geist

(

krátum

)

licht,

hell,

offenbar

machen

9〉

ein

Lied

[

A.

]

ausschmücken

es

in

klarer,

glänzender

Form

ersinnen

oder

vortragen,

so

auch

ein

Opfer

[

A.

]

glänzend

machen,

verherrlichen

10〉

jemand,

etwas

[

A.

]

geistig

reinigen,

innerlich

hell

oder

klar

machen.

Mit

áti

1〉

den

Soma

[

A.

]

hell

strömen

lassen

über

[

A.

]

2〉

hell

hindurchströmen

zu

(

abhí

mit

Acc.

).

abhí

1〉

hell

hinströmen

zu

[

A.

]

2〉

etwas

[

Page840

]

Herrliches

[

A.

]

hinströmen

lassen

zu

(

abhí

oder

ádhi

mit

A.

oder

L.

).

ā́

1〉

hell

hinströmen

zu

[

A.

]

2〉

etwas

Herrliches

[

A.

]

jemandem

[

D.

]

zuströmen

3〉

etwas,

jemand

[

A.

]

herbeiströmen

od.

herbeistrahlen.

nír

läutern.

pári,

1〉

hell

hinströmen

zu

[

L.

]

2〉

läutern.

sám

reinigen.

Stamm

I.

páva:

-ase

2〉

{732,

3}

{809,

31}

(

dhā́ma

gónām

).

-ate

2〉

{748,

4}

{777,

25}

{818,

13}

(

áti

hvárāṃsi

).

-ante

1〉

{829,

5}

bhā́māsas

(

agnés

).

2〉

{725,

3}

{754,

3}

{776,

5}.

3〉

{544,

4}

(

s.

o.

).

abhí

2〉

mádiam

mádam

{735,

4}

(

abhí

kóśam

)

{819,

14}

(

ádhi

viṣṭápi

).

-asva

2〉

{713,

1}

{714,

1}

{736,

4}.

_{736,

6}

{737,

1}

{741,

4}

{755,

6}

{764,

5}

{767,

3}

{771,

1}.

_{771,

2}

{773,

28}

{774,

26}

{775,

22}

{776,

22}.

_{776,

30}

{778,

4}.

_{778,

21}

{779,

1}.

_{779,

13}.

_{779,

16}

{782,

9}

{796,

1}

{798,

22}.

_{798,

48}

{808,

13}.

_{808,

21}

{812,

5}.

_{812,

6}

{818,

7}

{820,

1}.

_{820,

15}

{821,

7}.

_{821,

10}.

4〉

nas

rāyás

{747,

2}

nas

íṣas

{754,

6}

{725,

4}

śám

gáve

{723,

7}

índrāya

mádam

{818,

5}.

áti

2〉

{748,

2}

(

abhí

kóśam

).

abhí

1〉

víśvāni

kā́viā

{774,

25}

{778,

1}

{819,

23}

víśvā

dhā́ma

{821,

4}.

ā́

2〉

nas

vṛṣṭím

{761,

1}

nas

śúṣmam

{742,

3}

nas

íṣam

{777,

13}

{798,

18}.

-atām

[

3.

s.

]

4〉

dāśúṣe

vásu

{748,

5}.

-antām

4〉

dāśúṣe

vásu

{776,

6}.

ā́

2〉

nas

rayím,

suvī́riam

{725,

5}

{777,

24}.

pava:

-a

ā́

2〉

asmábhyam

vṛṣṭím

{761,

3}.

-ase

2〉

{735,

6}

{775,

24}

{788,

5}

{792,

2}

{797,

3}

{798,

5}.

_{798,

23}

{809,

32}.

4〉

ā́yūṃṣi

(

nas

)

{778,

19}.

-ate

2〉

{207,

5}

{715,

10}

{718,

7}.

_{718,

8}

{737,

5}

{754,

2}

{773,

25}

{774,

14}

{775,

13}

{779,

8}.

_{779,

11}

(

ghṛtám

mádhu

).

_{779,

12}

(

ghṛtámna

śúci

)

{783,

3}

{784,

4}.

_{784,

5}.

_{784,

7}

{787,

2}

{788,

1}.

_{788,

4}

{789,

2}.

_{789,

5}

{790,

4}

{792,

1}

{796,

4}.

_{796,

5}

{798,

7}.

_{798,

9}.

_{798,

19}.

_{798,

20}.

_{798,

21}.

_{798,

33}

{799,

2}.

_{799,

8}

{800,

1}

{801,

6}

{806,

1}

(

vrajám

mánma

)

{808,

5}

{809,

5}.

_{809,

10}.

_{809,

11}.

_{809,

23}.

_{809,

46}.

_{809,

56}

{813,

5}.

_{813,

6}.

_{813,

16}

{818,

2}

{819,

7}.

_{819,

17}

{820,

5}

{822,

11}

{980,

1}

ná‿

índrāt

ṛte

dhā́ma

kím

caná

{781,

6}.

3〉

matís

śúcis

sómas

iva

agnáye

{449,

1}.

4〉

índrāya

kā́miam

mádhu

{797,

4}

mádhu

priyám

{798,

10}

rāyás

{798,

45}.

abhí

2〉

priyā́ṇi

{787,

1}

{809,

12}.

ā́

1〉

índrasya

kukṣā́

{792,

3}

índram

{796,

3}.

pári

tvací

{781,

3}.

-ante

1〉

ghṛtásya

dhā́ras

{354,

9}

(

abhí

tád

).

_{354,

10}

1〉

und

3〉

ghṛtám

śúci

matáyas

{451,

2}.

2〉

{482,

1}

{813,

10}.

ā́

3〉

mitrā́váruṇā,

bhágam

{719,

8}.

-āte

[

Co.

]

2〉

{809,

4}

(

áti

vā́ram

ávyam

).

-asva

(

-asvā

)

2〉

{714,

9}

{718,

1}

{753,

5}

{756,

4}

{757,

1}.

_{757,

6}

{758,

5}

{761,

2}

{762,

5}

{767,

4}

{773,

9}.

_{773,

19}.

_{773,

22}

{775,

7}

{776,

13}

{777,

10}.

_{777,

12}.

_{777,

15}.

_{777,

27}

{780,

10}

{781,

10}

{784,

8}

=

{819,

24}

(

pári

rájas

)

{794,

5}

{797,

6}

{798,

39}

{800,

7}

(

śárdhas

mā́rutam

)

{801,

7}

{802,

3}.

_{802,

6}

{808,

3}.

_{808,

4}.

_{808,

12}

{809,

15}.

_{809,

16}.

_{809,

27}.

_{809,

43}.

_{809,

53}

{818,

14}

{821,

6}

{822,

12}.

3〉

{800,

7}

śárdhas

mā́rutam.

[

Page841

]

4〉

śám

gáve

{723,

3}

ghṛtám

{761,

3}

śám

{772,

4}

nas

vásumat,

híraṇyavat

{798,

38}

vṛṣṭím

divás

{808,

14}

{820,

10}

mádhvas

sū́dam,

vásvas

útsam

{809,

44}

ayā́

pavā́

‿enā́

vásūni

{809,

52}

devébhias,

prajā́yai

śám

{821,

5}.

ā́

1〉

maghónas

{720,

7}

pavítram

{737,

6}

{762,

4}

índrasya

jaṭháram

{782,

10}.

2〉

asmábhyam

rāyás

{745,

6}

nas

rayím

{747,

1}

{752,

3}

{809,

44}

rayím

asmé

{775,

1}

dúvas

devébhias

{777,

3}

nas

íṣam

{777,

13}

asmábhyam

sahasríṇam

{777,

21}

nas

suvī́riam

{781,

8}

nas

saumanasám

{809,

28}

viśé

ájītim

{809,

30}

nas

suastí

{809,

36}

vī́ram

nas

bhágam

ca

{809,

44}.

3〉

íṣam

{753,

4}

rayím

{774,

12}

híraṇyavat

{775,

18}

suvī́riam

{777,

5}

víśvān

devā́n

{792,

4}

tám

{779,

30}

samīciné

púraṃdhī

{802,

4}

sanítram

divás

{809,

29}

ohne

Objekt:

{778,

15}

(

gáviṣṭaye

)

{825,

2}

(

ārjīkā́t

).

-atām

[

3.

s.

]

3〉

máhyam

vā́tas

kā́me

asmin

{954,

2}.

-adhvam

2〉

{733,

6}.

Impf.

ápava:

-athās

2〉

{808,

12}

yáthā‿

manáve

vayodhā́s.

Stamm

II.

punā́,

schwach

punī:

-āmi

5〉

ródasī

ṛténa

{133,

1}.

sám

{839,

3}

(

etā́m

).

-ā́ti

5〉

bhúvanāni

māyáyā

{160,

3}.

6〉

te

sómam

{713,

6}.

-ánti

6〉

sómam

{821,

11}.

9〉

manīṣā́s

{242,

5}.

-anti

6〉

aṃśúm

{270,

7}

tám

(

sómam

)

{811,

5}

(

avyáye

vā́re

).

9〉

vā́cam

{785,

7}.

pári

2〉

hárim

(

sómam

)

vā́reṇa

{810,

7}.

-ā́ta

[

-ā́tā

2.

pl.

Co.

]

6〉

dakṣasā́dhanam

(

sómam

)

{816,

3}.

-íhi

6〉

sómam

{728,

3}

{763,

1}

(

SV.

falsch-āhí

).

10〉

{779,

27}.

-īhi

10〉

bráhma

nas

téna

(

pavítreṇa

)

{779,

23}.

_{779,

24}

(

agne

)

nas

brahmasavaís

{779,

24}

(

agne

)

mā́m

_{779,

25}

dákṣais

nas

_{779,

26}.

-ītāt

[

2.

s.

Iv.

]

6〉

apás

óṣadhībhis

{856,

5}.

-ātu

10〉

nas

{779,

22}.

-ītá

[

2.

pl.

Iv.

]

10〉

{779,

27}.

-ītána

[

dass.

]

6〉

sómam

{716,

4}.

-ītana

[

dass.

]

6〉

sómam

{723,

5}

índum

{774,

29}.

9〉

yajñám

{15,

2}

(

marutas

),

wo

potrā́t

zu

píbata

zu

ziehen

ist.

-ántu

10〉

mā́m

{779,

27}.

-antu

10〉

{843,

10}

ā́pas

ghṛténa

nas

ghṛtapū́as

〰.

-īte

[

3.

s.

me.

]

8〉

krátum

{632,

11}

{633,

1}.

-até

[

3.

pl.

me.

]

reflexiv

8〉

krátum

{1022,

6}.

passivisch

5〉

yébhis

(

ketúbhis

)

nṛmṇā́

ca

devíā

ca

{782,

3}.

Impf.

apunā:

-an

5〉

samídhas

{236,

9}.

III.

Doppelstamm

punīṣá

[

s.

unter

tar

]:

[

1.

s.

me.

]

9〉

manīṣā́m

{601,

1}.

Aor.

apāvis:

-ṣus

áti

1〉

tvā

(

sómam

)

áti

vā́ram

{772,

2}.

Aor.

pavis:

-ṣṭa

[

3.

s.

Co.

me.

]

2〉

índus

{776,

10}

{821,

13}.

Aor.Plusquamp.

ápupu:

-ot

5〉

{260,

8}

tribhís

pavítrais

(

agnis

)

arkám,

hṛdā́

matím

jyótis

ánu

prajānán.

[

Page842

]

Stamm

des

Pass.

pūya:

-ase

6〉

pavítre

devébhyas

{798,

30}

(

soma

).

-ate

6〉

sómas

sutás

{809,

35}

sotṛ́bhis

{798,

12}.

Part.

punát

[

von

Stamm

II.

]:

-ántā

[

du.

]

7〉

dhánum

bṛhatī́m

apsú

antár

{853,

17}.

-ántas

7〉

sáktum

títanuā

{897,

2}.

-atī́

10〉

{301,

7}

(

krátvā

dhītís

).

Part.

Me.

pávamāna

[

von

Stamm

I.

]:

-a

2〉

{716,

1}.

_{716,

9}

{717,

10}

{721,

9}

{723,

9}

{724,

9}

{725,

8}

{731,

6}

{735,

3}

{736,

3}

{737,

2}

{738,

6}

{747,

1}

{748,

3}

{752,

4}

{755,

4}

{771,

4}

{773,

18}.

_{773,

26}

{775,

11}.

_{775,

23}

{776,

9}

{777,

2}—_{777,

4}.

_{777,

11}

{778,

2}.

_{778,

3}.

_{778,

30}

{779,

21}

{784,

9}

{786,

9}

{791,

3}.

_{791,

5}

{797,

2}

{798,

1}.

_{798,

4}.

_{798,

28}.

_{798,

29}.

_{798,

30}.

_{798,

34}.

_{798,

35}.

_{798,

38}

{802,

5}

{804,

4}

{805,

4}

{806,

5}

{808,

4}.

_{808,

11}.

_{808,

23}

{809,

31}

{812,

7}—_{812,

9}

{813,

9}

{819,

21}.

_{819,

22}

{820,

3}

{822,

2}.

_{822,

3}.

_{822,

9}

{825,

6}.

_{825,

7}.

-as

1〉

sámiddhas

{717,

1}

tánūnápāt

{717,

2}

īḍénias

{717,

3}

índras

{717,

7}

agnís

{778,

20}

pūṣā́

{793,

4}.

2〉

{710,

14}

(

harítas

ā́

viveśa

),

{715,

2}—_{715,

5}.

_{715,

7}.

_{715,

8}

{717,

4}.

_{717,

9}

(

háris

)

{717,

7}

{719,

5}

{732,

2}

{739,

4}.

_{739,

5}

{740,

5}

{742,

4}

{749,

3}.

_{749,

4}

{761,

5}

{771,

3}

{772,

3}

{773,

16}

{774,

10}.

_{774,

11}.

_{774,

16}.

_{774,

30}

{775,

8}

{777,

16}

{778,

22}.

_{778,

24}.

_{778,

26}.

_{778,

27}

{779,

22}

{781,

2}

{788,

3}

{790,

5}

{792,

5}

{793,

3}

{797,

8}

{798,

8}.

_{798,

12}.

_{798,

13}.

_{798,

18}

{800,

5}

{801,

1}

{803,

3}

{808,

7}.

_{808,

8}.

_{808,

21}

{809,

14}.

_{809,

24}.

_{809,

41}.

_{809,

44}

{815,

6}

{818,

10}

{819,

11}.

_{819,

15}.

_{819,

22}

{822,

10}.

-am

2〉

{725,

2}

{738,

3}

{758,

6}

{762,

3}

{772,

1}

{779,

9}

{790,

3}

{793,

5}

{798,

24}.

3〉

{809,

8}

āṅgūṣíam

prá

vadanti

vāṇám.

-ena

2〉

{717,

5}

{809,

58}.

-āya

2〉

{723,

1}

{777,

7}

{798,

44}.

-asya

2〉

yajñám

{717,

8}

svā́hākṛtim

{717,

11}

svanás

{753,

3}

ándhasas

{763,

3}

vratā́ni

{765,

3}

sakhitvám

{773,

4}

rásas

{773,

17}

rásam

{776,

24}

sárgās

{776,

7}

{778,

10}

candrā́s

{778,

25}

ūrmáyas

{793,

1}

raśmáyas

{798,

6}

tád

satyám

astu

{804,

5}

rúcas

{808,

24}

dhā́māni

{826,

1}.

-ās

[

V.

pl.

m.

]

2〉

{725,

9}.

-ās

[

N.

pl.

m.

]

2〉

{775,

25}.

_{775,

27}

{797,

7}

{799,

5}

{819,

25}.

-āsas

2〉

{733,

4}

{736,

1}

{743,

1}

{775,

26}

{779,

7}

{781,

9}

{813,

8}.

punāná

[

von

Stamm

II.

]:

-a

[

V.

]

2〉

{721,

7}.

-ás

1〉

{525,

2}

(

agnís

).

2〉

{718,

9}

{720,

3}.

_{720,

6}

{725,

1}

{728,

6}.

_{728,

8}

{731,

1}.

_{731,

3}.

_{731,

5}

{732,

5}

{737,

4}

{739,

1}.

_{739,

6}

{740,

6}

{742,

1}

{752,

1}.

_{752,

5}.

_{752,

6}

{754,

5}

{755,

3}

{766,

3}.

_{766,

4}

{769,

4}

{773,

6}.

_{773,

23}.

_{773,

27}

{774,

23}

{775,

28}

{776,

14}.

_{776,

15}.

_{776,

25}—_{776,

27}

{778,

28}

{780,

9}

{787,

5}

{794,

1}

{798,

3}.

_{798,

9}.

_{798,

21}.

_{798,

26}.

_{798,

33}

{799,

9}

{803,

4}.

_{803,

6}

{804,

3}.

_{804,

6}

{805,

5}

{807,

1}.

_{807,

5}

{808,

3}.

_{808,

23}

{809,

6}.

_{809,

12}.

_{809,

18}.

_{809,

25}.

_{809,

27}.

_{809,

37}.

_{809,

38}.

_{809,

45}

{811,

6}

{812,

2}

{813,

7}

{815,

2}.

_{815,

4}.

_{815,

5}

{818,

10}.

_{818,

12}

{819,

4}.

_{819,

6}.

_{819,

18}

(

camū́

)

{821,

9}

{822,

10}.

_{822,

11}

{823,

1}.

6〉

passivisch

nṛ́bhis

{799,

1}

matíbhis

{808,

15}

váyasā

{809,

47}

ávibhis

{819,

2}

bráhmaṇā

{825,

5}.

7〉

reflexiv

tanúam

{782,

8}.

8〉

reflexiv

krátum

{235,

5}.

-ás

[

viersilbig,

wie

pávamānas

]

2〉

{730,

7}.

-ám

2〉

{747,

5}

{798,

25}

[

Page843

]

{817,

1}

6〉

passivisch

gā́thayā

{811,

4}.

-ā́ya

2〉

{741,

3}

{815,

1}

{816,

1}.

-ásya

2〉

{728,

4}

{747,

6}

{798,

47}.

-ā́s

[

m.

]

2〉

{718,

4}

{818,

9}.

7〉

avadyā́ni

{507,

4}.

-ā́sas

[

m.

]

2〉

{478,

2}

{720,

2}.

[

du.

f.

]

7〉

tanúā

mithás

{352,

6}.

-ā́s

[

N.

pl.

f.

]

2〉

gā́vas

{736,

2}

{801,

5}.

5〉

várṇam

{194,

5}

(

dvā́ras

devī́s

).

6〉

passivisch

(

ā́pas

)

{565,

1}.

-ā́s

[

A.

pl.

f.

]

6〉

passivisch

pavítrais

{265,

16}

(

apás

).

P.

Pass.

pūyámāna

[

v.

Stamm

des

Pass.

]:

-as

6〉

{799,

6}

{804,

1}

{808,

10}.

_{808,

16}

(

sotṛ́bhis

).

_{808,

21}

{809,

1}—_{809,

3}.

_{809,

36}.

_{809,

39}.

_{809,

42}.

_{809,

48}—_{809,

51}.

_{809,

55}.

-ās

[

N.

pl.

f.

]

6〉

{354,

6}

samyák

sravanti

sarítas

dhénās

antár

hṛdā́

mánasā

〰.

Part.

II.

pūtá:

-ás

6〉

{809,

31}

{821,

8}.

7〉

úd

íd

ābhyas

(

adbhyás

)

emi

{843,

10}.

-ám

[

n.

]

5〉

ghṛtám

{236,

1}

{306,

6}

{440,

6}

{632,

4}

(

stómam

).

6〉

ándhas

aṃśós

{297,

19}.

7〉

sárvam

(

alles

Reine

)

{779,

31}.

-ásya

6〉

(

sutásya

)

{703,

5}.

-ā́s

[

m.

]

6〉

sómāsas

{734,

3}

{813,

12}.

10〉

(

devā́s

)

{844,

2}

(

rein

).

-ā́sas

6〉

sutā́s

imé

áṇvībhis

{3,

4}.

-ā́

[

f.

]

7〉

{519,

9}

iva

svádhitis.

-ā́s

[

A.

pl.

f.

]

9〉

vā́cas,

gíras

{79,

10}.

pūta

(

vgl.

gábhasti-,

śáka-,

sú-,

śukra-pūta

):

-as

sómas

{637,

11}.

pári

2〉

sómas

{135,

2}

(

ádribhis

)

{622,

2}

(

ávyas

vā́rais

).

-am

(

sómam

)

{205,

9}

(

váne

).

Absol.

pūtvī́:

-ī́

7〉

apālā́m

trís

{700,

7}.

Verbale

pū́

enthalten

in

ghṛta-,

viṣṇā-,

sva-pū́.

841,

3

v.

u.:

Plusquamp.

st.

Aor.

Burnouf French

*पू

पू।

पुनामि,

पुने

9

et

पवे

1

p.

पुपाव,

पुपुवे

f2.

पविष्यामि,

पविष्ये

a1.

अपाविषम्

et

अपविषि

gér.

पूत्वा

et

पवित्वा।

{@Ps.@}

पूये

pp.

पूत

et

पवित।

Nettoyer

purifier

[

au

propre

et

au

fig.

].

--

Au

moy.

पवे,

se

purifier,

être

pur.

?

aller

?

demander.

--

Au

ps.

पूये

être

purifié,

अद्भिस्

par

les

eaux

sacrées

पापानाम्

de

ses

péchés.

Cf.

lat.

purus,

puto.

Stchoupak French

पू-

{%punāti

punīte

(

pavate

)

pūyate

pavayati

%}

पावयते

-ते

{%(

pāvyate

)

pūta-

°pūya

%}

--

nettoyer,

purifier

(

aussi

fig.

),

filtrer,

faire

briller

éclairer

(

esprit

)

moy.

souffler

à

travers

en

purifiant,

souffler

pass.

être

nettoyé,

lavé,

purifié

être

délivré

(

du

péché,

abl.

)

dés.

vouloir

purifier

caus.

nettoyer,

purifier.

पू-

ag.

ifc.

qui

purifie,

qui

nettoie.