निष्क (niSka)
This section shows the AI summary for the selected word, generated by referencing all available dictionaries. This feature is available only for logged-in users.
Warning!
This feature is only for logged in users. Please login to have full access to Kosha.
In this section, you'll find information about the dhatus (verbal roots) related to your search. This includes details like dhatu information, forms, and any available commentaries.
Warning!
This feature is only for logged in users. Please login to have full access to Kosha.
शब्दसागरः
Englishनिष्क mn. (-ष्कः-ष्कं)
1. A weight of gold, applied however to different
quantities: it is considered as synonimous with the Dināra of
thirty-two small, or sixteen large Rattis
with the Karsha or
Suvarṇa of sixteen Māshās
with the Pala of four or five Suvar-
ṇas
and with the larger Pala or Dināra, which is sometimes
reckoned at 108, and other times at 150 Suvarṇas.
2. Gold in
general.
3. Any ornament of the breast.
4. An ornament of the
neck.
5. A weight of four Māshās.
6. A weight of silver of four
Suvarṇas.
7. A value of sixteen Kāhons or Dramyas.
8. A chan-
dāla.
नि before, सद् to go, Unādi कन्, and the radical final
rejected or निस् + कै-क or निष्क-अच् ।
Help us improve! Let us know about any improvements, bugs, or suggestions you have. Thanks.Click here for Feedback Form
Spoken Sanskrit
Englishनिष्क - niSka - - gold coin
निष्क - niSka - - golden ornament for the neck or breast
निष्क - niSka - - later a particular coin varying in value at different times
निष्क - niSka - - golden vessel
निष्क - niSka - - gold
Wilson
Englishनिष्क
mn. (-ष्कः-ष्कं)
1 A weight of gold, applied however to different quantities: it is considered
as synonymous with the Dīnāra of thirty-two small, or sixteen large
Rettīs
with the Karṣa or Suvarṇa of sixteen Māṣas
with
the Pala of four or five Suvarṇas
and with the larger Pala or
Dināra, which is sometimes reckoned at 108, and other times at 150
Suvarṇas.
2 Gold in general.
3 Any ornament of the breast.
4 An ornament of the neck.
5 A weight of four Māṣas.
6 A weight of silver of four Suvarṇas.
7 A value of sixteen Kahans or Dramyas.
नि before षद to go, Uṇādi कन्, and the radical final
rejected.
Apte
Englishनिष्कः [niṣkḥ] कम् [kam], कम् 1 A golden coin (of different values, but generally taken to be equal to one Karṣa or Suvarṇa of 16 Māsas
'वराटकानां दशकद्वयं यत् सा काकिणी ताश्च पणश्चतस्रः । ते षोडश द्रम्म इहावगम्यो द्रम्मैस्तथा षोडशभिश्च निष्कः ॥ मांसभेत्ता तु षष्णिष्कान् (दण्डः) 8.284.
A weight of gold equal to 18 or 15 Suvarṇas q. v.
A golden ornament for the neck or the breast
हरिचक्रेण तेनास्य कण्ठे निष्कमिवार्पितम् 2.49
निष्ककण्ठीः (उपदेववरस्त्रियः) 4.3.6.
Gold in general.
A golden vessel.
A die or dice
D. B.
Departure, going away
Nm. -ष्कः A Chāndāla.
Apte 1890
EnglishMonier Williams Cologne
Englishनिष्क॑ mn. (rarely ) (Uṇ. iii, 45 g. अर्धर्चादि) a golden ornament for the neck or breast (also used as money),
Monier Williams 1872
Englishनिष्क, अस्, अम्, m. n. (said to be fr. rt. सद् with
preposition नि and affix क), a golden ornament for
the neck or breast
a golden ornament of a certain
weight, used as money
a weight of gold varying in
value at different times, = 1 Dīnāra of 32 small or
16 large Rettis, = 1 Karṣa or Su-varṇa of 16
Māṣas, = 1 Pāla of 4 or 5 Su-varṇas, = 1 larger
Pāla or Dīnāra variously reckoned at 108 or 150
Su-varṇas, = 4 Māṣas, = 16 Drammas
a weight of
silver of 4 Su-varṇas
gold in general, a golden
vessel
(अस्), m. a Cāṇḍāla
(आ), f. a measure of
length
[cf. नैष्किक, नैष्कशतिक, नैष्क-
सहस्रिक।]
—निष्क-कण्ठ, अस्, ई, अम्, wearing
a golden ornament round the neck
(अम्), n. a
golden ornament of the neck.
—निष्क-ग्रीव, अस्,
आ, अम्, Ved. wearing a gold ornament round the
neck.
Macdonell
EnglishBenfey
EnglishApte Hindi
Hindiनिष्कः
- निष्+अच्
स्वर्णमुद्रा
निष्कः
- निष्+अच्
१०८ से १५० कर्ष के तोल का सोना
निष्कः
- निष्+अच्
छाती या कण्ठ में पहनने का स्वर्णाभूषण
निष्कः
- निष्+अच्
सोना
निष्कः
- निष्+अच्
चांडाल
निष्कम्
- निष्+अच्
स्वर्णमुद्रा
निष्कम्
- निष्+अच्
१०८ से १५० कर्ष के तोल का सोना
निष्कम्
- निष्+अच्
छाती या कण्ठ में पहनने का स्वर्णाभूषण
निष्कम्
- निष्+अच्
सोना
निष्कम्
- निष्क्+अच्
"बिदाई, प्रस्थान, खानगी"
Shabdartha Kaustubha
Kannadaनिष्क
पदविभागः - > पुन्नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ನೂರೆಂಟು ಸುವರಣಗಳ ತೂಕ (೧೬ ಮಾಷಗಳ ತೂಕ ೧ ಸುವರ್ಣ. ೧೦೮ ಸುವರ್ಣ ತೂಕ ಒಂದು ನಿಷ್ಕ)
निष्पत्तिः - > नि + षद्लृ (विशरणादौ) - "कन्" - टोलोपश्च (उ० ३-४५), कै (शब्दे) - "कः" (३-१-१३६) इति वा
व्युत्पत्तिः - > निश्चयेन कायति
निष्क
पदविभागः - > पुन्नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಒಂದು ಸುವರ್ಣ ನಾಣ್ಯ /ದೀನಾರವೆಂಬ ಒಂದು ನಾಣ್ಯ
निष्क
पदविभागः - > पुन्नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಹದಿನಾರು ಆದ್ಯಮಾಷಗಳ ತೂಕ (೫ ಗುಲಗಂಜಿ ತೂಕ ಒಂದು ಮಾಷ)
विस्तारः - > "निष्कमस्त्री साष्टहेमशतं दीनारकर्षयोः" - मेदि०
निष्क
पदविभागः - > पुन्नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಒಂದು ಸುವರ್ಣಾಭರಣ /ಎದೆಯಲ್ಲಿ ಧರಿಸಿರುವ ಒಂದು ಆಭರಣ
प्रयोगाः - > "जयाशा यत्र चास्माकं प्रतिघातोत्थितार्चिषा । हरिचक्रेण तेनास्य कण्ठे निष्कमिवापतत् ॥"
उल्लेखाः - > कुमा० २-४९
निष्क
पदविभागः - > पुन्नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಒಂದು ಪಲ /ನಾಲ್ಕು ಕರ್ಷಗಳ ತೂಕ (೧೬ ಆದ್ಯಮಾಷಗಳ ತೂಕ ೧ ಕರ್ಷ)
निष्क
पदविभागः - > पुन्नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಸುವರ್ಣ /ಚಿನ್ನ
प्रयोगाः - > "निलिल्ये तस्य दोर्मध्ये निष्काभरणवर्ष्मणा"
उल्लेखाः - > याद० १६-३३
विस्तारः - > "वक्षोऽलङ्करणे हेममात्रे हेमपलेऽपि च" - मेदि०
L R Vaidya
EnglishBopp
LatinAnekartha-Dvani-Manjari
Sanskritनिष्क
पु
निष्क, पल, मण्डन, दीनार, रुक्म
पलमण्डनयोर्निष्को निष्को दीनाररुक्मयोः ॥ १६ ॥
verse 2.1.1.16
page 0009
Indian Epigraphical Glossary
Englishniṣka (IE 8-8
EI 15, 27, 30), name of a gold coin
name
sometimes applied to śatamāna, śāna, ṭaṅka, gaṇḍa-māḍa, etc.
cf. gaṇḍa-niṣka, also called gaṇḍa-māḍa. See JNSI, Vol. XVI,
pp. 41 ff.
(IE 8-8), a gold coin equal to sixteen silver drammas.
(EI 5), a coin equal to a half-pagoda.
(JNSI, Vol. XV, p. 139), a silver coin equal to one śata-
māna.
धातुपाठः (Krishnacharya)
Sanskrit निष्क्
निष्क
परिमाणे
चुरादिः
सकर्मकः
सेट्
आत्मनेपदी
निष्कयते
आकुस्मीयः
Sanskrit Tibetan
Tibetanrgyan
१) अलम् २) अलंकार ३) अवतंस ४) आभरण ५) उद्भूषण ६) उपग ७) निर्यूह ८) निष्क ९) भूषण १०) मण्डन ११) मुख १२) रुचक १३) विभूषण १४) विभूषा १५) संस्कृत १६) हार १७)
brgyad lhag
निष्क
अभिधानचिन्तामणिः
Sanskritस्याद्रूप्यं कलधौतताररजतश्वेतानि दुर्वर्णकं
खर्जूरं च हिमांशुहंसकुमुदाभिख्यं सुवर्णं पुनः ।
स्वर्णं हेमहिरण्यहाटकवसून्यष्टापदं काञ्चनं
कल्याणं कनकं महारजनरैगाङ्गेयरुक्माण्यपि ॥ १०४३ ॥
कलधौतलोहोत्तमवह्निबीजान्यपि गारुडं गैरिकजातरूपे ।
तपनीयचामीकरचन्द्रभर्मार्जुननिष्ककार्तस्वरकर्बुराणि ॥ १०४४ ॥
जाम्बूनदं शातकुम्भं रजतं भूरि भूत्तमम् ।
रूप्य (क्ली), कलधौत (क्ली), तार (क्ली), रजत (क्ली), श्वेत (क्ली), दुर्वर्णक (क्ली), खर्जूर (क्ली), हिमांश्वाह्वय (क्ली), हंसाह्वय (क्ली), कुमुदाह्वय (क्ली), सुवर्ण (पुंक्ली), स्वर्ण (पुंक्ली), हेमन् (क्ली), हेम (पुंक्ली), हिरण्य (पुंक्ली), हाटक (पुंक्ली), वसु (क्ली), अष्टापद (पुंक्ली), काञ्चन (क्ली), कल्याण (क्ली), कनक (क्ली), महारजन (क्ली), रै (पुंस्त्री), गाङ्गेय (क्ली), रुक्मन् (क्ली), कलधौत (क्ली), लोहोत्तम (क्ली), वह्निबीज (क्ली), गारुड (क्ली), गैरिक (क्ली), जातरूप (क्ली), तपनीय (क्ली), चामीकर (क्ली), चन्द्र (पुंक्ली), भर्मन् (क्ली), अर्जुन (क्ली), निष्क (क्ली), कार्तस्वर (क्ली), कर्बुर (क्ली), जाम्बूनद (क्ली), शातकुम्भ (क्ली), रजत (क्ली), भूरि (क्ली), भूत्तम (क्ली)
अभिधानरत्नमाला
Sanskritहेमन्
हेमन्, स्वर्ण, जातरूप, सुवर्ण, भर्मन्, रुक्म, हाटक, शातकुम्भ, गाङ्गेय, गैरिक, भूरि, चन्द्र, रै, कल्याण, निष्क, अष्टापद, जाम्बूनद, हिरण्य, कनक, महारजत, काञ्चन, कार्तस्वर, चामीकर, कर्बुर, तपनीय
हेम स्वर्णं जातरूपं सुवर्णं,
भर्मं रुक्मं हाटकं शातकुम्भम् ।
गाङ्गेयं स्याद्गैरिकं भूरि चन्द्रं,
राः कल्याणं निष्कमष्टापदं च ॥ १७३ ॥
जाम्बूनदं हिरण्यं कनकमहारजतकाञ्चनानि स्युः ।
कार्तस्वरचामीकरकर्बुरतपनीयनामानि ॥ १७४ ॥
verse 2.1.1.173
page 0022
पुराणम्
Englishनिष्क / NIṢKA. One palam (about one-sixth of a pound) of gold. (manusmṛti, Cnapter 8).
Vedic Reference
EnglishNiṣka is frequently found in the Rigveda^1 and later^2 denoting
a gold ornament worn on the neck, as is shown by the two
epithets niṣka-kaṇṭha^3 and niṣka-grīva, ^4 ‘having a gold ornament
on the neck.’ A Niṣka of silver is mentioned in the Pañcaviṃśa
Brāhmaṇa.^5 As early as the Rigveda^6 traces are seen of the
use of Niṣkas as a sort of currency, for a singer celebrates the
receipt of a hundred Niṣkas and a hundred steeds: he could
hardly require the Niṣkas merely for purposes of personal
adornment. Later the use of Niṣkas as currency is quite clear.^7
Cf. also Kṛṣṇala.
1) ii. 33, 10
viii. 47, 15. etc.
2) Av. v. 14, 3
vii. 99, 1
xx. 131. 8
Chāndogya Upaniṣad, iv. 2, 1. 2
v. 13, 2
Jaiminīya Upaniṣad Brāh-
maṇa, i. 36, 7. 8
Śatapatha Brāhmaṇa,
xiii. 4, 1, 7. 11, etc.
3) Aitareya Brāhmaṇa, viii. 22.
4) Rv. v. 19, 3
Av. v. 17, 14.
5) xvii. 1, 14, as worn by the Vrātya
Cf. Av. xv. 3.
6) i. 126, 2.
7) Av. xx. 127, 3
Lāṭyāyana Śrauta
Sūtra, ix. 9, 20, etc. In the Śatapatha
Brāhmaṇa, xi. 4, 1, 1. 8
Gopatha
Brāhmaṇa, i. 3, 6
the sense of ‘coin’
is seen by Eggeling. Sacred Books of
the East, 44, 50, 51, and by Geldner,
Vedische Studien, 2, 185.
Cf. Zimmer, Altindisches Leben, 51,
259, 263
Geldner, op. cit., 1, 268, n. 2
Zeitschrift der Deutschen Morgenländischen
Gesellschaft, 40, 127.
शब्दकल्पद्रुमः
Sanskritनिष्क, क ङ माने । इति कविकल्पद्रुमः ॥
(चुरां-आत्मं-सकं-सेट् ।) मूर्द्धन्यषमध्यः । क ङ, निष्कयते स्वर्णं बणिक् । इति दुर्गादासः ॥
निष्कः, पुं (निश्चयेन कायति शोभते इति ।निस् + कै + आतश्चेति कः ।) चत्वारः सुवर्णाः ।चारि मोहर इति भाषा ॥
यथा, मनुः ।८ । १३७ ।“धरणानि दश ज्ञेयः शतमानस्तु राजतः ।चतुःसौवर्णिको निष्को विज्ञेयस्तु प्रमाणतः ॥
”साष्टशतसुवर्णः । हेम । उरोभूषणम् । (यथा, रामायणे । १ । ६ । ११ ।“नामृष्टभोजी नादाता नाप्यनङ्गदनिष्कधृक् ॥
”)पलम् । दीनारः । इत्यमरः । ३ । ३ । १४ ॥
अस्यटीका यथा । “शास्त्रीयषोडशमाषकपरिमितंस्वर्णं सुवर्णं तेषां सुवर्णानां अष्टाधिकशतम् ।हेम स्वर्णमात्रम् । उरोभूषणं वक्षोऽलङ्कारः ।पलं शास्त्रीयमानविशेषः । उरोभूषणं पलञ्चहेम्न एवेति केचित् । दीनारः सम्यग्व्यवहारार्थंमानवस्तु एषु निष्कः । केचित्तु दीनार इतिपल इत्यस्य विशेषणम् । दीनारे पले लौकिक-पले न तु शास्त्रीये इत्याहुः ॥
स्मार्त्तास्तुद्वात्रिंशद्रक्तिकापरिमितं काञ्चनं दीनारः ।तथाहि ।‘दीनारो रोपकैरष्टाविंशत्या परिकीर्त्तितः ।सुवर्णंसप्ततितमो भागो रोपक उच्यते ॥
’इति विष्णुगुप्तः ॥
सुवर्णोऽशीतिरक्तिकापरिमितं काञ्चनं तस्यसप्ततितमो भागः सप्तमांशाधिकहेमरक्तिकायांरोपकः तदष्टाविंशत्या द्बात्रिंशद्रक्तिकापरिमितंहेम दीनार इति पर्य्यवस्यतीत्याहुः ।” इतिभरतः ॥
* ॥
स्वर्णकर्षः । स्वर्णपलम् । इतिहेमचन्द्रः ॥
कण्ठभूषा । इति जटाधरः ॥
माषकचतुष्टयम् । इति वैद्यकपरिभाषा ॥
(यथा, “स्याच्चतुर्म्माषकैः शाणः स निष्कष्टङ्क एव च ॥
”इति पूर्व्वखण्डे प्रथमेऽध्याये शार्ङ्गधरेणोक्तम् ॥
)षोडशद्रम्यः । षोल काहन इति भाषा ॥
(यथा, लीलावत्याम् । २ ।“वराटकानां दशकद्बयं यत्सा काकिनीं ताश्च पणश्चतस्रः ।ते षोडशद्रम्य इहावगम्योद्रम्यैस्तथा षोडशभिश्च निष्कः ॥
”)
वाचस्पत्यम्
Sanskritनिष्क निश्चयेन कायति निस् + कै--क निष्क--अचवा । शास्त्रीयषोडशमाषकपरिमितसुवर्णानामष्टाधिकशते, २ व्यवहारिकरूपके (टाका) ३ चतुसुवर्णपरिमितेपलपरिमाणे मानभेदे, ४ वक्षोभूषणे ५ हेमपात्रे ६ दीनारेच अमरः । दीनारशब्दे दीनारार्थः दृश्यः । ७ पणे८षोडशद्रम्मे (काहन) परिमाणे “वराटकानां दशकद्वययत् सा काकिणी ताश्च पणश्चतस्रः । ते षोडश द्रम्मइहावगम्यो द्रम्मैस्तथा षोडशभिश्च निष्कः” लीला० ।“हरिचक्रेण तेनास्य कण्ठे निष्कमिवार्पितम्” कुमा०“चतुःसौवर्णिको निष्को विज्ञेयस्तु प्रमाणतः” मनुः“गवामभावे निष्कः स्यात् तटूर्द्धं पादमेव वा” मिता०धृता स्मृतिः ।
कृदन्तरूपमाला
Sanskrit1 {@“निष्क परिमाणे”@} 2 आकुस्मीयः।
निष्ककः-ष्किका, निनिष्कयिषकः-षिका
इत्यादीनि सर्वाण्यपि रूपाणि चौरादिकचित्रयतिवत् 3 ज्ञेयानि।
4 निष्कितम्।
01 (९५३)
02 (१०-चुरादिः-१६८७। सक। सेट्। आत्म।)
03 (५२५)
04 [[आ। ‘किष्क्येत निष्कृपमनिष्कितकान्तिरेष बालोऽमुना नृपतिलालनयाऽद्य कष्टम्।।’ धा। का। ३। ३४।]]
Grassman
GermanBurnouf
FrenchNo entries for this word is found.
What is this? (Hidden Dictionary)
To avoid the clutter in the app, the unwanted dictionaries can be hidden to have clear view while browsing. This section shows entries from those hidden dictionaries if any.
How to hide/unhide dictionary?
Every dictionary entry will have top right corner menu . From there, you can hide or unhide dictionary. You must login to use this feature. So, KST can remember your preferences of hidden dictionaries.
