| YouTube Channel

दैवत (daivata)

 
शब्दसागरः
English
दैवत
mfn.
(-तः-ती-तं)
1. Of or relating to a god.
mn. (-तः-तं)
1. A god, a
deity.
2. An idol.
n.
(-तं) A number of gods.
E.
देवता a deity, अण्
pleonastic dor referential affix.
Capeller Eng
English
दैवत
f.
belonging to a deity, divine
n.
deity, a
god or an idol
adj. —° = देवत्य.
Yates
English
दैवत (तः-ती-तं)
a. Relating to a
god or idol.
m.
A god
an idol.
n.
Number of gods.
Spoken Sanskrit
English
दैवत - daivata -
adj.
- divine
दिव्य - divya -
adj.
- divine
दैविक - daivika -
adj.
- divine
भगवद् - bhagavad -
adj.
- divine
श्रोत्रिय - zrotriya -
adj.
- divine
सुरोपम - suropama -
adj.
- divine
अतिमानुष - atimAnuSa -
adj.
- divine
अमर्त्य - amartya -
adj.
- divine
अमानुष - amAnuSa -
adj.
- divine
असुर - asura -
adj.
- divine
असुर्य - asurya -
adj.
- divine
ऐश - aiza -
adj.
- divine
त्रिदश - tridaza -
adj.
- divine
देव - deva -
adj.
- divine
देवकीय - devakIya -
adj.
- divine
देवज - devaja -
adj.
- divine
देवसन्ध - devasandha -
adj.
- divine
देवार्ह - devArha -
adj.
- divine
देविल - devila -
adj.
- divine
दैव - daiva -
adj.
- divine
दैवत - daivata -
adj.
- relating to the gods or to a particular deity
दैवत - daivata -
adj.
- worshipping
दैवत - daivata -
adj.
- having as one's deity
दैवत - daivata -
adj.
- divine
दैवत - daivata -
n.
- image of a god
दैवत - daivata -
n.
- deity
दैवत - daivata -
n.
- god
दैवत - daivata -
n.
- idol
Wilson
English
दैवत
mfn.
(-तः-ती-तं)
1 Of or relating to a god.
mn. (-तः-तं)
1 A god, a deity.
2 An idol.
n.
(-तं) A number of gods.
E.
देवता a deity, अण् pleonastick or referential affix.
Apte
English
दैवत [daivata],
a.
(-ती
f.
) [देवता-अण्]
Divine.
(At the end of an adj.
comp.
) Honouring or worshipping as one's deity, as in सूर्यदैवता जनाः -तम् A god, deity, divinity
मृदं गां दैवतं विप्रं घृतं मधु चतुष्पथं प्रदक्षिणानि कुर्वीत
Ms.*
4.39, 153
U.*
4.4.
Amaru.*
3
हन्त प्रिया दैवतमस्य देवी
Bhāg.*
4.4.28.
A number of gods, the whole class of gods
Ve.*
2.
An idol. (The word is said to be
m.
also, but is rarely used in that gender. Mammata notices it as a fault called अप्रयुक्तत्व
see अप्रयुक्त).
N.
of the third Kāṇḍa of Yāskas Nirukta.
Comp.
-पतिः
N.
of Indra. -सरित्
f.
the Ganges.
Apte 1890
English
दैवत a. (ती f.) [देवता-अण्] 1 Divine.
2 (At the end of an adj. comp.) Honouring or worshipping as one's deity, as in सूर्यदैवता जनाः.
तं 1 A god, deity, divinity
मृदं गा दैवतं विप्र घृतं मधु चतुष्पदं प्रदक्षिणानि कुर्वीत Ms. 4. 39, 153
U. 4. 4
Amaru. 3.
2 A number of gods, the whole class of gods
Ve. 2.
3 An idol. (The word is said to be m. also, but is rarely used in that gender. Mammaṭa notices it as a fault called अप्रयुक्तत्व
see अप्रयुक्त).
4 N. of the third Kāṇḍa of Yāska's Nirukta.
Monier Williams Cologne
English
दैवत mf(ई)n. (fr. देवता) relating to the gods or to a partic. deity, divine,
Śr.
&
GṛS.
दैवत
m.
N.
of a prince,
VP.
दैवत
n.
(m. g. अर्धर्चादि) a god, a deity (often coll. ‘the deities’,
esp.
as celebrated in one hymn,
cf.
g. प्रज्ञादि),
ŚrGṛS.
Up.
Mn.
MBh.
&c.
दैवत
n.
image of a god, idol,
Kauś.
Mn.
BhP.
दैवत mf(आ)n. ifc. having as one's deity, worshipping (cf. अब्- [add.], तद्-, भर्तृ-).
Monier Williams 1872
English
दैवत, अस्, ई, अम् (fr. देवता), of or relating to
a god or to the gods, especially relating to the
peculiar deity honoured by any religious rite or a
hymn &c., belonging to such a deity, divine
(अस्,
अम्), m. n. (usually n.), a god, a deity, (often col-
lectively) the deities, especially as celebrated in any
hymn, a number of gods
an idol
(at the end of
an adj. comp.) having as one's deity, worshipping as
one's deity.
—दैवत-काण्ड or दैवत, अम्, n.
that part (books 7-12) of Yāska's Nirukta in which
the names or epithets of deities collected in the fifth
Adhyāya of the Nighaṇṭus are explained.
—दैवत-
पति, इस्, m. ‘the prince of the gods, an epithet of
Indra.
—दैवत-पर, अस्, आ, अम्, a worshipper of the
gods.
—दैवत-प्रतिमा, f. the image of a deity.
Macdonell
English
दैवत daivata,
a.
(ī) relating to a deity 🞄(worshipped or invoked)
divine
n.
deity or 🞄coll. deities (celebrated in a hymn)
having 🞄or worshipping as oneʼs deity (—°).
Benfey
English
दैवत दैवत, i. e. देवता + अ,
n.
A
deity, Man. 5, 41.
--
Comp.
अधि-,
n.
1. the supreme deity, Bhag. 8, 4. 2.
a tutelary deity, Śāk. 7, 10, v. r.
अप्-,
adj.
having water for its divinity, glori-
fying the deity of water, Man. 8, 106.
पितृ-,
adj.
,
f.
ती, referring to the wor-
ship of the Manes.
Apte Hindi
Hindi
दैवत
वि* - देवता + अण्
दिव्य
दैवतम्
नपुं*
- -
"देव, देवता, दिव्यता"
दैवतम्
नपुं*
- -
"देवों का समूह, देवताओं का पूरा समूह"
दैवतम्
नपुं*
- -
देवमूर्ति
Shabdartha Kaustubha
Kannada
दैवत
पदविभागः - > नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ದೇವತೆ /ದೇವರು
निष्पत्तिः - > स्वार्थे "अण्" (५-४-३८)
व्युत्पत्तिः - > देवतैव
प्रयोगाः - > "दैवाधीनं जगत्सर्वं मन्त्राधीनं तु दैवतम् तन्मन्त्रं ब्राह्मणाधीनं ब्राह्मणो मम दैवतम् ॥"
दैवत
पदविभागः - > नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ದೇವತೆಗಳ ಸಮೂಹ
निष्पत्तिः - > "अण्" (४-२-३७)
व्युत्पत्तिः - > देवतानां समूहः
दैवत
पदविभागः - > नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಯಾಸ್ಕರ ನಿರುಕ್ತದ ಮೂರನೆಯ ಕಾಂಡ
दैवत
पदविभागः - > विशेष्यनिघ्नम्
कन्नडार्थः - > ದೇವತಾ ಸಂಬಂಧವಾದ
निष्पत्तिः - > "अण्" (४-३-१२०)
व्युत्पत्तिः - > देवताया इदम्
प्रयोगाः - > "अनन्यसाधारणसिद्धमुच्चैस्तद्दैवतं धाम निकामरम्यम्"
उल्लेखाः - > कुमा० १२-३८
L R Vaidya
English
dEvata {% (I) a. (f. ती) %} Divine.
dEvata {% (II) n. %} 1. A god, a deity, e.g. किं हरिहरब्रह्मादिभिर्दैवतैः Am.S.3
2. the whole class of deities
3. an idol. (This word is also masculine, but not in use in that gender. Mammata finds fault with its use in that gender in the following verse, तथा मन्ये दैवतोऽस्य पिशाचो राक्षसोऽथ वा K.Pr.vii.)
भूतसङ्ख्या
Sanskrit
३३, अमर, अस्वप्न, गीर्वाण, त्रिदश, देव, दैवत, नाकगृह, निर्जर, सुर
Bopp
Latin
दैवत (a देवता s. अ)
1) Adj. divinus.
2) Subst. m. n.
deus. A. 10. 14. N. 12. 80.
Lanman
English
daivata, a. pertaining to a divinity
as n.
—1. a divinity or, collectively, the divinities,
esp. that or those celebrated in any
Vedic hymn
—2. idol, 62^18. [devatā,
1208e.]
Schmidt Nachtrage zum Sanskrit Worterbuch
German
दैवत 3. m. R. ed. Bomb. 2, 11, 16. [Śrīk. 23, 39.]
Sanskrit Tibetan
Tibetan
lha las skyes
दैवत
अभिधानचिन्तामणिः
Sanskrit
--source--
स्वर्गस्त्रिविष्टपं द्योदिवौ भुविस्तविषताविषौ नाकः
गौस्त्रिदिवमूर्ध्वलोकः सुरालयस्तत्सदस्त्वमराः ८७
देवाः सुपर्वसुरनिर्जरदेवतर्भुबर्हिर्मुखानिमिषदैवतनाकिलेखाः
वृन्दारकाः सुमनसस्त्रिदशा अमर्त्याः स्वाहास्वधाक्रतुसुधाभुज आदितेयाः ८८
गीर्वाणा मरुतोऽस्वप्ना विबुधा दानवारयः
-wordlist-
स्वर्ग (पुं), त्रिविष्टप (पुं), द्यो (स्त्री), दिव् (स्त्री), भुवि (स्त्री), तविष (पुं), ताविष (पुं), नाक (पुं), गो (स्त्री), त्रिदिव (क्ली), ऊर्ध्वलोक (पुं), सुरालय (पुं), अमर (पुं), देव (पुं), सुपर्वन् (पुं), सुर (पुं), निर्जर (पुं), देवता (पुं), ऋभु (पुं), बर्हिर्मुख (पुं), अनिमिष (पुं), दैवत (पुं), नाकिन् (पुं), लेख (पुं), वृन्दारक (पुं), सुमनस् (पुं), त्रिदश (पुं), अमर्त्य (पुं), स्वाहाभुज् (पुं), स्वधाभुज् (पुं), क्रतुभुज् (पुं), आदितेय (पुं), गीर्वाण (पुं), मरुत् (पुं), अस्वप्न (पुं), विबुध (पुं), दानवारि (पुं)
--source--
भवेत्पैत्रं त्वहोरात्रं मासेनाब्देन दैवतम् १५९
-wordlist-
पैत्र (क्ली), दैवत (क्ली)
--source--
पित्र्यं तर्जन्यङ्गुष्ठान्तर्दैवतं त्वङ्गुलीमुखे ८४०
-wordlist-
पित्र्य (क्ली), दैवत (क्ली)
अभिधानरत्नमाला
Sanskrit
आदित्य
आदित्य, त्रिदश, सुर, सुमनस्, स्वर्गौकस्, देवता, गीर्वाण, ऋभु, अमर, मरुत्, वृन्दारक, निर्जर, अस्वप्न, विबुध, त्रिविष्टपसद्, लेख, सुपर्वन्, अमृताशन, अनिमिष, देव, दैवत
आदित्यास्त्रिदशाः सुराः सुमनसः स्वर्गौकसो देवता,
गीर्वाणा ऋभवोऽमराश्च मरुतो वृन्दारका निर्जराः
अस्वप्ना विबुधास्त्रिविष्टपसदो लेखाः सुपर्वाण इ-,
त्याख्याता अमृताशना अनिमिषा देवास्तथा दैवतम्
verse 1.1.1.4
page 0001
शब्दकल्पद्रुमः
Sanskrit
दैवतः,
पुं,
क्ली,
(देवता एव स्वार्थे अण् ।) देवता ।इत्यमरः
(यथा, रामायणे ।२ ५० ।“आपृच्छेत्वां पुरिश्रेष्ठे ! काकुत्स्थपरिपालिते ! ।दैवतानि यानि त्वां पालयन्त्यावसन्ति
”देवतानां समूहः देवता + अण् ।) देवता-समूहे, क्ली (देवताया इदम् अण् ।) देव-सम्बन्धिनि, त्रि
वाचस्पत्यम्
Sanskrit
दैवत
न०
देवतैव स्वार्थे अण् देवतायां “दैवतैरपकृष्यन्तेसुदूरमतिवेगिताः” सू० सि० “किमेकं दैवतं लोके”विष्णुसं० “व्राह्मणो दैवतं महत्” मनुः “व्राह्मणाःसम्भवेनैव देवानामपि दैवतम्” मनुः अस्य अमरे पुं-नपुंसकतोक्तावपि कविभिः पुंस्त्वेनाप्रयुक्तत्वात् तत्-प्रयोगे अप्रयुक्ततारूपः काव्यदोष इति काव्यप्र० आह स्मयथा “यथायं दारुणाचारः सर्वदैव विभाव्यते तथा-मन्ये दैवतोऽस्य पिशाचो राक्षसोऽथ वा” अत्र दैवतशब्दः“दैवतानि पुंसि वा” इत्याम्नातोऽपि केनचित् प्रयु-ज्यते “आर्षं छन्दो दैवतञ्च विनियोगस्तथैव च”इत्युद्देशे योगियाज्ञ० “यस्य यस्य तु मन्त्रस्य उद्दिष्टादेवता तु या तदाकारं भवेत्तस्य दैवत देवतोच्यते”अथातो दैवतम् तद्यानि नामानि प्राधान्यस्तुतीनां दे-वतानां तद्दैवतमित्याचक्षते” निरु० देवतामधिकृत्योकृतःग्रन्थः अण् निरुक्तस्य तृतीये काण्डे तस्य देवता-धिकारेण कृतत्वात् “आद्यं नैघण्टुकं काण्डं द्वितीयंनैगमं तथा तृतीयं दैवतञ्चेति समाम्नायस्त्रिधा मतः”यास्कोक्तः तच्च “अग्न्यादिदेवपत्न्यन्तं देवताकाण्डमुच्यते”इति तत्रोक्तम् देवतानां समूहः अण् देवतासमूहेन० देवताया इदम् अण् देवतासम्बन्धिनि प्रतिमादौ“मृदं गां दैवतं विप्रं घृतं मधु चतुष्पथम् प्रदक्षि-णानि कुर्वीत प्रज्ञातांश्च वनस्पतीन्” मनुः
Capeller
German
दैवत
f.
auf eine Gottheit bezüglich,
göttlich
n.
Gottheit, adj. —° = देवत्य.
Stchoupak
French
दैवत-
nt. (m. ) = देवता- (qqf. coll.)
ifc. ayant pour
divinité, révérant comme un dieu.
°पति-
m.
Indra.
°पर- a. adonné aux dieux.