जुहू (juhU)
This section shows the AI summary for the selected word, generated by referencing all available dictionaries. This feature is available only for logged-in users.
Warning!
This feature is only for logged in users. Please login to have full access to Kosha.
In this section, you'll find information about the dhatus (verbal roots) related to your search. This includes details like dhatu information, forms, and any available commentaries.
Warning!
This feature is only for logged in users. Please login to have full access to Kosha.
शब्दसागरः
EnglishCapeller Eng
EnglishHelp us improve! Let us know about any improvements, bugs, or suggestions you have. Thanks.Click here for Feedback Form
Spoken Sanskrit
Englishजुहू - juhU - - personified as wife of brahmA and goddess of speech
जुहू - juhU - - that part of the frame enshrining the universal spirit which faces the east
जुहू - juhU - - tongue
जुहू - juhU - - curved wooden ladle
जुहू - juhU - - flame
Wilson
EnglishApte
Englishजुहूः [juhūḥ], [हु क्विप् नि˚ द्वित्वं दीर्घश्च Tv.]
A crescent-shaped wooden ladle used for pouring the sacrificial ghee into the fire.
A tongue, especially of Agni i. e. a flame. -आस्यः fire
हव्यवाड् जुह्वास्यः 1.12.6.
Monier Williams Cologne
EnglishMonier Williams 1872
Englishजुहू 1. जुहू, ऊस्, f. (fr. rt. ह्वे), a tongue
especially the tongue or tongues of Agni, the flames
सप्त जुह्वः, the seven tongues of Agni
see जिह्वा।
जुहू personified is the wife of Brahmā and goddess
of speech
[cf. सरस्वती।]
—जुहू-वत्, आन्, m. fire
or its deity Agni.
—जुह्व्-आस्य, अस्, आ, अम्, Ved.
tongue-mouthed, whose mouth consists of tongues
or is full of them, an epithet of Agni.
Macdonell
EnglishApte Hindi
Hindiजुहूः
- हु+क्विप्+नि*हित्वं दीर्घश्च तारा*
"अग्नि में घी की आहुति देने के लिए काठ का बना अर्धचन्द्राकार चम्मच, स्रुवा"
Shabdartha Kaustubha
Kannadaजुहू
पदविभागः - > स्त्रीलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಯಾಗದಲ್ಲಿ ಆಜ್ಯಾಹುತಿಗಾಗಿ ಪಲಾಶ ಮರದಿಂದ ಮಾಡಿದ ಅರ್ಧಚಂದ್ರಾಕಾರಾದ ಸವುಟು
निष्पत्तिः - > हु (दानादनयोः) - "क्विप्" द्वित्वं दीर्घश्च (वा० ३-२-१७८)
व्युत्पत्तिः - > जुहोत्यनया
जुहू
पदविभागः - > स्त्रीलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಪೂರ್ವದಿಕ್ಕು
निष्पत्तिः - > हु - अधि० "क्विप्"
व्युत्पत्तिः - > जुहोत्यस्यां दिशि
L R Vaidya
EnglishLanman
Englishअभिधानचिन्तामणिः
Sanskritस्रुवः स्रुगधरा सोपभृज्जुहूः पुनरुत्तरा ॥ ८२८ ॥
स्रुव (पुं), स्रुच् (स्त्री), उपभृत् (स्त्री), जुहू (स्त्री)
Vedic Reference
Englishवाचस्पत्यम्
Sanskritजुहू स्त्री जुहोत्यनया हु--क्विप् नि० द्वित्वं दीर्घश्च । यज्ञियेस्रुगाख्ये पात्रमेदे सा च पलाशघटिता” “पालाशी जुहूः”कात्या० श्रौ० १ । ३ । ३४ । “जुहोत्यनया जुहूः स्रुक्सा च पालाशी पलाशवृक्षकाष्ठनिर्म्मिता” कर्कः । “यस्यपर्णमयी जुहूर्मवति न स पापं श्लोकं शृणोति” श्रुतिः ।“पर्णमयी पलाशकाष्ठमयीत्यर्थः” । एषा चानारभ्याधी-ताऽपि प्रकृत्यर्था यथोक्तं ताण्ड्य० ब्रा० ।“अनारभ्याधीतानां प्रकृतिगामित्वमिति न्यायेनक्रत्वङ्गत्वावगमात् । स च न्यायस्तृतीयाध्याये षष्ठापादस्यप्रथमाधिकरणे पर्णवाक्यमुदाहृत्याभिहितः । “प्रकृतौविकृतौ वा साद्यस्य पर्णेत्यसौ विधिः । प्रकृतेरेव वातुल्याद्वचनादुभयोरसौ । जुहूमाश्रित्य पर्णत्वविधिःप्रकृतिमात्रगः । चोदकेनोभयप्राप्तेर्विकृतौ विधिनात्रकिम्” । अनारभ्य श्रूयते “यस्य पर्णमयी जुहूर्भवति न सपापश्लोकं शृणोतीति” । तत्राव्यभिचरितक्रतुसम्बन्ध-वतीं जुहूमाश्रित्य तद्धेतुः पर्णवृक्षो वाक्येन विधीयते ।या जुहूः सा पर्णमयीति वाक्यञ्च प्रकृतिविकृत्योम्तुल्य-मेव प्रवर्त्तते उभयत्राश्रयभूताया जुह्वाः सत्त्वात् ।तस्मात् प्रकृतिविछत्योरुभयोरप्ययं विधिरिति प्राप्ते, ब्रूमः किमयं विधिर्विकृतौ चोदकात् पूर्वन्निविशतेपश्चाद्वा । नाद्यः, आश्रयभूताया जुह्वाः चोदकमन्त-रेणासम्भवात् । द्वितीये तु पर्णत्वमपि जुह्वा सहैवचोदकेनातिदिश्यते, तत्र पुनर्विधिवैयर्थ्यादयं विधिःप्रकृतिमात्रगः” । जुहोत्यस्यां दिशि--आधारे क्विप् ।२ प्राग्देशे प्राङ्मुखतयैव होमकरणात् तस्यास्तथात्वम् ।
Grassman
German1. juhū́, f., der Opferlöffel, Giesslöffel, mit welchem die geschmolzene Butter ins Feuer gegossen wurde [von hu, giessen]
so auch 2〉 bildlich: Lieder mit dem Giesslöffel ausgiessen
3〉 so wird auch dem Agni, besonders wo er als hótṛ bezeichnet wird, das Amt beigelegt, mit den Opferlöffeln, womit hier die Flammen verglichen sind, den Göttern zu opfern
4〉 an einigen Stellen, besonders solchen, die sich auf Agni beziehen, könnte man auch, obwol weniger treffend, die Bedeutung Zunge [s. das folg.] zu Grunde legen.
-úam 4〉 {832, 5} sahā́nām. — 1〉 {935, 5} (〰 ná devā́s, vorher ánu avindan).
-úā 2〉 gíras ‥ 〰 juhomi {218, 1}. — 3〉 {832, 4} mandrás hótā sá 〰 yájiṣṭhas
{76, 5} mandráyā 〰 yajasva. — 4〉 {61, 5} índrāya arkám juhúā sám añje (vgl. {218, 1})
{300, 2} tápūṃṣi agne 〰 ‥ ví sṛja
{452, 2} pāvakáyā 〰 váhnis.
-úas [N. p.] 1〉 {145, 3}
{664, 5}
{663, 10}. — 4〉 {58, 7} hótāram saptá 〰 yájiṣṭham (vgl. {832, 4}).
-ū́bhi {847, 3}.
2. juhū́, f., Zunge. Diese Bedeutung scheint aus der vorigen entsprungen, wol weniger wegen der ähnlichen Gestalt, als wegen des natürlichen Begriffsüberganges, sobald von Agni die Rede ist, welcher aus den Opferlöffeln die Schmelzbutter mit der Flammenzunge schlürft ({355, 3}) und wieder mit den Flammenlöffeln sie den Göttern zugiesst. Ausserdem hat (wie bei der Form von jihvā́) die Beziehung auf die Wurzel hū, „rufen“ eingewirkt, wie sich dies an der einzigen Stelle ({201, 6}) zeigt, in welcher juhū́ von anderer Zunge als der Flammenzunge des Agní gebraucht wird.
-úā {201, 6} agním 〰 vacasyā́ ‥ johavīmi
{519, 4}
{265, 3}
{941, 2}.
-úas [N. p.] agnés {507, 10}.
-ū́bhis {58, 4}
{355, 3} (adhayat).
Burnouf
FrenchNo entries for this word is found.
What is this? (Hidden Dictionary)
To avoid the clutter in the app, the unwanted dictionaries can be hidden to have clear view while browsing. This section shows entries from those hidden dictionaries if any.
How to hide/unhide dictionary?
Every dictionary entry will have top right corner menu . From there, you can hide or unhide dictionary. You must login to use this feature. So, KST can remember your preferences of hidden dictionaries.
