| YouTube Channel

चारिका (cArikA)

 
शब्दसागरः
English
चारिका
f.
(-का)
1. A female attendant. A cockroach.
Yates
English
चारिका (का) 1.
f.
A cockroach.
Wilson
English
चारिका
f.
(-का) A cockroach.
Apte
English
चारिका [cārikā], A female attendant.
Apte 1890
English
चारिका A female attendant.
Monier Williams Cologne
English
चारिका a
f.
‘a female attendant’, see अन्तःपुर-
journey (of Buddha),
Lalit.
Divyāv.
a cock-roach,
Npr.
चारिका b
f.
See °रक.
Macdonell
English
चारिका cār-ikā,
f.
servant-girl (—°).
Apte Hindi
Hindi
चारिका
स्त्री*
- "चर् - णिच् - ण्वुल् - टाप्, इत्वम्"
"सेविका, दासी"
L R Vaidya
English
cArikA {% f. %} A female attendant.
Edgerton Buddhist Hybrid
English
cārikā (in mg. 2 = Pali id.),
(1) = cari, q.v., course of conduct, esp. a religious course leading to enlightenment, pursued by Bodhisattvas
repeatedly used in prose, hence not exclusively m.c.
usually with a form of the cognate verb carati: caranti ete varabodhi-cārikāṃ SP 〔131.12〕 (vs)
puruṣottama-cārikām acari, so bodhisattva-caryāṃ (note use together of the synonymous forms cārikā and caryā!) saṃsarati Mv 〔i.3.9〕 (prose)
duṣkara-cār° (cf. duṣkara-cariṃ LV 〔276.1〕) Mv 〔ii.130.12〕 (°kāye, instr., prose)
〔237.17〕 (°kāṃ carantaṃ, prose)
bodhisattvacārikāṃ caranto 〔ii.356.19〕 (prose)
caranto bodhicārikāṃ 〔ii.362.20〕 (vs)
jinacārikā(ye) 〔ii.375.12〕 (vs)
carann uttamabodhicārikāṃ RP 〔50.2〕 (vs)
cariṣye varabodhicārikāṃ Sādh 〔29.7〕 (vs)
otari cārika- (a m.c.)-kalpa-samudrāṃ Bhad 〔29〕
bodhisattvacārikā Śikṣ 〔316.18〕 (prose) and °kaṃ (prob. misprint for °kāṃ) carantaṃ Gv 〔423.22〕 (prose)
praṇidhisi cārīkām m.c. for i) asamām (referring to the course of Bodhisattvas) Gv 〔57.15〕 (vs)
saṃsāracārikaiṣā, naiṣā bodhisattvacārikā AsP 〔329.15〕 (prose)
eka-cārikā Laṅk 〔291.13〕 (vs), the solitary religious course (of Pratyekabuddhas)
(2) journey, wandering (also = Skt. caryā, which varies with this in the same passages
Pali cārikā id.), commonly as object of carati or another verb of going
the place of the journey is either in the loc. or preceding in comp.: magadheṣu cārikāṃ prakrāmat LV 〔246.2〕 (prose), cf. magadheṣu caryāṃ (best ms. cārikāṃ) caran 〔246.6〕
caryāṃ caran kāśiṣu janapadeṣu cārikāṃ (v.l. caryāṃ) prakrāmat 〔405.2—3〕
janapadeṣu cārikāṃ prakramet(su) Mv 〔i.231.3〕 (prose), set out on a journey over the countryside
cārikāṃ caramāṇo 6
gacchantam cārikāṃ 〔234.14〕 (vs)
janapadacārikāṃ caramāṇo 〔244.12〕 (prose)
kāśīṣu cārikāṃ prakrāmi 〔323.10〕 (prose)
magadheṣu °kāṃ caramāṇo 〔iii.47.10〕 (prose)
°kāṃ pratipannasya, embarked on a journey, 〔94.3〕 (vs)
janapada-cārikā Mvy 〔9355〕
Kauśaleṣu janapadeṣu °kāṃ caran Divy 〔80.11〕
°kāṃ cariṣyati 〔92.8〕
Buddha-cārikā, the journey of a Buddha, 〔92.25〕
〔93.2〕
śmaśānacārikāṃ gantu(ṃ) 〔267.8, 9〕, to go on a trip to a cemetery
dakṣiṇāgiriṣu janapade °kāṃ caritvā Av 〔i.3.3〕
janapadacārikāṃ caran RP 〔5.2〕 (prose)
(Pāñcāleṣu janapadeṣu) janapadacārikāṃ caramāṇo Suv 〔202.3〕 (prose)
also used of journeys to other worlds or states of existence, inferior or superior: nirayacārikāṃ gacchati Mv 〔i.4.15〕 (prose) went on a trip to (the) hell(s)
caranto narakacārikāṃ 〔5.2〕
so also tiracchānacārikāṃ gacchati 〔27.2〕, and caranto tir° °kāṃ 4, a trip among the animal-existences
pretacārikāṃ 〔28.3, 5〕
asura-c° 〔30.1, 3〕
deveṣu °kāṃ gacchati 〔30.16〕
〔31.16〕
and with acc. instead of loc., devāṃ (= °ān) cār° ga° 〔33.4〕, went on a trip to the gods
deveṣu cārikāṃ caramāṇena Mv 〔ii.190.17〕
naraka-cārikāṃ carataḥ Av 〔i.241.9〕, preta-c° 10
(3) cārikā or cārakā, stream, course (of a river): nadīcārikām avatīrṇaḥ, went down into a river-stream, Av 〔ii.86.3〕
nadīcārakāyāḥ (ms., Speyer em. °cārik°) pāre vṛkṣaḥ 4
nadīcārikām uttīrṇaḥ, crossed a river-stream, 〔ii.116.13〕
nadyāṃ cārakāyāṃ (so Speyer
ms. naṃdyā cārakāyā
read nadyāś, or, semi-MIndic, nadyā, gen.?) patitas, fell into the stream of a river, or if nadyāṃ is correct, into a river, into its stream, 〔ii.181.17〕.
Kridanta Forms
Sanskrit
चर् (च꣡रँ꣡ गत्यर्थाः चरतिर्भक्षणर्थोऽपिँ चरँ भक्षणे चरतिर्भक्षणेऽपि - भ्वादिः - सेट्)
ल्युट् = चरणम्
अनीयर् = चरणीयः - चरणीया
ण्वुल् = चारकः - चारिका
तुमुँन् = चरितुम्
तव्य = चरितव्यः - चरितव्या
तृच् = चरिता - चरित्री
क्त्वा = चरित्वा
ल्यप् = प्रचर्य
क्तवतुँ = चरितवान् - चरितवती
क्त = चरितः - चरिता
शतृँ = चरन् - चरन्ती
चर् (च꣡रँ꣡ संशये - चुरादिः - सेट्)
ल्युट् = चारणम्
अनीयर् = चारणीयः - चारणीया
ण्वुल् = चारकः - चारिका
तुमुँन् = चारयितुम्
तव्य = चारयितव्यः - चारयितव्या
तृच् = चारयिता - चारयित्री
क्त्वा = चारयित्वा
ल्यप् = प्रचार्य
क्तवतुँ = चारितवान् - चारितवती
क्त = चारितः - चारिता
शतृँ = चारयन् - चारयन्ती
शानच् = चारयमाणः - चारयमाणा
Sanskrit Tibetan
Tibetan
rgyu
१) आतान २) उपनिषद् ३) कारण ४) ° चर ५) चारिका ६) चारिन् ७) ° द्वार ८) निदान ९) निबन्धन १०) निबन्धनत्व ११) निमित्त १२) पिण्ड १३) प्रवृत्ति १४) बीज १५) माया १६) विचरन्ति १७) संचरति १८) संतति १९) समुदाचार २०) हेतु २१) हेतुक २२) हेतुकी २३) हेतुत्व २४)
rgyu zhing
१) अनुचंक्रमत् २) चारिका