| YouTube Channel

घृत (ghRta)

 
शब्दसागरः
English
घृत
mfn.
(-तः-ता-तं)
1. Sprinkled.
2. Illumined.
n.
(-तं)
1. Ghee, clarified
butter, or butter which has been boiled gently, and allowed to
cool: it is then used for culinary and religious purpose and is
highly esteemed by the Hindus.
2. Water.
f.
(-ता) The name of a
tree: see घृतमण्डा.
E.
घृ to sprinkle Unadi affix क्त.
Capeller Eng
English
घृत॑
n.
clarified butter, ghee
butter, fat
i.g.
(esp. as
emblem of fertility).
Yates
English
घृत (तं) 1.
n.
Ghee, clarified but-
ter
water. (ता)
f.
Name of a
tree.
a. Sprinkled
illumined.
Spoken Sanskrit
English
-
sent.
- Mygoodness!Ihaven'tservedgheeatall.
उशिज् - uzij -
m.
- ghee
तोयद - toyada -
m.
- ghee
सर्पिस् - sarpis -
n.
- ghee
आग्नेय - Agneya -
n.
- ghee
आस्थापन - AsthApana -
n.
- ghee
तनूनप - tanUnapa -
n.
- ghee
तामर - tAmara -
n.
- ghee
नवनीतज - navanItaja -
n.
- ghee
हवनीय - havanIya -
n.
- ghee
आग्नेयी - AgneyI -
n.
- ghee [ clarified butter ]
घृतवत् - ghRtavat -
ind.
- like ghee
फलघृत - phalaghRta -
n.
- fruit-ghee
समुद्रनवनीत - samudranavanIta -
n.
- ocean ghee
समुद्रनवनीतक - samudranavanItaka -
n.
- ocean ghee
घृतदुह् - ghRtaduh -
adj.
- giving ghee
घृतश्री - ghRtazrI -
adj.
- mixing ghee
घृतकुमारिका - ghRtakumArikA -
f.
- ghee-virgin
घृताब्धि - ghRtAbdhi -
m.
- sea of ghee
घृत - ghRta -
n.
- ghee
घृत - ghRta -
adj.
- illumined
घृत - ghRta -
adj.
- sprinkled
घृत - ghRta -
n.
- fluid grease
घृत - ghRta -
n.
- clarified butter
घृत - ghRta -
n.
- ghee i.e. clarified butter or butter which has been boiled gently and allowed to cool
घृत - ghRta -
n.
- cream
घृत - ghRta -
n.
- fat
घृत - ghRta -
n.
- fertilizing rain
घृत - ghRta -
n.
- water
Wilson
English
घृत
mfn.
(-तः-ता-तं)
1 Sprinkled.
2 Illumined.
n.
(-तं)
1 Ghee, clarified butter, or butter which has been boiled gently, and
allowed to cool: it is then used for culinary and religious purposes, and is
highly esteemed by the Hindus.
2 Water.
f.
(-ता) The name of a tree: see घृतमण्डा.
E.
घृ to sprinkle, Uṇādi affix क्त.
Apte
English
घृत [ghṛta],
a.
[घृ-क्त]
Sprinkled.
Illumined.
तम् Ghee, clarified butter
(सर्पिर्विलीनमाज्यं स्याद् घनीभूतं घृतं भवेत् Sāy.).
Butter.
Water.
Spirit, energy (तेजस्)
मधुच्युतो घृतपृक्ता विशोकास्ते नान्तवन्तः प्रतिपालयन्ति
Mb.
* 1.92.15.
Comp.
-अक्त
a.
annointed with ghee. विधवायां नियुक्तस्तु घृताक्तो वाग्यतो निशि एकमुत्पादयेत्पुत्रं...
Ms.*
9.6. -अन्नः, -अर्चिस्
m.
blazing fire
शुचिश्रवा हृषीकेशो घृतार्चिर्हंस उच्यते
Mb.
* 12.43.7. -अवनिः the spot on the sacrificial post which is smeared with ghee.-आहवनः fire. -आहुतिः
f.
an oblation of ghee.
आह्वः the Sarala tree.
turpentine. -उदः 'ocean of ghee' one of the seven oceans. -ओदनः boiled rice mixed with ghee. -कुमारिका, -कुमारी Aloe Indica (Mar. कोरफड)
Bhāvapr.5.3.282. -कुल्या a stream of ghee.
केशः fire.
one whose locks are unctuous
ऊर्जो नपातं घृतकेशमीमहे
Rv.*
8.6.2. -गन्धः a horse having the smell of ghee
घृतगन्धो भवेद्वैश्यो ... Śālihotra Appendix II, 17. -दीधितिः fire. -धारा a continuous stream of ghee. -धेनुः ghee in the shape of milch-cow. -निर्णिज्
a.
shining. (m. ) fire. -पदी an epithet of the goddess Ilā
(whose foot drops with ghee)
इळा देवी घृतपदी जुषन्त
Rv.*
1.7.8. -पशुः a sacrificial victim represented by ghee
कुर्याद् घृतपशुं संगे
Ms.*
5.37. -पूरः, -वरः a kind of sweetmeat
also ˚पूर्वकः, -पृच्
a.
accompanied with ghee
घृतेन द्यावापृथिवी अभीवृते घृतश्रिया घृतपृचा घृतावृधा
Rv.*
6.7.4. -पृष्ठ
a.
having a shining body.-प्रतीकः, -प्रय
m.
, -प्रसत्त fire
घृतप्रतीको घृतपृष्ठो अग्ने
Av.*
2.13.1
घृतप्रया सधमादे मधूनाम्
Rv.*
3.43.3
घृतप्रसत्तो असुरः सुशेवः 5.15.1. -प्राशः, -प्राशनम् swallowing ghee
Ms.*
11.143
5.144. -प्लुत
a.
sprinkled with ghee
अग्नौकरिष्यन्नादाय पृच्छत्यन्नं घृतप्लुतम्
Y.*
1.236
Bhāg.*
3.16.8.-मण्डः the scum of melted butter. -योनिः fire
तनूनपाद् घृतयोनिं विधन्तम्
Rv.*
3.4.2. -लेखनी a ladle for ghee.-हेतुः butter.
Apte 1890
English
घृत a. [घृ-क्त] 1 Sprinkled.
2 Illumined.
तं 1 Ghee, clarified butter
(सर्पिर्विलीनमाज्यं स्याद् घनीभूतं घृतं भवेत् Sāy.).
2 Butter.
3 Water.
Comp.
अन्नः,
अर्चिस् m. blazing fire.
अवनिः the spot on the sacrificial post which is smeared with ghee.
आहवनः fire.
आहुतिः f. an oblation of ghee.
आह्वः {1} the Sarala tree. {2} turpentine
उदः ‘ocean of ghee’ one of the seven oceans.
ओदनः, boiled rice mixed with ghee.
कुल्या a stream of ghee.
केशः {1} fire. {2} one whose locks are unctuous.
दीधितिः fire.
धारा a continuous stream of ghee.
निर्णिज् a. shining. (
m.) fire.
पदी an epithet of the goddess Ilā.
पशुः a sacrificial victim represented by ghee.
पूरः,
वरः a kind of sweetmeat
also °पूर्वकः.
पृच् a. accompanied with ghee.
पृष्ट a. having a shining body.
प्रतीकः,
प्रयस् m., प्रसत्तः fire.
मंडः the scum of melted butter.
योनिः fire.
लेखनी a ladle for ghee.
Monier Williams Cologne
English
1. घृत॑
mfn.
sprinkled,
L.
घृत॑
n.
(g. अर्धर्चादि) ghee i.e. clarified butter or butter which has been boiled gently and allowed to cool (it is used for culinary and religious purposes and is highly esteemed by the Hindūs), fat (as an emblem of fertility), fluid grease, cream,
RV.
VS.
AV.
&c.
(= उदक) fertilizing rain (considered as the fat which drops from heaven), water,
Naigh.
i, 12
Nir.
vii, 24
घृत॑
m.
N.
of a son of Dharma (grandson of Anu and father of Duduha),
Hariv.
1840
2. घृत
mfn.
(Pāṇ. vi, 4, 37,
Kāś.
) illumined,
L.
घृत॑ a See 1. and 2. घृ.
Monier Williams 1872
English
घृत, अस्, आ, अम्, sprinkled
illumined
(अम्),
n. clarified butter or butter which has been boiled
gently and allowed to cool
it is then used for culinary
and religious purposes and is highly esteemed by the
Hindūs
it is now commonly called Ghee (घि or
घी)
butter, fat, fat as an emblem of fertility,
especially fluid grease
cream
rain or rather fertil-
izing rain, considered as the fat which drops from
heaven, water
(आ), f. a kind of tree [cf. घृत-
मण्डा]
(अस्), m., N. of a son of Dharma, grand-
son of Anu and father of Duduha.
—घृत-करञ्ज,
अस्, m. a kind of Karañja, = घृत-पर्णक, तप-
स्विन्, प्र-कीर्य, वि-रोचन, विषारि.
—घृत-कु-
मारी or घृत-कुमारिका, f. the plant Aloe Indica,
(this plant being supposed to resemble a virgin in
delicacy and elegance.)
—घृत-कुम्भ, अस्, m. a
jar of ghee.
—घृत-केश, अस्, आ, अम्, Ved. one
whose locks are unctuous, dropping with butter.
—घृत-कौशिक, अस्, m., N. of a religious teacher.
—घृत-च्युता, f., N. of a river
[cf. घृत-श्चुत्।]
—घृत-दीधिति, इस्, m. fire, the deity of fire (as
receiving the clarified butter offered in sacrifice)
another reading has धृत-दीधिति.
—घृत-दुह्,
धुक्, क्, क्, Ved. giving butter or cream.
—घृत-
धारा, f., N. of a river.
—घृत-निर्णिज्, क्, क्, क्,
Ved. having a garment of fat, covered with fat
(Sāy.)
shining with butter mixed (with the Soma).
—घृत-
प, अस्, आ, अम्, drinking Ghṛta, epithet of a class of
Ṛṣis.
—घृत-पदी, adj. f., Ved. (according to the
Brāhmaṇas) one whose path is Ghṛta
or, perhaps,
one whose foot (पाद्) drops with Ghṛta, an epithet
of Iḷā.
—घृत-पर्णक, अस्, m. = घृत-करञ्ज
[cf. घृत-पूर्णक।]
—घृत-पशु, उस्, m. ghee
or clarified butter made into or supposed to resemble
an animal to be offered at a sacrifice, a sacrificial
victim represented by ghee.
—घृत-पावन्, आ, अरी,
अ, Ved. drinking butter &c.
—घृत-पीत, अस्, आ,
अम्, = पीत-घृत, one who has drunk butter &c.
—घृत-पू, ऊस्, ऊस्, उ, Ved. clarifying butter &c.
—घृत-पूर, अस्, m. a sweetmeat composed of
flour, milk, cocoa-nut, and ghee, &c.
—घृत-
पूर्णक, अस्, m. a sweetmeat composed of flour,
milk, cocoa-nut, and ghee, &c.
the tree Pongamia
Glabra
[cf. करञ्ज
cf. also घृत-पर्णक।]
—घृत-पृच्, क्, क्, क्, Ved. sprinkling unctuous or
fertilizing fluid
(Sāy.) accompanied with fertilizing
fluid.
—घृत-पृष्ठ, अस्, आ, अम्, Ved. one whose
back or surface consists of Ghṛta
especially an epi-
thet of Agni or his horses
(Sāy.) having a brilliant
form or shining body
(अस्), m., N. of a son of Pri-
ya-vrata by Barhiṣmatī, and sovereign of Krauñca-
dvīpa, also a N. of fire.
—घृत-प्रतीक, अस्, आ,
अम्, Ved. one whose form is brilliant with Ghṛta
an epithet of Agni and of Uṣas.
—घृत-प्रयस्,
आस्, आस्, अस्, Ved. relishing Ghṛta
(Sāy.) receiving
oblations of food mixed with Ghṛta.
—घृत-प्र-
सत्त, अस्, आ, अम्, Ved. propitiated with Ghṛta
epithet of Agni.
—घृत-प्राश, अस्, m. swallowing
ghee.
—घृत-प्राशन, अम्, n. tasting or swallow-
ing ghee.
—घृत-प्री, ईस्, ईस्, इ, Ved. satisfied with
butter, an epithet of Agni.
—घृत-प्रुष्, ट्, ट्, ट्, Ved.
sprinkling fat &c., filling with Ghṛta, i. e. spreading
welfare and gifts.
—घृत-प्लत, अस्, आ, अम्, sprinkled
or smeared with ghee.
—घृत-भृष्ट, अस्, आ, अम्,
baked or stewed in grease.
—घृत-मण्ड, अस्,
m. the scum of melted butter, the fattiest part of
grease
(आ), f. a kind of medicinal plant (the scum
of its infusion resembling ghee)
[cf. काकली।]
—घृत-मण्डलिका, f., N. of a plant, = हंस-
पदी.
—घृतमण्डोद (°ड-उद), अस्, m., N. of
a lake on the mountain Mandara.
—घृत-योनि, इस्,
इस्, इ, Ved. an epithet of Agni, abiding or living in
Ghṛta &c.
producing fertilizing rain or welfare and
happiness generally
(Sāy.) whose source is Ghṛta.
—घृत-रौढीय, आस्, m. pl. the Rauḍhīyas who
are desirous of Ghṛta.
—घृत-लेखनी, f. a ladle
for ghee.
—घृत-लोलीकृत, अस्, आ, अम्, mixed with
ghee, steeped in it.
—घृत-वत्, आन्, अती, अत्, Ved.
greasy, abounding in fat
mixed or smeared with
butter
an epithet, especially of Agni and Soma
containing the word Ghṛta (as a verse)
(वत्), ind.
like clarified butter.
—घृत-वर, अस्, m. a sweet-
meat, or flour &c. baked with ghee and sugar.
—घृत-वर्तनि, इस्, इस्, इ, Ved. whose tracks are in
Ghṛta or sprinkle Ghṛta, an epithet of the chariot
of the Aśvins.
—घृत-वर्ति, इस्, f. a wick fed with
grease.
—घृत-विक्रयिन्, ई, m. a vender of ghee.
—घृत-वृद्ध, अस्, आ, अम्, Ved. delighted with
Ghṛta, nourished with it
an epithet of Agni.
—घृत-व्रत, अस्, आ, अम्, living only upon Ghṛta.
—घृत-श्चुत्, त्, त्, त्, Ved. sprinkling ghee.
—घृत-
श्चुन्-निधन, अम्, n., N. of a Sāman.
—घृत-
श्च्युत्, त्, त्, त्, Ved. distilling ghee.
—घृतश्च्युन्-नि-
धन, अम्, n., N. of a Sāman.
—घृत-श्री, ईस्,
ईस्, इ, Ved. mixed with Ghṛta, mixing ghee
(Sāy.)
having recourse to Ghṛta.
—घृत-सद्, त्, त्, त्,
Ved. abiding in Ghṛta.
—घृत-स्थला, f., N. of
an Apsaras
[cf. ऋत-स्थला and क्रतु-स्थला।]
—घृत-स्ना, आस्, आस्, अम्, Ved. dropping fat.
—घृत-
स्नु, उस्, उस्, उ, Ved. bathed in Ghṛta, sprinkling it
epithet of Mitrā-Varuṇa, and of heaven and earth
one whose surface consists of Ghṛta.
—घृत-स्पृश्,
क्, क्, क्, who or what touches Ghṛta.
—घृत-ह्रद,
अस्, आ, अम्, Ved. (a lake) consisting of Ghṛta.
—घृताक्त (°त-अक्°), अस्, आ, अम्, anointed with
clarified butter, smeared with Ghṛta.
—घृताचि,
इस्, m., N. of a man, (derived fr. the following.)
—घृताची (°त + rt. अच्), adj. f. greasy, abounding
in Ghṛta
filled with grease
sprinkling Ghṛta or
fertilizing fluid, shining with it, (often with and
without जुहा, f. or the sacrificial ladle with which
the Ghṛta is taken up, poured out, &c.)
an epithet
of Sarasvatī &c.
(ई), f. the night (considered as moist
and dewy)
a kind of serpent (shining like grease)
N. of an Apsaras, loved by Bharad-vāja, or Vyāsa, or
Viśvā-mitra
wife of Pra-mati and mother of Ruru
(according to other authorities) the wife of Raudrāśva
or Kuśa-nābha.
—घृताची-गर्भ-सम्भवा, f.
large cardamoms.
—घृतान्न (°त-अन्°), अस्, आ, अम्,
Ved. eating grease.
—घृताभ्यक्त (°त-अभ्°), अस्,
आ, अम्, smeared with ghee.
—घृतार्चिस् (°त-अर्°),
इस्, m. flaring or blazing fire.
—घृतावनि (°त-
अव्°), इस्, f. the spot on the sacrificial post which
is smeared with Ghṛta.
—घृता-वृध्, त्, त्, त्, Ved.
delighted with butter
(Sāy.) increasing the Ghṛta.
—घृतासुति (°त-आस्°), इस्, इस्, इ, Ved. receiving the
Ghṛta oblation, one whose food is Ghṛta
epithet of
Mitrā-Varuṇa, Viṣṇu, Indrā-Viṣṇu.
—घृताह-
वन (°त-आह्°), अस्, आ, अम्, Ved. one to whom the
Ghṛta oblation belongs
epithet of Agni.
—घृता-
हुत (°त-आह्°), अस्, आ, अम्, Ved. one to whom
Ghṛta is offered.
—घृताहुति (°त-आह्°), इस्, f.
the Ghṛta oblation.
—घृताह्व (°त-आह्°), अस्, m.
and घृताह्वय (°त-आह्°), अस्, m. the resin of
the tree Pinus Longifolia, turpentine.
—घृतोद
(°त-उद), अस्, आ, अम्, having Ghṛta as water
(अस्), m. the sea of Ghṛta surrounding Kuśa-dvīpa.
—घृतोदङ्क (°त-उद्°), अस्, m. a leather vessel
for holding ghee.
—घृतौदन (°त-ओद्°), अम्,
n. rice sprinkled with Ghṛta.
Macdonell
English
घृत ghṛ-tá, pp.
n.
clarified butter that has 🞄cooled, ghee
fat (= fertility).
Benfey
English
घृत घृ + (properly ptcple. of the
pf. pass. of 1. घृ),
n.
1. Clarified
butter, or butter which has been boiled
gently and allowed to cool, Man. 11,
134.
2. (ved.) Rain, Chr. 291, 3 =
Rigv. i. 85, 3.
Hindi
Hindi
शुद्ध मक्खन, घी हिन्दी
Apte Hindi
Hindi
घृतम्
नपुं*
- घृ - क्त
"घी, ताया हुआ मक्खन"
घृतम्
नपुं*
- घृ - क्त
मक्खन
घृतम्
नपुं*
- घृ - क्त
जल
घृत
वि* - घृ+क्त
छिड़का हुआ
घृत
वि* - घृ+क्त
चमकीला
घृतम्
नपुं*
- -
घी
घृतम्
नपुं*
- -
मक्खन
घृतम्
नपुं*
- -
शराब
Shabdartha Kaustubha
Kannada
घृत
पदविभागः - > नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಗಟ್ಟಿಯಾದ ತುಪ್ಪ
घृत
पदविभागः - > नपुंसकलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಜಲ /ನೀರು
निष्पत्तिः - > घृ (सेचने) -"क्तः" (उ० ३-८९)
घृत
पदविभागः - > विशेष्यनिघ्नम्
कन्नडार्थः - > ಪ್ರಕಾಶಿಸುವ /ಹೊಳೆಯುವ
निष्पत्तिः - > घृ (दीप्तौ)- कर्त० "क्तः" (३-४-७२)
घृत
पदविभागः - > विशेष्यनिघ्नम्
कन्नडार्थः - > ಸಿಂಪಡಿಸುವ /ಪ್ರೋಕ್ಷಿಸುವ
निष्पत्तिः - > घृ (सेचने)- कर्त० "क्तः" (३-४-७२)
घृत
पदविभागः - > विशेष्यनिघ्नम्
कन्नडार्थः - > ಸಿಂಪಡಿಸಲ್ಪಟ್ಟ /ಪ್ರೋಕ್ಷಿಸಲ್ಪಟ್ಟ
निष्पत्तिः - > घृ (सेचने)- कर्म० "क्तः"(३-२-१०२)
L R Vaidya
English
Gfta {% n. %} 1. Ghee, clarified butter, शाल्यन्नं सघृतं पयोदधियुतं ये भुंजते मानवाः Bhartr.i.66
(for the distinction between घृत and आज्य, See under आज्य)
2. butter
3. water.
Bopp
Latin
घृत n. (r. घृ s. त) butyrum liquefactum. BHAR. 1. 65. 3. 97.
Anekartha-Dvani-Manjari
Sanskrit
कीलाल
पु
कीलाल, क्षीर, पुष्परस, तोय, मण्ड, मद्य, घृत, स्रज्
क्षीरे पुष्परसे तोये मण्डे मद्ये घृते स्रजि
सप्तस्वर्थेषु कीलालं कथयन्ति मनीषिणः २५
verse 1.1.1.25
page 0002
Lanman
English
ghṛtá, n.
—1. butter, clarified and then
hardened, Anglo-Indian ghee, much used
for culinary (cf. 68^1) and religious (cf.
88^17) purposes: cf. ā́jya, ‘butter in a
melted state’
—2. butter or fat in general,
also as symbol of fruitfulness and abundance.
[√1ghṛ, ‘drip, 1176a: for mg, cf.
Eng. dripping, ‘fat which falls in drops
from meat in roasting.’]
Kridanta Forms
Sanskrit
घृ (घृ॒ सेचने - भ्वादिः - अनिट्)
ल्युट् = घरणम्
अनीयर् = घरणीयः - घरणीया
ण्वुल् = घारकः - घारिका
तुमुँन् = घर्तुम्
तव्य = घर्तव्यः - घर्तव्या
तृच् = घर्ता - घर्त्री
क्त्वा = घृत्वा
ल्यप् = प्रघृत्य
क्तवतुँ = घृतवान् - घृतवती
क्त = घृतः - घृता
शतृँ = घरन् - घरन्ती
घृ (घृ॒ क्षरणदीप्त्योः - जुहोत्यादिः - अनिट्)
ल्युट् = घरणम्
अनीयर् = घरणीयः - घरणीया
ण्वुल् = घारकः - घारिका
तुमुँन् = घर्तुम्
तव्य = घर्तव्यः - घर्तव्या
तृच् = घर्ता - घर्त्री
क्त्वा = घृत्वा
ल्यप् = प्रघृत्य
क्तवतुँ = घृतवान् - घृतवती
क्त = घृतः - घृता
शतृँ = जिघ्रन् - जिघ्रती
घृण् (घृ꣡णुँ॑ दीप्तौ - तनादिः - सेट्)
ल्युट् = घर्णनम्
अनीयर् = घर्णनीयः - घर्णनीया
ण्वुल् = घर्णकः - घर्णिका
तुमुँन् = घर्णितुम्
तव्य = घर्णितव्यः - घर्णितव्या
तृच् = घर्णिता - घर्णित्री
क्त्वा = घर्णित्वा / घृत्वा
ल्यप् = प्रघृत्य
क्तवतुँ = घृतवान् - घृतवती
क्त = घृतः - घृता
शतृँ = घर्ण्वन् - घर्ण्वती
शानच् = घर्ण्वानः - घर्ण्वाना
अभिधानचिन्तामणिः
Sanskrit
--source--
घृतं हविष्यमाज्यं हविराघारसर्पिषी
-wordlist-
घृत (क्ली), हविष्य (क्ली), आज्य (क्ली), हविस् (क्ली), आघार (पुं), सर्पिस् (क्ली)
अभिधानचिन्तामणिपरिशिष्टम्
Sanskrit
--source--
वृक्षधूपे तु श्रीवेष्टो दधिक्षीरघृताह्वयः १३२
-wordlist-
श्रीवेष्ट (पुं), दधि (क्ली), क्षीर (क्ली), घृत (क्ली)
--source--
जले दिव्यमिरा सेव्यं कृपीटं घृतमङ्कुरः
विषं पिप्पलपातालमलिलानि कम्बलम् १६२
पावनं षड्रसं चापि पल्लूरं तु सितं पयः
किट्टिमं तदतिक्षारं शालूकं पङ्कगन्धिकम् १६३
अन्धं तु कलुषं तोयमतिस्वच्छं तु काचिमम्
-wordlist-
दिव्य (क्ली), इरा (स्त्री), सेव्य (क्ली), कृपीट (क्ली), घृत (क्ली), अङ्कुर (क्ली), विष (क्ली), पिप्पल (क्ली), पाताल (क्ली), मलिन (क्ली), कम्बल (क्ली), पावन (क्ली), षड्रस (क्ली), पल्लूर (क्ली), किट्टिम (क्ली), शालूक (क्ली), पङ्कगन्धिक (क्ली), अन्ध (क्ली), काचिम (क्ली)
अभिधानरत्नमाला
Sanskrit
घृत
घृत, आज्य, आघार
द्रप्सं दध्यघनं स्यात्सर्पिर्घृतमाज्यमाघारः २७५
verse 2.1.1.275
page 0033
पुराणम्
English
घृत / GHṚTA. A King of the aṅga dynasty. He was the son of Gharman and father of viduṣa. (agni purāṇa, Chapter 277).
Vedic Reference
English
Ghṛta, the modern Ghee or ‘clarified butter, is repeatedly
mentioned in the Rigveda^1 and later^2 both as in ordinary use
and as a customary form of sacrifice. According to a citation
in Sāyaṇa's commentary on the Aitareya Brāhmaṇa, ^3 the dis-
tinction between Ghṛta and Sarpis consisted in the latter being
butter fully melted, while the former was butter melted and
hardened (ghanī-bhūta), but this distinction cannot be pressed.
Because the butter was thrown into the fire, Agni is styled
‘butter-faced’ (ghṛta-pratīka), ^4 ‘butter-backed’ (ghṛta-pṛṣṭha), ^5
and ‘propitiated with butter’ (ghṛta-prasatta), ^6 and ‘found of
butter’ (ghṛta-prī).^7 Water was used to purify the butter: the
waters were therefore called ‘butter-cleansing’ (ghṛta-pū).^8 In
the Aitareya Brāhmaṇa^9 it is said that Ājya, Ghṛta, Āyuta, and
Navanīta pertain to gods, men, Pitṛs, and embryos respectively.
1) i. 134, 6
ii. 10, 4
iv. 10, 6
58,
5. 7. 9
v. 12, 1, etc.
2) Vājasaneyi Saṃhitā, ii. 22, etc.
Av. iii. 13, 5, etc.
Śatapatha Brāh-
maṇa, i. 8, 1, 7 (with Dadhi, Mastu,
Amikṣā)
ix. 2, 1, 1 (Dadhi, Madhu,
Ghṛta), etc.
3) i. 3 (p. 240, edition Aufrecht).
4) Rv. i. 143, 7
iii. 1, 18
v. 11, 1
x. 21, 7, etc.
5) Rv. i. 164, 1
v. 4, 3
37, 1
vii. 2,
4, etc.
6) Rv. v. 15. 1.
7) Av. xii. 1, 20
xviii. 4, 41.
8) i. 3.
Cf. Zimmer, Altindisches Leben, 227.
अमरकोशः
Sanskrit
Word: घृतम्
Root: घृत
Gender: नपुं
Number: all
Meaning(s):
fat
ghee
water
cream
illumined
sprinkled
fluid grease
clarified butter
fertilizing rain
ghee i.e. clarified butter or butter which has been boiled gently and allowed to cool
Shloka(s):
2|9|52|1 घृतमाज्यं हविः सर्पिर्नवनीतं नवोद्घृतम्। (वैश्यवर्गः)
Synonym(s):
2|9|52|1 घृतम् (घृत) (नपुं) fat, ghee, water, cream, illumined, sprinkled, fluid grease, clarified butter, fertilizing rain, ghee i.e. clarified butter or butter which has been boiled gently and allowed to cool
2|9|52|1 आज्यम् (आज्य) (नपुं)
2|9|52|1 हविः (हविस्) (नपुं) fire, water, offering, anything offered as an oblation with fire
2|9|52|1 सर्पिः (सर्पिस्) (नपुं)
Related word(s):
परा_अपरासंबन्धः घृतदध्यादिः
उपाधि पक्वम्
शब्दकल्पद्रुमः
Sanskrit
घृतः, पुं
क्ली,
(जघर्त्ति क्षरतीति घृ + “अञ्जि-घृसिभ्यः क्तः ।” उणां ८९ इति क्तः ।)पक्वनवनीतम् घि इति भाषा
तत्पर्य्यायः ।आज्यम् हविः सर्पिः इत्यमरः ५२
पवित्रम् नवनीतकम् अमृतम् अभि-घारः होम्यम् आयुः १० तैजसम् ११ ।इति राजनिर्घण्टः
आजम् १२ यथा, --“घृतोऽस्त्री चाजमाज्यञ्च सर्पिः स्यादमृतंहविः ।”इति जटाधरः
तस्य गुणाः बुद्ध्यग्निशुक्रौजोमेदःस्मृतिकफ-कारित्वम् वातपित्तविषोन्मादरोगशोथालक्ष्मी-ज्वरनाशित्वम् मांसादष्टगुणगुरुत्वञ्च इतिराजवल्लभः
रसायनत्वम् स्वादुत्वम् चक्षु-र्हितत्वम् शीतवीर्य्यत्वम् पापनाशित्वम् ।अल्पाभिस्यन्दित्वम् कान्तितेजोलावण्यस्वरायु-र्हितबलकारित्वम् पवित्रत्वम् गुरुत्वम् उदा-वर्त्तशूलानाहव्रणक्षयवीसर्परक्तनाशित्वम् स्निग्ध-त्वम् रूक्षत्वञ्च इति भावप्रकाशः
*
अथगव्यघृतस्य गुणाः विशेषेण चक्षुर्हितत्वम् ।शीतत्वम् वातपित्तकफालक्ष्मीपापरक्षोनाशि-त्वम् शुक्राग्निस्वादुपाकमेधालावण्यकान्त्योज-स्तेजोवृद्धिवयःस्थितिबलायुर्हितकारित्वम् गुरु-त्वम् पवित्रत्वम् सुमङ्गल्यत्वम् रसायनत्वम् ।सुगन्धित्वम् रोचनत्वम् चारुत्वम् सर्व्वा-ज्येषु गुणाधिकत्वञ्च इति भावप्रकाशः
बुद्धिस्मृतिपुष्टिवपुःस्थैर्य्यकारित्वम् श्रमोपशमन-त्वम् हव्यतमत्वम् बहुगुणत्वञ्च
*
माहिष-घृतगुणाः उत्तमत्वम् धृतिसौख्यकान्तिबलवर्ण-चक्षुर्हितकारित्वम् वातश्लेष्मदुर्नामग्रहणी-विकारनाशित्वम् मन्दानलोद्दीपनत्वम् नव-गव्यतः परमहृद्यत्वम् मनोहारित्वञ्च इतिराजनिर्घण्टः
स्वादुत्वम् पित्तरक्तनाशित्वम् ।शीतत्वम् श्लेष्मशुक्रवृद्धिकारित्वम् गुरुत्वम् ।स्वादुपाकित्वञ्च
*
छागीघृतगुणाः ।अग्निचक्षुर्हितबलकारित्वम् कासश्वासक्षयेषुहितत्वम् कटुपाकित्वञ्च इति भाव-प्रकाशः
कफनाशित्वम् इति राज-निर्घण्टः
*
मेषीघृतगुणाः पित्तमेदस्कारि-त्वम् योनिदोषे शोषे कफे अनिले शस्त-त्वम् रूक्षत्वम् दुर्नामोन्मादनाशित्वञ्च इतिराजवल्लभः
पाके लघुत्वम् पित्तकोपाकारि-त्वम् शोफे कम्पे हितत्वञ्च
*
भेडक-घृतगुणाः अतिगौरवात् सुकुमारदेहिवर्ज्य-त्वम् बुद्धिपाटवहरत्वम् बलकारित्वम् नृणांवपुषो विस्रगन्धकारित्वञ्च
*
हस्तिनीघृत-गुणाः कफपित्तविषक्रमिनाशित्वम् कषाय-त्वम् लघुत्वम् विष्टम्भित्वम् तिक्तत्वम् ।वह्निकरत्वञ्च
*
अश्वाघृतगुणाः कटु-त्वम् मधुरत्वम् कषायत्वम् इषदग्निदीप-नत्वम् बाल्यप्रदत्वम् मूर्च्छाहारित्वम् गुरु-त्वञ्च
*
गर्द्दभीघृतगुणाः अग्निबलकारि-त्वम् मूत्रदोषकफनाशित्वम् पाके लघुत्वम् ।कषायत्वम् उष्णवीर्य्यत्वञ्च
*
उष्ट्री-घृतगुणाः मधुरत्वम् विपाके कटुत्वम् ।शीतलत्वम् कुष्ठकृमिविषवातकफगुल्मोदर-नाशित्वञ्च इति राजनिर्घण्टः
शोथनाशि-त्वम् इति राजवल्लभः
*
नारीघृतगुणाः ।चक्षुर्हितरुचिकारित्वम् पथ्यत्वम् मन्दाग्नि-दीपनत्वम् पाके लघुत्वम् सर्व्वामयविष-नाशित्वञ्च इति राजनिर्घण्टः
प्रमेहनाशि-त्वम् इति राजवल्लभः
*
दुग्धभवघृत-गुणाः ग्राहित्वम् शीतलत्वम् नेत्र-रोगकारित्वम् पित्तदाहास्रमदमूर्च्छाभ्रमा-निलनाशित्वञ्च
*
ह्यस्तनदधिजघृतं तदेवहैयङ्गवीनम् तस्य गुणाः चक्षुर्हितत्वम् ।दीपनत्वम् रुचिबलकारित्वम् बृंहणत्वम् ।वृष्यत्वम् विशेषाज्ज्वरनाशित्वञ्च
*
वर्षा-दूर्द्ध्वं पुराणस्य तस्य गुणाः त्रिदोषमूर्च्छाकुष्ठ-विषोन्मादापस्मारतिमिरनाशित्वम् इति भाव-प्रकाशः
मदशिरःकर्णादिजरोगभ्रान्तिनाशि-त्वम् व्रणस्य शोधनत्वम् रोपणत्वञ्च आयु-र्वृद्धिशरीरदृढतासौकुमार्य्यकान्तिस्मृतिबलकारि-त्वम् बाल्ये तरुणे वार्द्धके चातिबल्यत्वम् ।पथ्यत्वञ्च इति राजनिर्घण्टः
प्रतिश्यायाम-कासजीर्णज्वरसर्व्वरोगनाशित्वम् श्रेष्ठत्वम् ।धातुसाम्यकारित्वञ्च
*
तस्य लक्षणम् ।“उग्रगन्धं पुराणं स्याद्दशवर्षस्थितम् घृतम् ।लाक्षारसनिभं शीतं प्रपुराणमतः परम् ।यथा यथा भवेज्जीर्णं गुणवत् स्यात्तथा तथा
”कांस्यपात्रे दशदिनस्थितं घृतं त्याज्यम् इतिराजवल्लभः
औषधघटितपक्वघृतस्य पूर्णवीर्य्यंषण्मासपर्य्यन्तं तिष्ठति इति वैद्यकपरिभाषा
(“शस्तं धीस्मृतिमेघाग्नि-बलायुःशुक्रचक्षुषाम् ।बालवृद्धप्रजाकान्ति-सौकुमार्य्यस्वरार्थिनाम्
क्षतक्षीणपरीसर्पशस्त्राग्निग्लपितात्मनाम् ।वातपित्तविषोन्मादशोषालक्ष्मीज्वरापहम्
स्नेहानामुत्तमं शीतं वयसः स्थापनं परम् ।सहस्रवीर्य्यं विधिभिर्घृतं कर्म्मसहस्रकृत्
”इति पूर्व्वखण्डे पञ्चमेऽध्याये शार्ङ्गधरेणोक्तम्
“विपाके मधुरं वृष्यं वातपित्तकफापहम् ।चक्षुष्यं बलकृन्मेध्यं गव्यं सर्पिर्गुणोत्तरम्
”इति गव्यघृतम्
“आजं सन्दीपनीयञ्च चक्षुष्यं बलवर्द्धनम् ।कासे श्वासे क्षयेऽर्शःसु लघुपाके कफापहम्
”इत्याजघृतम्
“वातपित्तसमं सर्व्वं सुशीतं माहिषं घृतन् ।मधुरं गुरु विष्टम्भि भवत्यल्पगुणात्मकम्
”इति माहिषघृतम्
“औष्ट्रं कटु घृतं पाके शोषक्रिमिविषापहम् ।दीपनं कफवातघ्नं कुष्ठगुल्मोदरापहम्
”इत्युष्ट्रीघृतम्
“पाके लघ्वाविकं सर्पिः सर्व्वरोगविषापहम् ।वृद्धिं करोति चास्थ्नाञ्च वाश्मरीशर्करापहम्
”इत्याविकं घृतम्
“वृद्धिं करोति देहाग्नेर्लघु पाके विषापहम् ।चक्षुष्यं दीपनञ्चाग्नेर्वातदोषनिवारणम् ।वृद्धिं करोति चास्थीनां तत्प्रोक्तञ्च विषापहम्
”इत्यश्वीघृतम्
“कफेऽनिले योनिदोषे शोषे पित्तेषु तद्धितम् ।सात्म्यं स्त्रीणाञ्च चक्षुष्यं सर्पिः स्यादमृतोपमम्
”इति नारीघृतगुणाः
“तर्पणं नेत्ररोगघ्नं दाहहृत् पयसो घृतम्
”इति क्षीरोद्भवघृतम्
“दोषापहं वह्निसन्धुक्षणञ्चमूर्च्छाहिक्कोन्मादकर्णाक्षिशूले ।शोफार्शसोर्योनिदोषे व्रणेषुशस्तं सर्पिर्जीर्णमेव नृणां स्यात्
उग्रगन्धं पुराणं स्याद्दशवर्षोषितं घृतम् ।यथा यथा जरां याति गुणवत् स्यात्तु तत्तथा
”इति जीर्णघृतगुणाः
इति हारीते प्रथमे स्थानेऽष्टमेऽध्याये
“स्मृतिबुद्ध्यग्निशुक्रौजःकफमेदोविवर्द्धनम् ।वातपित्तविषोन्मादशोषालक्ष्मीज्वरापहम्
सर्व्वस्नेहोत्तमं शीतं मधुरं रसपाकयोः ।सहस्रवीर्य्यं विधिभिर्घृतं कर्म्मसहस्रकृत्
मदापस्मारमूर्च्छायशोफोन्मादगरज्वरान् ।योनिकर्णशिरःशूलं घृतं जीर्णमपोहति
”इति चरके सूत्रस्थाने सप्तविंशेऽध्याये
“विशेषतः पुराणञ्च घृतं तत् पाययेद्भिषक् ।त्रिदोषघ्नं पवित्रत्वात् विशेषाद्ग्रहमोक्षणम्
गुणकर्म्माधिकं स्थानादास्वादात् कष्टुतिक्तकम् ।उग्रगन्धं पुराणं स्याद्दशवर्षस्थितं घृतम्
लाक्षारसनिभं शीतं तद्धि सर्व्वग्रहापहम् ।मेध्यं विरेचनेष्वग्य्रं प्रपुराणमतः परम्
नासाध्यं नाम तस्यास्ति यत् स्याद्वर्षशतस्थितम् ।दृष्टं स्पृष्टमथाघ्रातं तद्धि सर्व्वग्रहापहम् ।अपस्मारुग्रहोन्मादवतां शस्तं विशेषतः
”इति चरके चिकित्सासास्थाने चतुर्द्दशेऽध्याये
“घृतन्तु सौम्यं शीतवीर्य्यं मृदुमधुरमल्पाभिष्यन्दिस्नेहनमुदावर्त्तोन्मादापस्मारशूलज्वरानाहवात-पित्तप्रशसनमग्निदीपनं स्मृतिमतिमेधाकान्ति-स्वरलावण्यसौकुमार्य्यौजस्तेजोबलकरं आयुष्यंवृष्यं मेध्यं वयःस्थापनं गुरु चक्षुष्यं श्लेष्माभि-वर्द्धनं पापालक्ष्मीप्रशमनं विषहरं रक्षोघ्नञ्च
विपाके मघुरं शीतं वातपित्तविषापहम् ।चक्षुष्यमग्र्यं बल्यञ्च गव्यं सर्पिर्गुणोत्तरम्
आजं घृतं दीपनीयं चक्षुष्यं बलवर्द्धनम् ।कासे श्वासे क्षये चापि पथ्यं पाके तल्लघु
मधुरं रक्तपित्तघ्नं गुरुपाके कफावहम् ।वातपित्तप्रशमनं सुशीतं माहिषं घृतम्
औष्ट्रं कटुरसं पाके शोफक्रिमिविषापहम् ।दीपनं कफवातघ्नं कुष्ठगुल्मोदरापहम्
पाके लघ्वाविकं सर्पिर्न पित्तप्रकोपणम् ।कफेऽनिले योनिदोषे शोषे कम्पे तद्धितम्
पाके लघूष्णवीर्य्यञ्च कषायं कफनाशनम् ।दीपनं वद्धमूत्रञ्च विद्यादैकशफं घृतम्
चक्षुष्यमग्र्यं स्त्रीणान्तु सर्पिः स्यादमृतोपमम् ।वृद्धिं करोति देहाग्न्योर्लघुपाकं विषापहम्
कषायं बद्धविन्मूत्रं तिक्तमग्निकरं लघु ।हन्ति कारेणवं सर्पिः कफकुष्ठविषक्रमीन्
”क्षीरघृतं पुनः संग्राहि रक्तपित्तभ्रममूर्च्छा-प्रशमनं नेत्ररोगहितञ्च सर्पिर्मण्डस्तु मधुरः सरोयोनिश्रोत्राक्षिशिरसां शूलघ्नो वस्तिनस्याक्षि-प्रपूरणेषूपदिश्यते सर्पिः पुराणं सरं कटु-विपाकं त्रिदोषापहं मूर्च्छामेदोन्माद उदर-ज्वरगरशोफापस्मारयोनिश्रोत्राक्षिशिरःशूलघ्नंदीपनं बस्तिनस्याक्षिपूरणेषूपदिश्यते भवन्तिचात्र ।“पुराणं तिमिरश्वासपीनसज्वरकासनुत् ।मूर्च्छाकुष्ठविषोन्मादग्रहापस्मारनाशनम्
एकादशशतञ्चैव वत्सरानुषितं घृतम् ।रक्षोघ्नं कुम्भसर्पिः स्यात् परतस्तु महाघृतम्
पेयं महाघृतं भूतैः कफघ्नं पवनाधिकैः ।बल्यं पवित्रं मेध्यञ्च विशेषात्तिमिरापहम्
सर्व्वभूतहरञ्चैव घृतमेतत् प्रशस्यते
”इति सुश्रुते सूत्रस्थाने ४५ अध्याये
*
क्ली,
सलिलम् इति मेदिनी ते १७
)
घृतः, त्रि, (जघर्त्ति दीप्यते घरति सिञ्चतीतिवा घृ + “अञ्जिघृसिभ्यः क्तः ।” उणां ।८९ क्तः ।) दीप्तः सेचकः इति शब्दरत्ना-वली
वाचस्पत्यम्
Sanskrit
घृत पुंन० घृ--सेके क्त अर्द्धर्चादि दुग्धभवे “सर्पिर्विली-नमाज्यं तु घनीभूतं घृतं भवेत्” उक्ते घनीभूते१ आज्ये घृत गुणभेदादि भावप्र० उक्तं यथा“वृतमाज्यं हविः सर्पिः कथ्यन्ते तद्गुणा अथ घृतं र-सायनं स्वादु चक्षुव्यं वह्निदीपनम् शीतं वीर्य्ये विषालक्ष्मीपापपित्तानिलापहम् अल्पाभिष्यन्दि कान्त्योजस्तेजोलावण्यबुद्धिकृत् स्वरस्मृतिकरं मेध्यमायुष्यं बलकृद्गुरु ।उदावर्त्तज्वरोन्मादशूलानाहव्रणान् हरेत् स्निग्धंकफकरं रक्षःक्षयवीसर्परक्तनुत् ।गव्यस्य घृतस्य गुणाः गव्यं घृतं विशेषेणेत्यादि भावप्र०वाक्यम् २५८२ पृ० उक्तम् घृतभेदगुणा भावप्र० उक्तायथामाहिषस्य गुणाः “माहिषन्तु घृतं स्वादु पित्तरक्तानिला-पहम् शीतलं श्लेष्मलं वृष्यं गुरु स्वादुविपच्यते” ।छागस्य गुणाः “आजमाज्यङ्करोत्यग्निं चक्षुष्यं बलवर्द्ध-नम् कासे श्वासे क्षये चांपि हितं पाके भवेत्कटु” ।अथ उष्ट्रीवृतम् “औष्ट्रं कटु घृतं पाके शोषक्रिमिविषा-पहम् दीपनं कफवातघ्नं कुष्ठगुल्मोदरापहम्” ।अथ आविकघृतम् “पाके लघ्वाविकं सर्षिः सर्वरोगविनाश-नम् वृद्धिं करोति चास्थीनामश्मरीशर्करापहम् ।चक्षुष्यमग्निव्युषणं वातदोषनिवारणम्” ।अथ नारीघृतम् “कफेऽनिले योनिदोषे पित्ते रक्ते चतद्धितम् चक्षुष्यमाज्यं स्त्रीणां वा सर्पिः स्यादमृतो-पमम्” ।अथाश्वघृतम् “वृद्धिं करीति देहाग्नेर्लघु पाके विषा-पहम् तर्पणं नेत्ररोगघ्नं दाहनुद्बडवाघृतम्” ।दुग्धघृतस्य गुणाः “वृतं दुग्धभवं ग्राहि शीतलं नेत्ररोगहृत् निहन्ति षित्तदाहास्रमदमूर्च्छाभ्रमानिलान्” ।अथ ह्यस्तनदधिजवृतगुणाः “हविर्ह्यस्तनदुग्धोत्थ तत्स्या-द्धैयङ्गवीनकम हैयङ्गवीनं चक्षुष्यं दीपनं रुचिकृत्प-रम् बलकृद्वृंहणं वृष्यं विशेषाज्ज्वरनाशनम्” ।पुराणघृतस्य गुणाः “वर्षादूर्द्ध्वं भवेदाज्य पुराणं तत्-त्रिदोषनुत् मूर्च्छाकुष्ठविषोन्मादापस्मारतिमिरापहम् ।यथा यथाऽखिलं सर्पिः पुराणमधिकं भवेत् तथा तथागुणैः स्वैः स्वैरधिकं तदुदाहृतम्”अथ नतनस्य घृतस्य विषयाः “योजयेन्नवमेवाज्यं भोजनेतर्पणे श्रमे वलक्षये पाण्डुरोगे कामलानेत्ररोगयोः” ।घतप्रयोगस्याविपयाः “राजयक्ष्मणि बाले वृद्धे श्लेष्म-कृते गदे रोग सामे विसूच्याञ्च विबन्ध मदायये ।ज्वरे दहने मन्दे सर्पर्वहु मन्यते” ।अस्य गव्यादिघृतभेदास्तद्गुणादिकं सुश्रुतेनोक्तं यथा“घृतन्तु सौम्यं शीतबीर्य्यं भृदु मधुरमल्पाभिस्यन्दिस्नेहनमुदावर्तोन्मादापस्मारशूलज्वरानाहवातपित्तप्रशम-नमग्निदीपनं स्मृतिमतिमेधाकान्तिस्वरलावण्यसौकुमार्य्यौ-जस्तेजोबलकरमायुष्यं वृष्यं मेध्यं वयःस्थापनं गुरुचक्षुष्यं श्लेष्माभिवर्द्धनं पाप्मालक्ष्मीपशमनं विषहरंरक्षोघ्नञ्च विप्राके मधुरं शीतं वातपित्तविषापहम् ।चक्षुष्यमग्र्यं बल्यञ्च गव्य सर्पिर्गुणोत्तरम् आजंघृतं दीपनीयं चक्षुष्य बलवर्द्धनम् कासे श्वासे क्षयेचापि पथ्यं पाके तल्लघु मधुर रक्तपित्तघ्नं गुरुपाके कफापहम् वातपित्तप्रशमनं सुशीतं माहिषंघृतम् औष्ट्र कटुरसं पाके शोफक्रिमिविषापहम् ।दीपनं कफवातघ्नं कुष्ठगुल्मोदरापहम् पाके लघ्वा-विकं सर्पिर्नच पित्तप्रकोपणे कफेऽनिले योनिदोषेशोषे कम्पे तद्धितम् पाके लघूष्णवीर्य्यञ्चकषायं कफनाशनम् दीपनं बद्धमूत्रञ्च विद्यादेकशफंघृतम् चक्षुष्यमग्र्यं स्त्रीणान्तु सर्पिः स्यादमृतो-पमम् वृद्धिं करोति देहाग्न्योर्लघुपाकं विषापहम् ।कषायं बद्धविण्मूत्रं तिक्तमग्निकरम् लघु हन्तिकारेणवं सर्पिः कफकुष्ठविषक्रिमीन् क्षीरघृतं पुनःसंग्राहि रक्तपित्तभ्रममूर्च्छाप्रशमनं नेत्ररोगहितञ्च ।सर्पिर्मण्डस्तु मधुरः सरोयोनिश्रोत्राक्षिशिरसांशूलघ्नो वस्तिनस्याक्षिपूरणेषूपदिश्यते सर्पिः पुराणंसरं कटुविपाकं त्रिदोषापहं मूर्च्छामेद उन्मादोदर-ज्वरगरशोफापस्मारयोनिश्रोत्राक्षिशिरःशूलघ्नं दीपनंवस्तिनस्याक्षिपूरणेषूपदिश्यते भवन्ति चात्र ।पुराणं तिमिरश्वासपीन सज्वरकासनुत् मूर्च्छाकुष्ठविषो-न्मादग्रहापस्मारनाशनम् एकादशशतञ्चैव वत्सरानुषितंघृतम् रक्षोघ्नं कुम्भसर्पिः स्यात्परतस्तु महाघृतम् ।पेयं महाघृत भूतैः कफघ्नं पवनाधिकैः बल्यं पवित्रंमेध्यञ्च विशेषात्तिमिरापहम् सर्वभूतहरञ्चैव घृतमेत-त्प्रशस्यते” “उग्रगन्धं पुराणं स्याद्दशवर्षस्थितं घृतम् ।लाक्षारसनिभं शीतं प्रपुराणमतः परम्” राजवल्लभः ।तस्य गुरुतमत्वमाह वैद्यके “अन्नादष्टगुणं चूर्णं चूर्णा-दष्टगुणं पयः पयसोऽष्टगुणं मांसं मांसादष्टगुणंघृतम्” पक्वघृतस्य वर्षोन्तेऽवीर्य्यतामाह “घृतमव्दात्परं पक्वं हीनवीर्य्यत्वमाप्नुयात्” राजव० “घृतंकांस्ये दशाहिकम्” इत्युक्तघृतस्याभक्ष्यता “तेजोवैघृतमिति” श्रुत्या वाक्यशेषे घृतप्रशसनात् “अक्ताःशर्करा उपदधाति” इत्यादौ घृतेनैवाञ्जनम् तैलेनेतिमीमांसायां स्थितम् घृतघटितौषधस्य षण्मासपर्य्यन्तंबीर्य्यवत्त्वं वैद्यके उक्तम् पक्ववृतादि नानाविधंचक्रदत्तादौ उक्तं विस्तरभयान्नोक्तम् “घृतं घृत-पावानः पिबत वसां वसापावानः” यजु० १९ घृ--दोप्तौकर्त्तरि--क्त दीप्ते सेचके
त्रि०
शब्दर० अस्यघृतादित्वात् अन्तोदात्तता जले
न०
शब्दार्थचि०
Capeller
German
घृत॑ (s. घर्)
n.
Schmelzbutter, Fett, Ghee.
Grassman
German
ghṛtá, n., ursprünglich Particip von 1. ghar. Der adjectivische Gebrauch (in dem Sinne „fett“) ist nicht sicher festzustellen. Dafür sprechen ghṛtám ánnam {226, 14}
ghṛtaís ánnais {831, 4}
ghṛtaís ā́jyais {905, 5}
médasas ghṛtásya {255, 1}. _{255, 4}
ghṛtám vā́r {838, 3}
{925, 4}
weniger klar ghṛtám páyas {611, 2}
{743, 5}
{774, 9}
{786, 4}
{798, 37}
{845, 7}
oder havíṣā ghṛténa {84, 18}
{201, 4}, da an andern Stellen ({856, 13}) ghṛtám und páyāṃsi, und ({93, 8}
{530, 2}) havís und ghṛtám unverkennbar substantivisch nebeneinanderstehen, und auch in den übrigen Stellen wird man, wenn der adjectivische Gebrauch nicht anderweitig festgestellt ist, bei dieser Auffassung stehen bleiben müssen. 1〉 Fett, auch im bildlichen Sinne für Fruchtbarkeit
2〉 Rahm der Milch, Sahne, Butter
3〉 insbesondere die Schmelzbutter, welche mit dem Opferlöffel [srúc] ins Feuer gegossen oder mit welcher die heilige Streu bestrichen wurde ({194, 4}). Adj. mádhu, mádhuvarṇa, híraṇyavarṇa, pūtá, súpūta, śúci, taptá, tīvrá, cā́ru.
-ám 1〉 {85, 3}
{87, 2}
{125, 5}
{168, 8}
{511, 2}
{557, 7}
{761, 3}
{908, 1}. 2〉 {134, 6}
{354, 4}
{626, 19}
{611, 2}
{743, 5}
{774, 9}
{786, 4}
{798, 37}
{856, 13}
{794, 2}
{838, 3}
apā́m {877, 8}. 3〉 {110, 6}
{135, 7}
{194, 11}
{196, 6}
{226, 11}. _{226, 14}
{236, 1}
{260, 7}
{297, 6}
{306, 6}
{353, 2}
{359, 1}
{366, 1}
{440, 6}
{451, 2}
{627, 19}
{632, 4}. _{632, 13}
{659, 3}
{711, 21}
{779, 11}. _{779, 12}
{895, 2}
{917, 15}
{922, 1}
{925, 4}.
-éna 1〉 {157, 2}
{164, 47}
{437, 8}
{511, 4}
{512, 1}
{578, 5}
{580, 4}
{843, 10}. 2〉 {885, 5}. 3〉 {72, 3}
{84, 18}
{93, 8}. _{93, 10}
{194, 4}
{201, 4}
{239, 8}
{252, 3}
{355, 7}
{368, 6}
{396, 3}
{457, 11}
{524, 1}
{530, 2}
{845, 7}
{862, 6}
{895, 1}. _{895, 2}
{936, 10}
{944, 4}. _{944, 6}.
-ā́t 2〉 {644, 20}. 3〉 {663, 10}.
-ásya 1〉 dhā́rās {125, 4}
nirṇíj {416, 4}
nirṇíjas {580, 1}
pipyúṣīm {626, 43}. 2〉 stokám {921, 16}(?). 3〉 víbhrāṣṭim {127, 1}
yónau {235, 7}
dhā́rās {235, 8}
{354, 5}. _{354, 7}. _{354, 8}
stokā́nām {255, 1}
[Page424] stokā́sas _{255, 4}
nā́ma {354, 1}. _{354, 2}
ūrmáyas _{354, 6}
dhītíbhis {711, 16}.
1〉 {906, 6}. 2〉 {813, 12}. 3〉 {194, 11}.
-ā́ni 1〉 {188, 5}. 3〉 {944, 2}.
-aís 1〉 {153, 1}
{243, 9}
{878, 6}
{296, 16}
{581, 4}
{625, 6}
{831, 4}. 3〉 {362, 7}
{663, 22}
{664, 1}
{878, 6}
{905, 5}.
-ébhis 3〉 {198, 4}
{639, 22}. _{639, 23}.
ghṛtá:
-ám 3〉 {980, 1}
-éna 3〉 {365, 3}
-ásya 3〉 dhā́rās {354, 9}. _{354, 10}.
Burnouf
French
घृत घृत a. (घृ) beurre fondu, clarifié et
refroidi.
Vd. la libation de beurre clarifié que l'on verse sur le
feu pour l'enflammer.
Eau répandue, eau de la pluie
eau, en gén.
घृतकुमारी
f.
aloe perfoliata, bot.
घृइतदीधिति
m.
le Feu [qui tire son éclat du
घृइत].
घृतपूर
m.
(घॄ) sorte d'entremets composé de
farine, de lait, de beurre clarifié et de noix de coco.
घृतपूर्णक
m.
gadelupa arborea, bot.
घृतवर
m.
sorte d'entremets sucré.
घृताची
f.
np. d'une Apsaras.
घृताह्व
m.
(आह्वा) térébenthine.
घृतोदङ्क
m.
(उत्
अञ्च्) vase de cuir pour mettre le
beurre fondu.
Stchoupak
French
घृत-
(propr. a. v. de véd. घृ- ?) nt. beurre fondu, ghee.
°कुम्भ-
m.
pot de ghee.
°च्युता-
f.
n.
d'une rivière.
°धारा-
f.
flot de ghee.
°प- a. qui boit du ghee, ép. de certains Ṛṣi.
°पशु-
m.
ghee façonné en forme d'un animal.
°पूर-
m.
n.
d'un mets sucré.
°पृक्त- a. v. plein de ghee.
°प्रास-
m.
-न- nt. fait de se nourrir de ghee.
°प्लुत- a. v. aspergé de ghee.
°मण्डोद- (dont les eaux ressemblent à de l'écume de ghee)
m.
n.
d'un lac.
°वर्ति-
f.
mèche enduite de ghee.
घृताक्त- a. v. enduit de ghee.
घृताची-
f.
n.
d'une Apsaras
de divers personnages.
घृताब्धि-
m.
mer de ghee.
घृतार्चिस्-
m.
feu (nourri de ghee).
घृतोद-
m.
n.
d'une mer.