| YouTube Channel

अमति (amati)

 
शब्दसागरः
English
अमति
m.
(-तिः)
1. Time.
2. The moon.
3. A cheat, a rogue.
f.
(-तिः) Un-
consciousness, ignorance, absence of knowledge or intention.
E.
अम
to go, and अति Unādi affix, or neg. मति understanding.
Capeller Eng
English
1 अम॑ति
f.
appearance, shape.
2 अ॑मति
a.
poor,
f.
poverty.
3 अमति
f.
not-knowing
instr.
unwittingly.
Yates
English
अ-मति (तिः) 2.
m.
Time
the moon
a cheat.
f.
Unconsciousness.
Spoken Sanskrit
English
अमति - amati -
adj.
- poor
अमति - amati -
f.
- moon
अमति - amati -
f.
- indigence
अमति - amati -
f.
- shape
अमति - amati -
f.
- poverty
अमति - amati -
f.
- splendour
अमति - amati -
f.
- unconsciousness
अमति - amati -
f.
- lustre
अमति - amati -
f.
- generally
अमति - amati -
f.
- time
अमति - amati -
f.
- want
अमति - amati -
f.
- form
अमति amati
f.
indigence
दरिद्रता daridratA
f.
indigence
निकृति nikRti
f.
indigence
निर्धनता nirdhanatA
f.
indigence
माढि mADhi
f.
indigence
दारिद्र्य dAridrya
n.
indigence
निर्धनत्व nirdhanatva
n.
indigence
कार्पन्य kArpanya
n.
indigence
Wilson
English
अमति
m.
(-तिः)
1 Time.
2 The moon.
3 A cheat, a rogue.
f.
(-तिः) Unconsciousness, ignorance, absence of
knowledge or intention.
E.
अम to go, and अति Uṇādi affix, or neg. मति
understanding.
Apte
English
अमति [amati],
a.
Evil-minded, wicked, depraved. -तिः A rogue, cheat. -तिः
f.
Ignorance, unconsciousness, absence of knowledge, intention, or fore-thought
अमत्यैतानि षड् जग्ध्वा
Ms.*
5.2
4.222. For some of the other senses see under अम्.
Comp.
-पूर्व
a.
unconscious, unintentional.
अमतिः [amatiḥ], [अम्-अति
Uṇ.*
4.59.]
Time.
The moon.
(Ved. ) Form, shape (Nir.).
Want, poverty.a. poor, indigent
अनापिरज्ञा असजात्यामतिः
Rv.*
1.39.6.-अमतीवत्
a.
Ved.
Evil-minded, wicked (दुष्ट, अप्रशस्त- बुद्धिमत् Sāy.).
Poor, indigent
मे स्तोतामतीवा दुर्हितः स्यादग्ने पापया
Rv.*
8.19.26.
Apte 1890
English
अमतिः [अम्-अति Uṇ. 4. 59] 1 Time.
2 The moon.
3 (Ved.) Form, shape (Nir).
4 Want, poverty.
a.,
अमतीवत् a. Ved. 1 Evil-minded, wicked (दुष्ट, अप्रशस्तबुद्धिमत् Sāy.).
2 Poor.
अमति a. Evil-minded, wicked, depraved.
तिः A rogue, cheat.
तिः f. Ignorance, unconsciousness, absence of knowledge, intention, or fore-thought
अमत्यैतानि षड् जग्ध्वा Ms. 5. 20
4. 222. For some of the other senses see under अम्.
Comp.
पूर्व a. unconscious, unintentional.
Monier Williams Cologne
English
अ॑मति a
f.
want, indigence,
RV.
VS.
AV.
अ॑मति
mfn.
poor, indigent,
RV.
x, 39, 6.
2. अ-मति
f.
‘unconsciousness’, generally
3. अम॑ति
f.
form, shape, splendour, lustre,
RV.
VS.
time,
Uṇ.
moon,
L.
Monier Williams 1872
English
2. अ-मति, इस्, इस्, इ, Ved. of unmeasured lustre
(the sun).
अमति 3. अ-मति, इस्, f. unconsciousness,
ignorance, feebleness of intellect, absence of fore-
thought, knowledge or intention
(इस्, इस्, इ), evil-
minded, unworthy of credit, depraved.
—अमति-
पूर्व, अस्, आ, अम्, unconscious, unintentional, without
forethought.
Macdonell
English
अमति 1. am-áti,
f.
appearance, brightness.
अमति 2. ám-ati,
a.
poor
f.
poverty.
अमति 3. a-mati,
f.
ignorance: in. unintentionally.
Chandas
Sanskrit
सम-वृत्तम्,
अक्षराणि-
24,
पादेऽक्षराणि-
6
मात्राः - 7
मात्रा-विन्यासः
दा
लक्षण-मूलम् - आनन्दमिश्र-जालक्षेत्रम्
Apte Hindi
Hindi
अमति
"वि*, न* ब*" - -
"दुर्मना, दुष्ट, दुश्वरित्र।"
अमतिः
पुं*
- -
"धूर्त, कपटी"
अमतिः
पुं*
- -
चाँद
अमतिः
पुं*
- -
समय
अमतिः
"स्त्री* , न* त*" - -
"अज्ञान, संज्ञाहीनता, ज्ञान का अभाव, अदूरदर्शिता"
Shabdartha Kaustubha
Kannada
अमति
पदविभागः - > पुल्लिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಚಂದ್ರ
अमति
पदविभागः - > पुल्लिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಕಾಲ /ಸಮಯ
अमति
पदविभागः - > स्त्रीलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಬುದ್ಧಿಯಿಲ್ಲದಿರುವಿಕೆ
निष्पत्तिः - > अभावे न० त०
अमति
पदविभागः - > स्त्रीलिङ्गः
कन्नडार्थः - > ಕೆಟ್ಟ ಬುದ್ಧಿ
अमति
पदविभागः - > विशेष्यनिघ्नम्
कन्नडार्थः - > ಬುದ್ಧಿಯಿಲ್ಲದ
अमति
पदविभागः - > विशेष्यनिघ्नम्
कन्नडार्थः - > ದುರ್ಜನ /ದುಷ್ಟ
विस्तारः - > "अमतिः पुंसि कालेऽपि दुष्टे हिमकरेऽपि च" - शब्दर०
L R Vaidya
English
amati {% (I) m. %} 1. Time
2. the moon
3. a rogue, a cheat.
amati {% (II) f. %} 1. Unconsciousness, ignorance
2. absence of intention, e.g. अंत्यैतानि षड् जग्ध्वा, ‘having eaten these six (things) unintentionally.’
Bopp
Latin
अमति m. (ut videtur a r. अम् ire s. ति servato classis cha-
ractere अ) tempus (lith. amźis longum tempus
ad
rad. अम् etiam referri possit lat. an-nus - ita ut sit pro
am-nus - et gr. ἔνος, ἔννος).
धातुपाठः (Krishnacharya)
Sanskrit
धातुः:
अम्
मूलधातुः:
अम
धात्वर्थः:
गत्यादिषु
गणः:
भ्वादिः
कर्मकत्वं:
सकर्मकः
इट्त्वं:
सेट्
उपग्रहः:
परस्मैपदी
रूपम्:
अमति
अनुबन्धादिविशेषः:
मित्
Akhyata Chandrika
Sanskrit
गतौ
2.3.32
प्रतिष्ठते अञ्चति अयते व्रजति अयति गच्छति ऋणोति अटति याति एति सरति इयर्ति सर्पति हम्मति द्रमति अङ्गति इङ्गति अमति मीमति जिह्रीते कङ्कते नक्षति ईखति ऋच्छति वभ्रति श्वङ्कते त्रौकते वस्कते अंहते टीकते अभ्रति मस्कते लङ्घते शोणति अङ्घते त्रङ्कते अर्दति पयते वयते विच्छायति पन्थयति ईजते चरण्यति स्रङ्कते घटते श्वञ्चते रङ्गति श्वचते लङ्गति ईर्ते ध्वजति ध्वञ्जति चरति धञ्जति शवति अण्ठते ग्लुञ्चति इष्यति वञ्चति म्रोचति म्लोचति अजति त्वञ्चति फणति द्रवते गाते पद्यते विच्छति पथति क्रमति पतयते रिण्वति रण्वति स्रवति श्यायते धन्वति अञ्चते सलति शुनति छङ्गयति श्वर्तयति रेवते ससर्ति एषते(छ) नेषते(छ) अन्ये[as]
Schmidt Nachtrage zum Sanskrit Worterbuch
German
1. अमति 3. st. चन्द्र wird auch चण्ड gelesen
vgl. Zach. Beitr.
शब्दकल्पद्रुमः
Sanskrit
अमतिः,
पुं,
(अम् + अति ।) कालः चन्द्रः इतिमेदिनी
दुष्टे त्रि इति शब्दरत्नावली
“अमतिः पुंसि काले दुष्टे हिमकरेऽपि च” ।इति शब्दरत्नावली अबुद्धिः अज्ञानं अन-भिसन्धिः ।“भुक्त्वातोऽन्नतमस्यान्नममत्या क्षपणं त्र्यहं ।मत्या भुक्त्वा चरेत् कृच्छ्रं रेतोविण्मूत्रमेव च”
इति मनुः ।)
वाचस्पत्यम्
Sanskrit
अमति
पु०
अम--अति काले उणा० चन्द्रे मेदि०३ रूपे स्त्री निरु० वेदे तु रूपे एव अस्यप्रयोगः “हिरण्म-योममतिं यामशिश्रेत्” “व्युर्वा पृथ्वीममतिं सृजान”ऋ० ७, ३८, १, अमतिं रूपमिति भा० आबन्धुरेष्वमतिंदर्शता” १, ६४, दुष्टे
त्रि०
शब्दार्ण० मननं मतिःअभावे
न०
त० ज्ञानाभावे यथास्वरूपाज्ञाने “अमत्यै-तानि षड्जग्ध्वा त्रिरात्रमिति” मनुः “कृच्छ्रांस्तु चतुरःकुर्य्याद्गोबधे बुद्धिपूर्व्वके अमत्या तु द्वयं कुर्य्यादिति स्मृतिः५ अप्रशस्तबुद्धौ स्त्री
न०
ब० ज्ञानहीने
त्रि०
Capeller
German
1. अम॑ति
f.
Schein.
2. अ॑मति arm
f.
Armut.
3. अमति
f.
das Nichtwissen.
Grassman
German
amáti, f., ursprünglich der Andrang, das Andringende [von am], daher 1〉 Wucht, Gewalt
2〉 Sonnenschein, Sonnenglanz, als der mit der Macht seiner Glut herandringende, wie ja auch áma vom Herandringen der Geschosse gebraucht wird, und dies Bild scheint noch in {554, 2} (ví urvī́m pṛthvī́m amátim sṛjānás) hindurchzuschimmern
so erscheint es vom Glanze der Sonne ({399, 2}) und der mit der Sonne in Verbindung stehenden Gottheiten, des Savitar ({272, 8}
{554, 1}. _{554, 2}
{561, 3}
{73, 2}), des Mitra-Varuna ({416, 5}) und nur vergleichungsweise von Agni ({73, 2}), oder dem Blitze der Marutʼs ({64, 9}). Beiwörter hiranyáyī, darśatā́, śrutā́.
-is 2〉 {64, 9}
{73, 2}.
-im 1〉 kṣatríyasya {423, 1}. 2〉 {272, 8}
{399, 2}
{416, 5}
{554, 1}. _{554, 2}
{561, 3}.
ámati, f., ursprünglich wol „Bedrängniss, Noth“, von am im passiven Sinne (wie amáti im activen), daher 1〉 Armuth, Dürftigkeit, oft neben kṣúdh ({517, 19}
{675, 14}
{868, 10}
{869, 3})
2〉 concret: dürftig, arm.
-is 1〉 {859, 2}. 2〉 {865, 6}.
-im 1〉 {53, 4}
{242, 2}
{287, 15}
{307, 6}
{638, 11}
{868, 10}
{902, 4}.
-aye {250, 5}
{517, 19}.
-es [Ab.] {675, 14}.
-es [G.] bhiyā́ {390, 3}
viṣūvṛ́t {869, 3}.
Burnouf
French
अमति अमति
m.
(अम् 1) temps
année
lune. -- F.
(मन्) ignorance
apparence
extérieur des choses, dehors.