| YouTube Channel

अप्रायत्य (aprAyatya)

 
Yates
English
अप्रायत्य (त्यं) 1.
n.
Impurity
ungo-
vernableness.
Spoken Sanskrit
English
अप्रायत्य aprAyatya
n.
aprayata
अप्रायत्य aprAyatya
n.
state of being aprayata
Apte
English
अप्रायत्यम् [aprāyatyam],
Ved.
Impurity.
Ungovernableness.
Apte 1890
English
अप्रायत्यं Ved. 1 Impurity.
2 Ungovernableness.
Monier Williams Cologne
English
अ-प्रायत्य a
n.
the state of being अ-प्रयत,
BhP.
Āp.
अ-प्रायत्य b See अ-प्रयत.
Monier Williams 1872
English
अप्रायत्य अ-प्रायत्य, अम्, n. impurity, un-
governableness.
Goldstucker
English
अप्रायत्य Tatpur. n. (-त्यम्) Want of self-restraint, inconti-
nence, self-degradation
e. g. in the Bhāgav. Pur.: (Prajā-
pati speaks to Diti:) अप्रायत्यादात्मनस्ते दोषान्मौहुर्तिकादुत
…भविष्यतस्तवाभद्रावभद्रे जाठराधमौ (Śrīdharasv.: अप्रा-
यत्यादशुचित्वात्). E. neg. and प्रायत्य.
Stchoupak
French
अ-प्रायत्य-
nt. état de qui n'est pas préparé.