शर्करा (zarkarA)
This section shows the AI summary for the selected word, generated by referencing all available dictionaries. This feature is available only for logged-in users.
Warning!
This feature is only for logged in users. Please login to have full access to Kosha.
In this section, you'll find information about the dhatus (verbal roots) related to your search. This includes details like dhatu information, forms, and any available commentaries.
Warning!
This feature is only for logged in users. Please login to have full access to Kosha.
शब्दसागरः
EnglishYates
EnglishSpoken Sanskrit
Englishशर्करा - zarkarA - - shingle
शर्करा - zarkarA - - grit. pebbles
शर्करा - zarkarA - - potsherd
शर्करा - zarkarA - - gravelly mould or soil
शर्करा - zarkarA - - hardening of the flesh
शर्करा - zarkarA - - gravel
शर्करा - zarkarA - - hardening of the ear-wax
शर्करा - zarkarA - - fragment or piece of broken earthenware
शर्करा - zarkarA - - ground or candied sugar
तूल-शर्करा - tUla-zarkarA - - cotton sugar [ Chem. ]
शर्करा कुट्टिमदारु - zarkarA kuTTimadAru - - sugar maple [ Acer saccharum - Bot. ]
शर्करा-परिष्कारक - zarkarA-pariSkAraka - - sugar refiner
शर्करा zarkarA shingle
शर्करा zarkarA grit. pebbles
निःशर्कर niHzarkara free from pebbles
Help us improve! Let us know about any improvements, bugs, or suggestions you have. Thanks.Click here for Feedback Form
Wilson
EnglishApte
Englishशर्करा [śarkarā], [शॄ-करन् कस्य नेत्वम् 4.3]
Candied sugar
द्राक्षा म्लानमुखी जाता शर्करा चाश्मतां गता । सुभाषित- रसस्याग्रे सुधा भीता दिवं गता ॥ Subhāṣ.
A pebble, gravel, small stone
पादुकान्तरप्रविष्टेव शर्करा 5.
Gravelly mould
* 12.192.1 (com. शर्कराः कर्करसहिता मृत्).
Soil abounding in stony fragments, sand
अशर्करामविभ्रंशां समतीर्थामशैवलाम् (पुष्करिणीम्) 3.73.11
सूपतीर्थां शुचिजलां शर्करापङ्कवर्जिताम् * 5.152.7
7.15.17.
A piece, fragment
कठिनकुचतटाग्रपाति पश्चादथ शतशर्करतां जगाम तासाम् 7.69.
A potshered.
Any hard particle, as in जलशर्करा a nodule of water
i. e. hail.
The disease called gravel.
Golden earth
ह्रद इव तिमिनागसंवृतः स्तिमितजलो मणिशङ्खशर्करः 2.81.16. (com. शर्कराः सुवर्ण- खनिमृत्तिकाः).
अचलः the ceremonial 'mountain of sugar' (a heap measuring eight Bhāras) given away by pious donors together with four smaller mountains called Viṣkambhaparvata. Three golden trees are planted on the mountain, while on the smaller mountains are placed idols of Cupid, Kubera and Brahmā as well as a golden image of the Surabhi cow. It was customary to give away similar mountains of butter, salt, paddy, cotton and sesamum seeds
दानान्तः- श्रुतशर्कराचलमथः खेनामृतान्धाः स्मरः 21.154.
a sugarloaf (conical). -उदक sugar-water, water sweetened with sugar. -धेनुः a gift of sugar moulded in the shape of a cow
see शर्कराचल. -सप्तमी of an observance on the 7th day in the bright half of Vaiśākha.
Apte 1890
Englishशर्करा [शॄ-करन् कस्य नेत्वम् Uṇ. 4. 3] 1 Candied sugar.
2 A pebble, gravel, small stone
पादुकांतरप्रविष्टिव शर्करा Mk. 5.
3 Gravelly mould.
4 Soil abounding in stony fragments, sand.
5 A piece, fragment.
6 A potsherd.
7 Any hard particle, as in जलशर्करा a nodule of water, i. e. hail.
8 The disease called gravel.
Comp.
उदक sugar-water, water sweetened with sugar.
सप्तमी N. of an observance on the 7th day in the bright half of VaiŚākha.
Monier Williams Cologne
EnglishMonier Williams 1872
Englishशर्करा शर्करा, f. (according to Uṇādi-s.
IV. 3. fr. rt. शॄ), a fragment or piece of broken
earthenware, potsherd
any fragment, part, piece,
bit
any hard particle or nodule, (जल-शर्करा,
hail)
a small stone, pebble, gravel, grit [cf. कर्-
कर]
gravelly mould
a soil abounding in stony
or gritty fragments
granulated or candied sugar,
brown sugar
gravel (the disease)
[cf. Gr. κρόκη,
κροκάλη, κάχληξ, χάλιξ, σάκχαρ, σάκχαρον
Lat.
calx, calculus, saccharum.]
—शर्कर-जा, f. (शर्-
कर for शर्करा), clayed or candied sugar.
—शर्-
कराक्ष (°रा-अक्°), अस्, m. a proper N.
—शर्क-
राचल (°रा-अच्°), अस्, m. ‘sugar-mountain, ’ a kind
of artificial mountain made of sugar.
—शर्करा-
चल-दान (°रा-अच्°), अम्, n. the gift of a mountain
of sugar.
—शर्करा-धेनु, उस्, f. a gift of sugar in
the form of a cow, (see धेनु।)
—शर्करा-प्रभा,
f. ‘gravel-appearance, ’ N. of the second of the Jaina
hells, the hell of gravel.
—शर्करा-वत्, आन्, अती, अत्,
full of stony particles, gritty, gravelly.
—शर्करा-
सप्तमी, f. a particular religious observance on the
seventh day of the light half of the month Vaiśākha.
—शर्करोदक (°रा-उद्°), अम्, n. sugar-water,
water sweetened with sugar, lemonade.
Benfey
Englishशर्करा शर्करा (probably from vb.
शॄ, but cf. कर्कर),
1. A potsherd.
2. Gravel.
3. Stone, Rājat. 5, 432.
4. A part.
5. A soil abounding in
stony fragments.
6. Clayed or candied
sugar, Pañc. i. d. 423
185, 21
Lass.
79, 16.
--
गुड-, sugar, Suśr.
2, 457, 5. निःशर्कर, i. e.
निस्-,
free from stones, Rām. 1, 2, 6 Gorr.
मणि-शङ्ख-शर्कर, having
shells and gravel consisting of jewels,
Rām. 2, 63, 36, ed. Seramp. वृहत्-
तुहिनशर्कर, i. e.
वृहन्त्-तुहिन-,
full of great pieces of ice, Rājat. 3, 362.
-- Cf. Lat. calculus, calx
κρόκη, κροκάλη, κάχληξ,
etc.
Hindi
Hindi(स्त्री) चीनी
Apte Hindi
Hindiशर्करा
- शृ + करन + टाप्
कंदयुक्त चीनी
शर्करा
- शृ + करन + टाप्
"कंकड़ी, रोड़ी, बजरी"
शर्करा
- शृ + करन + टाप्
कंकरीला रूप
शर्करा
- शृ + करन + टाप्
"बालू से युक्त भूमि, रेत"
शर्करा
- शृ + करन + टाप्
"टुकड़ा, खण्ड"
शर्करा
- शृ + करन + टाप्
ठींकरा
शर्करा
- शृ + करन + टाप्
कोई भी कड़ा कण
शर्करा
- शृ + करन + टाप्
पथरी का रोग
शर्करा
- "शृ+करन्, कस्य नेत्वम्"
गन्ने से निर्मित शक्कर
शर्करा
- "शृ+करन्, कस्य नेत्वम्"
कङ्कड़
शर्करा
- "शृ+करन्, कस्य नेत्वम्"
पत्थरों के टुकड़ों से बहुल भूमि
शर्करा
- "शृ+करन्, कस्य नेत्वम्"
रेत
शर्करा
- "शृ+करन्, कस्य नेत्वम्"
ठीकरा
शर्करा
- "शृ+करन्, कस्य नेत्वम्"
सुनहरी भूमि
L R Vaidya
EnglishBopp
LatinWordnet
Sanskrit खण्डमोदकः, खण्डः, उपला, शुक्तोपला, शर्करा, सिताखण्डः, दृढगात्रिका
माक्षीककृता शर्करा।:सः खण्डमोदकान् अत्ति।
शर्करा, गुडशर्करा, गुडोद्भवा, सिता, मिष्टम्, इक्षुसारः, वालुकात्मिका
इक्षु-खर्जुरादीनां रसाद् विनिर्मितं शुभ्रचूर्णम्।
"सः शर्करायुक्तम् उष्णपेयं पिबति।"
Sanskrit Tibetan
Tibetanka ra
१) कण्ड २) शर्करा ३) सिता
अभिधानचिन्तामणिः
Sanskritगुड इक्षुरसक्वाथः शर्करा तु सितोपला ॥ ४०२ ॥
सिता च मधुधूलिस्तु खण्डस्तद्विकृतिः पुनः ।
मत्स्यण्डी फाणितं चापि रसालायां तु भार्जिता ॥ ४०३ ॥
शिखरिण्यथ यूर्यूषो रसो दुग्धं तु सोमजम् ।
गोरसः क्षीरमूधस्यं स्तन्यं पुंसवनं पयः ॥ ४०४ ॥
गुड (पुं), ईक्षुरसक्वाथ (पुं), शर्करा (स्त्री), सितोपला (स्त्री), सिता (स्त्री), मधुधूलि (स्त्री), खण्ड (पुंक्ली), मत्स्यण्डी (स्त्री), फाणित (क्ली), रसाला (स्त्री), मार्जिता (स्त्री), शिखरिणी (स्त्री), यू (पुं), यूष (पुंक्ली), रस (पुं), दुग्ध (क्ली), सोमज (क्ली), गोरस (पुं), क्षीर (पुंक्ली), ऊधस्य (क्ली), स्तन्य (क्ली), पुंसवन (क्ली), पयस् (क्ली)
Tamil
Tamilச’ர்கரா : சர்க்கரை, கூழாங்கல், துண்டு.
Vedic Reference
Englishअमरकोशः
SanskritWord: शर्करा
Root: शर्करा
Gender: स्त्री
Number: all
Meaning(s):
⇒ gravel
⇒ shingle
⇒ potsherd
⇒ grit. pebbles
⇒ gravelly mould or soil
⇒ hardening of the flesh
⇒ ground or candied sugar
⇒ hardening of the ear-wax
⇒ fragment or piece of broken earthenware
Shloka(s):
2|9|43|2 ► मत्स्यण्डी फाणितं खण्डविकारः शर्करा सिता॥ (वैश्यवर्गः)
3|3|200|1 ► लीला विलासक्रिययोरुपला शर्करापि च। (नानार्थवर्गः)
Synonym(s):
➠ 2|9|43|2 ⇢ शर्करा (शर्करा) (स्त्री) ⇒ gravel, shingle, potsherd, grit. pebbles, gravelly mould or soil, hardening of the flesh, ground or candied sugar, hardening of the ear-wax, fragment or piece of broken earthenware
➠ 2|9|43|2 ⇢ सिता (सिता) (स्त्री) ⇒ sugar, white sugar, name of sita, refined sugar
➠ 3|3|200|1 ⇢ उपला (उपला) (स्त्री)
Related word(s):
उपाधि ➡ पक्वम्
परा_अपरासंबन्धः ➡ फाणितम्
शब्दकल्पद्रुमः
Sanskritशर्करा, खण्डविकृतिः । चिनी इति भाषा ।तत्पर्य्यायः । सिता २ । इत्यमरः ॥
शुक्लोपला ३शुक्ला ४ सितोपला ५ । इति रत्नमाला ॥
मीनाण्डी ६ श्वेता ७ मत्स्यण्डिका ८ अहि-च्छत्रा ९ सुसिकता १० गुडोद्भवा ११ । अस्यागुणाः । मधुरत्वम् । शीतत्वम् । पित्तदाह-श्रमरक्तदोषभ्रान्तिकृमिकोपनाशित्वञ्च । इतिसाधारणशर्करागुणाः ॥
* ॥
अथ शर्कराविशेषगुणाः ।“स्निग्धा पुण्ड्रकशर्करा हितकरी क्षीणे क्षये-ऽरोचकेचक्षुष्या बलवर्द्धनी सुमधुरा रूक्षा च वंशे-क्षुजा ।वृष्या तृप्तिबलप्रदा श्रमहरा श्यामेक्षुजाशीतलास्निग्धा कान्तिकरी रसालजनिता रक्तेक्षुजापित्तजित् ॥
”इति पञ्चेक्षुशर्करागुणाः ॥
* ॥
“यावनाली हिमोत्पन्ना हिमाली हिमशर्करा ।क्षुद्रशर्करिका क्षुद्रा गुडजा जलबिन्दुजा ॥
हिमजा शर्करा गौल्या सोक्ता तिक्ताति-पिच्छिला ।वातघ्नी सारिका रुच्या दाहपित्तास्रदायिनी ॥
”इति यावनालशर्करागुणाः ॥
* ॥
“शीतजान्या कर्करजा माधवी मधुशर्करा ।माक्षिका शर्करा प्रोक्ता सिताखण्डश्च खण्डकः ॥
सिताखण्डोऽतिमधुरश्चक्षुष्यश्छर्द्दिनाशनः ।कुष्ठव्रणकफश्वासहिक्कापित्तास्रदोषनुत् ॥
यवासशर्क्करा त्वन्या सुधामोदकमोदकः ।तवराजः खण्डसारः खण्डजा खण्डमोदकः ॥
”इति राजनिर्घण्टः ॥
” * ॥
अपि च ।“मत्स्यण्डिकाः खण्डसिता गुणश्रेष्ठा यथोत्तरम् ।विमलाः शीतलाः स्निग्धा गुर्व्व्यः स्वादुतराःसराः ॥
वृष्यास्तृषाक्षतक्षीणरक्तपित्तानिलापहाः ।मत्स्यण्डी ग्राहिणी बल्या कषाया वातजिद्-गुरुः ॥
खण्डं गुरु सरं रुच्यं वातघ्नं बलपुष्टिदम् ।सितोपला सरा गुर्व्वी वातघ्नी न कफप्रदा ॥
”इति पथ्यापथ्यविवेकः ॥
* ॥
अन्यच्च ।“शर्करा ज्वरपित्तासृङ्मूर्च्छाछर्दितृषापहा ।तृष्णाघ्नस्तवराजस्तु ज्वरदाहास्रपित्तनुत् ॥
लसिकाफाणितगुडखण्डमत्स्यण्डिकासिताः ।निर्म्मला लघवो क्षेयाः शीतवीर्य्या यथोत्तरम् ।यथा यथैषां वैमल्यं भवेच्छैत्यं तथा तथा ॥
”इति राजवल्लभः ॥
* ॥
किञ्च ।“खण्डन्तु सिकतारूपं सुश्वेतं शर्करा सिता ।सिता सुमधुरा रुच्या वातपित्तास्रदाहजित् ।मूर्च्छाछर्दिज्वरान् हन्ति सुशीता शुक्र-कारिणी ॥
* ॥
भवेन्मधुसिता शीता रक्तपित्तहरी लघुः ।सितोपला सरा लघ्वी वातपित्तहरी हिमा ॥
* ॥
मधुजा शर्करा रूक्षा कफपित्तहरी गुरुः ।छर्द्यतीसारतृड्दाहरक्तकृत्तुवरा हिमा ॥
यथा यथैषां नैर्म्मल्यं मधुरत्वं तथा तथा ।स्नेहलाघवशैत्यानि रसत्वञ्च तथा तथा ॥
”इति भावप्रकाशः ॥
* ॥
उपला । कर्परांशः । (यथा, महाभारते ।३ । ५५ । २ ।“ततो वायुर्म्महान् शीघ्रो नीचैः शर्क्करवर्षणः ॥
”)शर्करान्वितदेशः । रोगभेदः । शकलम् । इतिमेदिनी ॥
शर्करारोगस्य निदानचिकित्सादि-र्मूत्रकृच्छ्रशब्दे द्रष्टव्यः ॥
(कूर्म्मचक्रस्य पुच्छदेश-स्थितदेशविशेषः । यथा, मार्कण्डेये । ५८ । ३५ ।“तारक्षुरा ह्यङ्गतकाः शर्कराः शाल्म-वेश्मकाः ॥
”)
वाचस्पत्यम्
Sanskritशर्करा स्त्री शॄ--करन् कस्य नेत्त्वम् । १ खण्डविकारे (चिनि)अमरः । २ उपलखण्डे ३ कर्परखण्डे च (खापरा) मेदि० ।शर्कराः सन्तस्य मतुप् तस्य लुक् । ४ बहुशर्करायुते देशेअमरः । ५ रोगभेदे अश्मरीशब्दे ४९५ पृ० दृश्यम् ।६ शकले च मेदि० । शर्कराभेद गुणा राजनि० उक्ता यथा“स्निग्धा पण्ड्रकशर्करा हितकरी क्षीणे क्षयेऽरोचकेचक्षुष्या बलवर्द्धनी सुमधुरा रूक्षा च वंशेक्षुजा । वृष्यातृप्तिबलप्रदा श्रमहरा श्यामेक्षुजा शीतला स्निग्धा कान्तिकरीरसालजनिता रक्तेक्षुजा पित्तजित्” “यावनाली हि-मोत्पन्ना हिमाली हिमशर्करा । क्षुद्रशर्करिका क्षुद्रागुडजा जलबिन्दुजा । हिमजा शर्करा गौल्या सोक्ता०तिक्ताऽतिपिच्छला । वातघ्नी सारिका रुच्या दाहपि-त्तास्रदायिनी । “शीतजान्याकर्करजा माध्वी च मधु-शर्करा । माक्षिका० शर्करा प्रोक्ता सिताखण्डश्च ख-ण्डकः । सिताखण्डोऽतिमधुरश्चक्षुष्यश्छर्दिनाशनः ।कुष्ठव्रणकफश्वासहिक्कापित्तास्नदोषनुत् । यवासशर्करात्वन्या सुधामोदकमोदकः । तवराजः खण्डसारःखण्डजा खण्डमोदकः” । “मत्स्यण्डीकाः खण्ड-सिता गुणश्रेष्ठा यथोत्तरम् । विमलाः शीतलाःस्निग्धाः गुर्व्यः स्वादुतराः सराः । वृष्यास्तृषाक्षतक्षोणरक्तपित्तानिलापहाः । मत्स्यण्डी ग्राहिणी बल्याकषाया वातजित् गुरुः । खण्डं गुरु सरं रुच्यं वातघ्नंवलपुष्टिदम् । सितोपला सरा गुर्वी वातघ्नी न कफ-प्रदा” । पय्यापथ्यविवेकः “शर्करा ज्वरपित्तासृङ्मूर्च्छाच्छर्दितृषापहा । तृष्णाघ्नस्ववराजस्तु ज्वरदाहास्रपित्त-नुत् । लसिका फाणितगुडखण्डमत्स्यण्डिकासिताः ।निर्मला लषवो ज्ञेयाः शीतवीर्य्या यथोत्तरम् । यथा यथैषांवेमल्यं भवेच्छैत्यं तथा तथा” राजवल्लभः । “खण्डन्तुसिकतारूपं सुश्वेतं शर्करा सिता । सिता सुमधुरा रुच्यावातपित्तास्रदाहजित् । मूर्च्छाच्छर्दिज्वरान् हन्ति सु-शीता शुक्रकारिणी । भवेन्मधुसिता शीता रक्तपित्त-हरो गुरुः । छर्द्यतीसारतृडदाहरक्तकृत्तुवरा हिमा ।यथा यथैषां नैर्मल्यं मधुरत्वं यथा तथा । स्नेहलाघवशेत्यानि रसत्वञ्च तथः तथा” भावप्र० गुणग्रन्थे ।
Burnouf
FrenchNo entries for this word is found.
What is this? (Hidden Dictionary)
To avoid the clutter in the app, the unwanted dictionaries can be hidden to have clear view while browsing. This section shows entries from those hidden dictionaries if any.
How to hide/unhide dictionary?
Every dictionary entry will have top right corner menu . From there, you can hide or unhide dictionary. You must login to use this feature. So, KST can remember your preferences of hidden dictionaries.
